1. Varför ska man använda huvudskydd?

Huvudskyddet är till för att skydda dig om det finns risk för att träffas av fallande föremål och/elller slå i huvudet mot ett fast föremål (t.ex. om frihöjden är begränsad).



2. Vilka typer finns tillgängliga?

Det finns i regel två typer av huvudskydd:
  1. Skyddshjälmar – måste följa nationella standarder eller motsvarande Europastandarder och bör märkas som sådana på insidan. De absorberar kraften hos ett slag genom att hjälmen och bandet eller den skyddande vadderingen på insidan delvis skadas eller förstörs. Vid behov kan de också förses med hörselkåpor och/eller visir.
  2. Stötskyddskeps – en plastskärm som är avsedd att passa på insidan av en vanlig keps eller en fodrad keps. Dessa är mer bekväma att bära än skyddshjälmar, men de är endast utformade för lättare stötar. De ger inte samma skydd som skyddshjälmar och får inte användas istället för skyddshjälmar i områden där hjälm måste användas.
I detta avsnitt gäller alla hänvisningar till huvudskydd både skyddshjälmar och stötskyddskepsar. Du kommer att se att vissa regler särskilt gäller för endast skyddshjälmar. Närmare information om detta följer nedan.



3. På vilket sätt är de begränsade?

Skyddshjälmar är endast avsedda att skydda huvudet mot slag och fallande föremål. Du bör komma ihåg att om föremålen är särskilt tunga, eller om de faller från mycket hög höjd, kan nacken eller ryggraden ändå skadas.

Alla hjälmar som utsätts för allvarliga stötar måste bytas ut, även om det inte finns några synliga tecken på skada.

Kom ihåg: Huvudskydd av plast har en begränsad hållbarhetstid. Tillverkningsdatumet finns markerat på insidan av hjälmen. Hur länge en hjälm håller kan variera, men den kan hålla upp till fem år beroende på material och typ. Du bör regelbundet kontrollera hjälmens bäst före-datum, även om hjälmen sköts omsorgsfullt.



4. Var måste man använda huvudskydd?

Enligt lagstiftningen om hälsa och säkerhet ska vissa områden särskilt utses till ”områden med hjälmtvång”. Skyltar som liknar de som visas här anger att huvudskydd måste användas.

Hamnar är det vanligaste området där tjänstemän måste använda huvudskydd, men huvudskydd kan också krävas i vissa lagerutrymmen eller där maskiner eller människor arbetar på hög höjd.

Om du besöker en näringsidkares lokaler bör du vara särskilt uppmärksam på sådana områden. Fabriksgolv, byggarbetsplatser och allmänna industriområden kan också ha områden med hjälmtvång.

Lagarna om hälsa och säkerhet kräver inte omedelbart stötskyddskepsar i vissa områden på samma sätt som de kräver skyddshjälmar. Om din chef dock har beordrat att du ska bära en stötskyddskeps som en förebyggande åtgärd för att minska risken för skada i samband med ditt arbete ska du bära en sådan.

Kom ihåg: Fäst hakremmen annars kan du råka tappa hjälmen vid en oläglig tidpunkt. Se också till att inredningen är korrekt justerad för att passa ditt huvud. Om inredningen är för liten eller för stor ska du kontakta din leverantör för att erhålla ett alternativ.



5. Hur sköter jag om huvudskyddet?

Du måste hålla huvudskyddet rent, men rengör det inte med starka rengöringsmedel. Om hjälmen används av fler än en person bör man torka insidan med ett milt desinficeringsmedel efter varje användningstillfälle.

Skyddshjälmarna får aldrig målas, dekoreras med tejp, märkas med märkpennor eller skrapas med flit, då detta skadar dem.

Du bör inspektera hjälmarna regelbundet för att leta efter tecken på slitage. Ett register bör föras över dessa inspektioner.

När huvudskydden inte används ska de förvaras på en sval och mörk plats. De bör inte exponeras för starkt solljus eller extrem värme eller kyla.



6. Motorcykelhjälmar

Det är vanligen obligatoriskt med en störthjälm när du åker motorcykel eller cykelhjälm när du cyklar. Dessa är dock inte godtagbara alternativ i områden med hjälmtvång.



Vägledningen i detta avsnitt fungerar som en allmän påminnelse om de risker som man ibland kan stöta på under undersökningen och provtagningen och om den skyddsutrustning som bör användas och de försiktighetsåtgärder som bör vidtas.
Konsultera de nationella myndigheternas lagstiftning och vägledning för mer information.


Revideringar
Version Datum Ändringar
1.0 12.10.2012 Första versionen
1.1 15.07.2020 Update - modifications in text