Europeiska kommissionen

Bidrag från EES och Norge stödjer EU:s sammanhållningspolitik i att göra Europa starkare

  • 04 May 2018
Bidrag från EES och Norge stödjer EU:s sammanhållningspolitik i att göra Europa starkare

EES- och Norge-bidragen är ekonomiska bidrag från Island, Liechtenstein och Norge till europeisk solidaritet och sammanhållning. Under programperioden 2014–2021 har 2,8 miljarder euro gjorts tillgängliga för projekt och därmed stärkt EU-investeringar i Central- och Sydeuropa. Island, Liechtenstein och Norge har ett nära samarbete med EU och är medlemmar i den inre marknaden via avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det

EES- och Norge-bidragen är ekonomiska bidrag från Island, Liechtenstein och Norge till europeisk solidaritet och sammanhållning. Under programperioden 20142021 har 2,8 miljarder euro gjorts tillgängliga för projekt och därmed stärkt EU-investeringar i Central- och Sydeuropa.

Island, Liechtenstein och Norge har ett nära samarbete med EU och är medlemmar i den inre marknaden via avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta omfattar ett gemensamt mål att minska sociala och ekonomiska skillnader inom EES.

Länderna bidrar till detta via de så kallade EES- och Norge-bidragen. Precis som EU:s sammanhållningsfond stödjer bidragen medlemsländer i EU som har en bruttonationalinkomst per capita som är lägre än 90 procent av genomsnittet för EU. Deras prioriteringar speglar EU:s prioriteringar: ett grönt, konkurrenskraftigt Europa för alla. 

I linje med EU:s prioriteringar för den innevarande finansieringsperioden har EES-/Norge-bidragen nyligen inrättat regionala fonder för att hantera ungdomsarbetslöshet och främja gränsöverskridande samarbete.

Maximera effekten

I början av varje programperiod föreslår varje stödmottagande land sina investeringsprioriteringar i ett bilateralt samförståndsavtal med givarländerna. Europeiska kommissionen konsulteras under förhandlingarna för att undvika dubbelarbete, och för att säkerställa att finansieringen är inriktad på de områden där den kan ha störst effekt. Program som genomförs inom ramen för bidragen måste följa EU:s regler samt standarder som rör mänskliga rättigheter, god förvaltning, hållbar utveckling och jämställdhet mellan könen. 

EU- och EES-fonderna kompletterar varandra och förvaltas ofta av samma förvaltningsmyndighet på nationell nivå. Den ena kan stödja den andra, exempelvis genom att hjälpa ett pilotprojekt att växa eller finansiera en annan aspekt av samma projekt. Bidragen finansierar också projekt där det är svårt att hitta finansiering från EU eller nationella givare, för att undvika dubbelarbete. Både EU- och EES-fonderna lyckas bra när det gäller att generera källor till offentlig eller privat finansiering. 

Ett huvudsyfte med bidragen är att stärka de bilaterala relationerna mellan Island, Liechtenstein och Norge och de stödmottagande länderna. Deras prioriteringar motsvarar de gemensamma europeiska utmaningarna, där både givarländerna och de stödmottagande länderna har expertis och intresse av att arbeta tillsammans. Finansiering avsätts för att underlätta och stödja bilaterala partnerskap mellan offentliga institutioner, privata företag, icke-statliga organisationer och forskningsinstitutioner på alla nivåer. Tusentals projekt får stöd under varje programperiod, däribland forskningssamarbeten, gemensamma projekt för små och medelstora företag samt kollegiala utbyten och personalutbildning.

Demokratistöd

En utmärkande egenskap för EES-bidragen är att minst 10 procent av finansieringen går direkt till civilsamhällesorganisationer i varje stödmottagande land. Syftet är att utveckla långsiktig hållbarhet och kapacitet hos civilsamhällessektorn när det gäller att främja demokratiskt deltagande, aktivt medborgarskap och mänskliga rättigheter. 

Europarådet, OECD och EU:s byrå för grundläggande rättigheter är partner i flera program och projekt, där de bidrar med sin expertis om hur man bekämpar diskriminering och främjar social delaktighet, ekonomisk utveckling och god förvaltning. Att stärka sårbara grupper och minoriteter, såsom den romska befolkningen, är en särskilt viktig fråga för bidragen i många av de stödmottagande länderna.

Prioriterade sektorer för EES- och Norge-bidragen under 2014–2021

  • Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft
  • Social delaktighet, ungdomssysselsättning och fattigdomsminskning
  • Miljö, energi, klimatförändringar och en ekonomi med låga koldioxidutsläpp
  • Kultur, civilsamhället, god förvaltning och grundläggande rättigheter
  • Rättvisa och inrikes frågor

Läs mer

www.eeagrants.com

Panorama 64: Cohesion Policy: 30 years investing in the future of European Regions