En stabil grund till stöd för Ungerns ambitiösa planer

Den ungerske ministern för innovation och teknik, László Palkovics, blickar framåt mot nästa programperiod då landets huvudmål blir att förbättra sin ekonomiska och sociala konkurrenskraft.

Vad hoppas Ungern uppnå under perioden 2021–2027? Och vilka är de viktigaste investeringsområdena under den perioden?

Vi bygger vidare på resultaten och erfarenheterna från den innevarande programperioden, och har i åtanke att Ungerns ekonomi och sociala landskap förändrats stort de senaste åren, vilket EU-finansiering har bidragit avsevärt till.

Vårt främsta mål för programperioden 2021–2027 är att öka Ungerns konkurrenskraft i både ekonomiskt och socialt hänseende. Ett ambitiöst Europa behöver en ambitiös budget.

Med grund i regeringens strategier, har vi sex huvudmål:

Vilka utvecklingsmöjligheter tycker du ni har missat hittills, och hur ska ni hantera dem och kvarvarande regionala skillnader under den kommande perioden?

Ungern genomförde en framgångsrik utvecklingspolitik under perioden 2014–2020. Regeringen använde 60 % av finansieringen till att öka konkurrenskraften och stödja små och medelstora företag och resultaten är tydliga: mellan 2010 och 2018 ökade produktiviteten hos små och medelstora företag i Ungern snabbare än i resten av Visegrádländerna. EU-finansierade investeringar är troligen huvudanledningen till den ökade produktiviteten.

Många innovativa metoder har introducerats. Säkerställande av att projekten genomförs uppnås genom ett nytt system för avancerad finansiering där de sökande kan vara mer flexibla och slippa förlita sig lika mycket på bankerna. Att det inte finns någon skyldighet att tillhandahålla finansiell säkerhet och möjligheten att skjuta upp den egna insatsen kan hjälpa till att förbättra de sökandes likviditet.

De administrativa uppgifterna har förenklats. Lagstiftningen, som består av 24 olika lagar, har omvandlats till ett enda samlat regeringsdekret samtidigt som hela stödsystemet har omreglerats.

Ungern är ledande bland Visegrádländerna när det gäller att använda sig av EU-finansiering, i och med att man redan har använt 43 % av sin totala finansiella ram, vilken är högre än EU-snittet (39 %).

Även om Ungerns tillväxttakt har varit bland den bästa i EU, så är det fortfarande det femte minst utvecklade medlemslandet med en utvecklingsgrad på 69 % av EU-snittet för BNP/capita. Dessutom är det ett av bara två medlemsländer där de flesta regionernas utvecklingsnivå fortsätter att ligga under 50 % av EU-snittet. Det är en anledning till att vi står fast vid vår åsikt att Europeiska kommissionens förslag om att skära ner på sammanhållningsfonden i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 är oacceptabelt. Att minska regionala skillnader är en stor utmaning, där komplexa utvecklingar och betydande investeringar krävs för att uppnå våra mål.   

Vilka är landets största utmaningar när det gäller en koldioxidneutral ekonomi, ren energi och hållbara transporter?

Regeringens mål är att förse konsumenterna med ren och smart energi till ett överkomligt pris. Därutöver är dess huvudsakliga mål att stärka tryggheten i energiförsörjningen, ställa om energisektorn till att bli klimatvänlig och stimulera innovationsmöjligheter som är viktiga för den ekonomiska utvecklingen.

Ett ytterligare mål är att den största delen av Ungerns el ska produceras med hjälp av två källor: kärnkraft och förnybara källor, framför allt solenergianläggningar. Genom att man använder solenergi och kärnkraft tillsammans, kan 90 % av Ungerns elproduktion vara koldioxidfri till 2030. Till 2040 ska Ungerns elimport ha sjunkit från det nuvarande snittet på 30 % till under 20 %.

Dessutom har vi som mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till 2030 jämfört med nivåerna från 1990. Vi åtar oss också att öka den nuvarande andelen förnybar energi på 14 % till minst 21 % till 2030, och att göra fjärrvärmen grönare och mer konkurrenskraftig.

Att göra transporterna grönare är avgörande för att uppnå klimatmålen. Ungern ligger i framkant när det gäller att utveckla den elektriska rörligheten i regionen, med 672 laddningsstationer över hela landet och 14 000 gröna fordon på vägarna.

Hur ser du på den ungerska ekonomins resultat och integration i ett internationellt sammanhang?

När det gäller innovationsresultat, placerar sig Ungern enligt Europeiska kommissionens årliga resultattavla för innovation i den nedre delen, ”måttliga innovatörer”, följt av Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Polen och Lettland. Alla Visegrádländerna hamnar i den kategorin.

Ungern har haft en fantastisk tillväxt under de senaste två åren, med ett BNP per capita på 70 % av EU-snittet 2018 och en tillväxt med i snitt 4 % per år. I sin prognos för hösten 2019 förutspådde Europeiska kommissionen att det nominella underskottet skulle minska från 2,3 % av BNP 2018 till 1,8 % av BNP 2019. Förbättringarna drivs framför allt på av en måttlig ökning av de löpande utgifterna jämfört med BNP.

Slutligen har nettoexporten enligt de senaste uppgifterna bidragit positivt till BNP-ökningen (under det tredje kvartalet 2019). De ökade investeringarna kan förklaras med en kapacitetsuppbyggnad inom byggnads- och tillverkningsindustrin, samtidigt som det också går att se hur nettoexporten fortsatt bidra positivt till BNP-tillväxten.

Panorama 72: Hungary looks to a brighter future