This site has been archived on (2014/11/18)
18/11/14

Sökväg

Left navigation

Additional tools

Trafficking: Sluta dröja, EU-länder

15 april 2013.

Publicerad i bl a Dagens Nyheter (SE), La Croix (FR), Ara (ES)

"Vi måste ta offrens lidande på allvar. Varje EU-land måste införa den nya EU-lagstiftningen mot människohandel", skriver EU-kommissionär Cecilia Malmström. Foto: EU-kommissionen
DEBATT

Trots att deadline har passerat har 22 av 27 EU-länder inte infört det nya, starkare EU-regelverket mot människohandel. Enligt nya siffror som släpps idag växer dessutom antalet traffickingoffer dramatiskt, samtidigt som färre och färre av slavhandlarna blir dömda, skriver EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Under mina år som EU-kommissionär har jag sett en avgörande förändring ske i kampen mot vår tids slaveri, trafficking. Vi har börjat diskutera detta på allvar. För några år sedan agerade en del ledande politiker i EU-länderna som om problemet inte existerade, eller i alla fall inte existerade i deras land. Jag fick höra att bara "vissa kvinnor" drabbas, eller att det mest var ett problem i EU:s grannländer. Sedan dess har Europas politiker förstått slavhandelns verkliga omfattning. De har insett att både män, kvinnor och barn säljs som varor inom och över gränserna i Europa, och att ökat internationellt samarbete är det enda sättet att komma åt den organiserade brottslighet som ligger bakom denna vidriga handel.

Med jämna mellanrum läser vi om polistillslag mot gömda bordeller, om byggarbetsplatser och jordbruk offer hålls inlåsta om natten eller är för rädda för att bryta sig loss. Dessutom har vi kunnat se tecken på att ligorna flyttar fram sina positioner. Att efterfrågan på de tjänster som de erbjuder har ökat i Europa i takt med att den ekonomiska krisen har blivit värre.

Nu ser vi också svart på vitt att problemet förvärras. Enligt nya siffror sammanställda av EU-kommissionen mångdubblades antalet fastställda traffickingoffer i Sverige mellan 2008 och 2010, från 21 till 74, och mörkertalet är stort. I hela EU växte antalet fastställda och förmodade traffickingoffer markant mellan 2009 och 2010, från 7800 till 9500 personer.

Trots denna ökning har den stora majoriteten av EU:s medlemsländer ännu inte infört den nya, skarpare EU-lagstiftningen mot trafficking som alla länder enades kring 2011. 22 av 27 länder har alltså inte meddelat EU-kommissionen att de helt och hållet har infört det nya regelverket i nationell lag. Deadline passerades den 6 april, efter två års tidsfrist, så det är dags att Europas länder slutar dra fötterna efter sig.

Det är glädjande att Sverige är ett av de få länder som meddelat att man infört de nya lagarna helt, tillsammans med Tjeckien, Finland, Ungern, Polen och Lettland. Bland dem som sackar efter finns alltså stora EU-länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien, där också många av traffickingoffren finns.

Lagstiftningen innebär att domstolar i hela EU ska se lika allvarligt på dessa brott och att alla länder måste ge ordentligt stöd till offren. Att få ett nytt regelverk på plats var det första som jag tog mig an som EU-kommissionär när jag tillträdde, eftersom lagstiftningen spretade oerhört EU-länderna emellan. Att handla med människor bestraffades bara med mycket korta fängelsestraff i vissa länder. När vi nu har enats om skärpa straffskalorna och förbättra stödet till offren är det alltså upp till bevis.

Beslutsfattarna bör snarast ta sig en titt på den statistik över människohandel i Europa som EU-kommissionen presenterar idag, den första sammanställningen i sitt slag. Rapporten bygger på insamlad data från en rad myndigheter i respektive land, bland andra polis, åklagare, gränspersonal och arbetsplatsinspektörer, samt från frivilligorganisationer som arbetar med hjälp och stöd till traffickingoffer. Den visar att nästan sju av tio offer är kvinnor, 17 procent är män och 15 procent är barn. 61 procent kommer från andra EU-länder, allra oftast från Rumänien och Bulgarien, med Nigeria och Kina som vanligaste ursprungsland utanför unionen. 62 procent av offren såldes för sexuella ändamål, 25 för tvångsarbete, och 14 procent för andra ändamål, som exempelvis tiggeri och organhandel.

Ett nedslående faktum är att färre och färre människohandlare döms för sina brott. År 2008 dömdes drygt 1534 personer för människohandel i EU, två år senare hade den siffran minskat med nästa tvåhundra domar. I rapporten finns samtidigt en liten ljuspunkt – fler och fler av de offer som kommit till EU från andra länder skickas inte längre bara tillbaka till hemlandet. Över 70 procent fler offer fick uppehållstillstånd i Europa 2010 jämfört med två år tidigare. 

En hel del händer just nu på EU-nivå för att gå till botten med problemet. Fler gemensamma utredningar ska sjösättas mellan medlemsländerna och EU-myndigheterna Europol och Eurojust. Vi satsar EU-resurser på forskning om hur handeln drabbar särskilt utsatta grupper, inte minst barn. Senare i år upprättar EU-kommissionen en Europaomspännande plattform mellan organisationer som arbetar med skydd av offer.

Men mer behöver göras. Varje EU-land måste börja med att införa den nya EU-lagstiftningen och prioritera utredningar och lagföring av dessa brott. Det vore en klar och tydlig signal till offren att vi tar deras lidande på allvar.


Cecilia Malmström
EU-kommissionär för migrations- och säkerhetsfrågor