Hudirriterande ämnen
Hälsa och säkerhet

Ett ”hudirriterande ämne” är ett ämne som inflammerar huden, vilket främst orsakar sjukdomen dermatit. Hudirriterande ämnen delas in i två grupper beroende på deras förmåga att orsaka dermatit:

• Primära hudirriterande ämnen inflammerar direkt de områden av huden som de kommer i kontakt med.
• Sekundära hudirriterande ämnen orsakar liknande besvär efter exponering och inflammationen begränsas inte till en viss del av kroppen.

Dermatit är en hudsjukdom som kan ha olika symptom och som varierar i allvarlighetsgrad. Det börjar vanligtvis med irritation och rodnad och ibland sväller det påverkade området upp. Ibland uppstår blåsor och när dessa spricker kan man drabbas av sårinfektioner. Alla delar av kroppen som kommer i kontakt med ett hudirriterande ämne kan påverkas. Dermatit drabbar oftast händerna och armarna men kan sprida sig till andra delar av kroppen om man inte söker läkarvård – de mer allvarliga besvären utvecklas ofta långsamt.

Det finns två huvudtyper:

• Icke-allergisk kontaktdermatit: Detta kan uppkomma snabbt efter kontakt med ett kraftigt irriterande ämne, eller under en längre period från upprepad kontakt med svagare irriterande ämnen. Irriterande ämnen kan vara kemiska, biologiska, mekaniska eller fysiska. Upprepad och långvarig kontakt med vatten (t.ex. mer än 20 handtvättar eller att ha våta händer under mer än 2 timmar per skift) kan orsaka icke-allergisk kontaktdermatit.
• Allergisk kontaktdermatit: Detta kan uppkomma när personen utvecklar en allergi mot ett ämne. När någon väl har blivit ”överkänslig” är det troligen permanent och all hudkontakt med ämnet kommer att orsaka allergisk kontaktdermatit. Kontaktsensibiliserande ämnen är ofta även irriterande ämnen.

En mängd olika ämnen kan irritera huden, men de delas oftast in i en av följande grupper:

• Mineraloljor: Alla typer av olja, inklusive diesel och andra brännoljor, kan orsaka hudirritation även om vissa är mer troliga att orsaka skada än andra. Olja orsakar en typ av dermatit som kallas för ”oljeakne” – finnar eller pormaskar på huden där porerna har blockerats och en sårinfektion har uppstått. Oljeakne drabbar i regel bara de områden som har kommit i direkt kontakt med antingen olja eller oljiga kläder.
• Kemikalier: Vissa kemikalier, i synnerhet starka alkaliner och vissa syror, penetrerar huden och formar sår eller ”hål” som läker långsamt. Det rör sig bland annat om
  • explosiva ämnen,
  • vissa insektsmedel,
  • kromsyra,
  • klorinerade naftaliner och difenyler,
  • kromater,
  • bikromater,
  • nickelsalter,
  • gummiacceleratorer,
  • kvicksilverföreningar,
  • formaldehyd, ett särskilt starkt hudirriterande ämne som kan leda till en allvarlig form av dermatit.
• Lösningsmedel och avfettningsmedel: De kan orsaka dermatit genom att de löser upp det naturliga fettet i huden. De gör också huden mer mottaglig för skada från andra ämnen. Till dessa hör följande:
• paraffin
• terpentin
• petroleumprodukter
• trikloreten
• andra lösningsmedel
• Produkter av tjära, beck och stenkolstjära: Långvarig exponering för beck och tjära kan leda till vårtor eller sår som kan bli maligna.
• Andra ämnen: Långvarig kontakt med vissa andra ämnen kan orsaka dermatit, bland annat
  • socker,
  • vissa typer av lövträ,
  • vissa typer av antibiotika,
  • cement,
  • vissa blommor.
• Sura och basiska ämnen: Skalan för pH-värde sträcker sig från det suraste (0,0) till det mest basiska (14,0). pH-värdet för en människas hud är vanligtvis neutralt eller något syrligt (ett pH-värde på ungefär 7). Många vanliga produkter är betydligt mer basiska eller sura än så och långvarig exponering kan orsaka dermatit.

Under normal provtagning är det inte troligt att du kommer att exponeras under långa perioder, men om det förekommer spill eller skadade förpackningar kan dina kläder eller din personliga skyddsutrustning förorenas av vad som verkar vara ofarliga livsmedel, vilket ökar risken för långvarig exponering.

Kom ihåg: långvarig exponering i hög värme och fuktighet kan göra huden mer mottaglig för infektioner.

Det är lättare att förhindra dermatit är att bota det. De förebyggande åtgärderna delas in i tre huvudsakliga kategorier:

• Miljöskydd: Detta innebär att man ersätter det skadliga ämnet med ett ämne som inte kan orsaka hudirritation. Eftersom det är mer troligt att du hittar skadliga ämnen i en näringsidkares lokaler är detta i regel omöjligt. Ventilations- eller dammutsugningsutrustning kan också hjälpa till.
• Personligt skydd: Skyddskläder (t.ex. handskar och skyddande hudkrämer) kan minska hudens kontakt med irriterande ämnen, men det är bättre att skydda både huden och de kläder som kommer i kontakt med ämnet. Detta beror på att kontaminerade kläder som vidrör huden orsakar långvarig exponering för ämnet, och gör effekterna mycket värre. Friktion från kläder (t.ex. vid kragen, ärm- och benuppslag eller linningar) kan gnugga det irriterande ämnet mot huden där det sedan tränger in. Damm kan också penetrera kläder och blandas med svett, och irritera huden på så sätt. Detta sker vanligtvis bara på de delar av kroppen där man svettas särskilt mycket, t.ex. nacken, armhålorna och ljumskarna.
• Rengöring efter exponering: Detta innebär att tvätta händer och annan exponerad hud eller att duscha vid behov. Se till att de återstående produkterna tvättas bort eller avlägsnas från kläder och personlig skyddsutrustning.

Konsultera de nationella myndigheternas lagstiftning och vägledning för mer information.