Eu:s sammanhållningspolitik, en nyckelfaktor för Spaniens utveckling och integration i Europa

04 April 2016

Genom sammanhållningspolitiken kommer EU att investera omkring 28,6 miljarder euro i Spanien under 2014–2020. Detta kommer att bidra till att landet genomför de strukturella reformer som krävs för en sund och hållbar utveckling på medellång och lång sikt. För tre decennier sedan, när Spanien anslöt sig till de dåvarande Europeiska gemenskaperna, var det få som kunde ana vilka stora ekonomiska och sociala för

För tre decennier sedan, när Spanien anslöt sig till de dåvarande Europeiska gemenskaperna, var det få som kunde ana vilka stora ekonomiska och sociala förändringar landet skulle genomgå under de kommande åren. Under andra halvan av 80-talet var den ekonomiska tillväxten främst ett resultat av handeln inom gemenskapen och strukturella reformer. Men de bakomliggande orsakerna till detta ökade välstånd kan knappast förklaras utan att man nämner EU:s sammanhållningspolitik och dess investeringar och stabiliserande effekt. Sammanhållningspolitiken har dessutom lett till att tillväxten har fördelats relativt jämt mellan Spaniens autonoma regioner och därmed främjat ekonomisk, social och territoriell sammanhållning så som anges i Lissabonfördraget. Spanien, som är en viktig drivkraft för sammanhållningspolitiken, har varit och kommer att förbli en av huvudmottagarna och en viktig aktör.

Sammanhållningspolitiken står för ungefär en tredjedel av EU:s budget och är unionens främsta instrument för att främja investeringar i medlemsländerna och deras regioner. Under perioden 2014–2020 kommer EU att anslå över 350 miljarder euro till sammanhållningspolitiken, som tillsammans med nationell medfinansiering kommer att ge upphov till över en halv biljon euro.

Spanien har varit den största mottagaren i absoluta tal, och landet tog emot nästan 200 miljarder euro under åren 1989 till 2020. I relativa tal tilldelades landet som mest medel under åren 1993 till 2003, när sammanhållningspolitiken utgjorde över 1 % av BNP per år och 25 % av de totala medlen gick till Spanien. I dag är Spanien den tredje största mottagaren och får för närvarande 8 % av medlen, vilket motsvarar omkring 0,3 % av BNP per år.

Men sammanhållningspolitikens inverkan på de offentliga investeringarna är betydligt större än så. Politiken främjar inte bara investeringar i monetära termer, utan även strategiskt sett genom att den ökar möjligheterna för smart och hållbar tillväxt för alla. Sammanhållningspolitikens bidrag till Spanien var ännu viktigare under den senaste ekonomiska krisen, då de gick från att utgöra 9 % av de offentliga investeringarna under 2010 till nästan 27 % under 2013.

Sammanhållningspolitiken bär frukt

Både Spanien och dess autonoma regioner konvergerade i hög grad med det europeiska genomsnittet från mitten av 90-talet fram till 2007. Genom kollapsen på fastighetsmarknaden, och den kris som följde i dess spår, uppdagades emellertid brister i den spanska tillväxtmodellen som kunde hänföras till verksamheter med lågt mervärde och en stagnerande produktivitet som låg under genomsnittet i EU. Till följd av detta minskade konvergensen, inte bara när det gäller BNP per capita utan även sett till exempelvis forskning och utveckling (FoU) och personer med högre utbildning. Arbetsproduktivitetens relativt positiva utveckling i början av krisen berodde framför allt på att landet började lämna manuellt arbete och mindre produktiva verksamheter bakom sig.

Figure 1: GDP per capita in PPP (purchasing power parities), R&D expenditure as a % of GDP, people with higher education, labour productivity (Source: Eurostat)

Sammanhållningspolitiken var nyckeln till ökad konvergens under tillväxtåren och mildrade de negativa effekterna av krisen. Enligt de makroekonomiska modeller som huvudsakligen används för att mäta effekterna av sammanhållningspolitiken var Spaniens BNP 0,9 % högre tack vare programmen under perioden 2000–2006, och 0,5 % högre till följd av de medel som tilldelades landet under perioden 2007–2013. Under 2014–2020 förväntas medlen från sammanhållningspolitiken öka Spaniens BNP med 0,4 %, och effekten kommer att vara ännu större i de autonoma regioner som tilldelas större belopp.

Det har också visat sig att de sammanhållningspolitiska investeringarna anpassats till särskilda behov i tid. Till en början låg betoningen på stora infrastrukturprojekt, men har gradvis förskjutits mot forskning, utveckling och innovation, informations- och kommunikationsteknik (IKT), små och medelstora företags (SMF) konkurrenskraft och koldioxidsnål energi. Över 46 % av medlen från Eruf och ESF går till dessa områden, medan investeringar i sysselsättning, utbildning och social integration står för nästan en tredjedel av de totala medlen.

Figure 2: Distribution of the total allocation for Cohesion Policy in Spain by thematic objectives in % (2014-20 vs. 2007-13) (Source: European Commission, DG Regio)

Prioriteringar för medfinansieringen under 2014–2020

Den viktigaste prioriteringen är att investera i humankapital för att öka arbetsproduktiviteten och möjligheterna till jobb, och för att förbättra utbildningen och den sociala integrationen, särskilt för ungdomar och utsatta grupper. Utbildningsväsendet måste anpassas så att unga människor får rätt stöd, och här är genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga ett steg åt rätt håll. Genom stödet från sammanhållningspolitiken förväntas sysselsättningsgraden öka från 59 % år 2012 till 74 % år 2020, medan andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid förväntas minska från 25 % år 2012 till omkring 15 % år 2020. Hela 1,5 miljoner människor skulle kunna räddas från social utestängning eller från att löpa risk för att drabbas av fattigdom.

Dessutom bör produktionssystemet inriktas på fler verksamheter som ger mervärde genom att man stimulerar små och medelstora företags konkurrenskraft, främjar entreprenörskap och nyföretagande, förbättrar produktiviteten och ökar företagens närvaro på den internationella marknaden. Företagen måste få tillgång till finansiering genom garantier, riskkapital, återbetalningspliktiga lån osv. Spanien kommer att gå i spetsen för genomförandet av initiativet för små och medelstora företag. Eftersom sammanhållningspolitiken ska bidra till att hela befolkningen får tillgång till internet med en hastighet på mer än 30 megabit per sekund kommer dessutom antalet exportföretag att öka markant. Vidare kommer utvalda transportinvesteringar att genomföras vid behov för att minska flaskhalsarna i ekonomin.

Ett affärsklimat kommer att främjas som gynnar innovation och smart specialisering (RIS³), och mer fokus kommer att läggas på forskning och utveckling. Sammanhållningspolitiken förväntas bidra till att det privata deltagandet i forskning och utveckling ökar från 45 % år 2012 till 60 % år 2020, och 25 % av företagen med över 10 anställda förväntas ägna sig åt teknisk innovation år 2020 (13 % år 2012).

Slutligen kommer man att uppmuntra till en mer hållbar användning av naturresurserna, främja förnybar energi och förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader, bostäder och små och medelstora företag. Man kommer även att stödja hållbara stadstransporter och biologisk mångfald, och riktade miljöinvesteringar kommer att genomföras så att landet uppfyller EU:s krav.

Mer information: