Med projektet Felles Fjellrev Nord vill man öka insatserna för att rädda den utrotningshotade fjällräven och öka dess antal i Skandinavien. För att uppnå detta har det upprättats ett gränsöverskridande nätverk av offentliga myndigheter och forskningsinstitut från Norge, Sverige och Finland.
- 04 October 2019
Vi är väldigt glada att vi har fått möjligheten att genomföra det här projektet. Det har varit ett viktigt steg för att hjälpa fjällräven i de norra delarna av Norge, Finland och Sverige.
Verksamheten omfattar att undersöka möjligheterna att släppa ut norska fjällrävar i naturen i Norrbottens län i Sverige, samla in rävspillning för DNA-analys, gallra ut dess konkurrent rödräven, inventera lyor för att kunna utföra livsmiljöanalyser,samt utbilda frivilliga som kan hjälpa till med denna uppgift.
Runt 40 automatiska fodermaskiner har placerats ut på strategiska platser, och rävar har märkts för första gången i Norrbottens län. Regelbundna möten hålls mellan naturvårdare och forskare för att stärka nätverket, och det anordnas temadagar och seminarier.
Informationsmaterial produceras för att öka medvetenheten om fjällräven och dess livsmiljö: en barnbok med titeln ”Möt fjällräven” har tryckts på nytt och en broschyr om räven har publicerats på flera språk, däribland nordsamiska.
Minskad population
Fjällräven har blivit utrotningshotad i Skandinavien på grund av jakt och på grund av närvaron av rödräven, en större konkurrent som har rört sig norrut på grund av klimatförändringarna.
Fjällräven, som återfinns på det norra halvklotet, var en gång en vanlig syn i de skandinaviska fjällen: antalet där tros ha varit så högt som 15 000 under 1800-talet.
På 1870-talet började fjällrävens päls att öka i värde, vilket ledde till storskalig jakt. När den väl fick skyddad status – 1928 i Sverige, 1930 i Norge och 1940 in Finland – var den redan utrotningshotad i hela regionen. Sedan dess har man inte upplevt någon stadig återhämtning, och i en rapport från 2008 beräknades den vuxna populationen i Skandinavien till bara 120 stycken.
Nordliga och sydliga projekt
Felles Fjellrev Nord är en del av det andra steget i ansträngningarna för att vända denna minskning. Det första Felles Fjellrev-projektet genomfördes 2010–2014 och omfattade Trøndelag fylke i Norge och Jämtlands län i Sverige. Resultaten var uppmuntrande och prognosen börjar se bättre ut.
Under det andra steget har man delat upp arbetet i nordliga och sydliga projekt: Felles Fjellrev Nord för Troms och Finnmark fylke i Norge, Norrbottens län i Sverige och Lapplands landskapsförbund i Finland. Felles Fjellrev Syd omfattar Västerbottens och Jämtlands län i Sverige, och Nordland och Trøndelag fylke i Norge.
Ett huvudmål är att göra det möjligt för räven att återetablera sig mellan de områden där den lever nu, för att skapa ett stort sammanhängande område med en fjällrävspopulation. Den nuvarande fragmenterade utspridningen är ett hinder för dess långsiktiga överlevnad. Eftersom vilda djur inte lever efter nationella gränser, är gränsöverskridande insatser avgörande för att man ska kunna uppnå detta. Detsamma gäller stöd ute på fältet, samordnad forskning i framtida förvaltning och en regional förvaltningsplan, och allt detta gör man i Felles Fjellrev Nord.
Det bredare partnerskapet i den andra fasen bör skapa ekonomiska fördelar tack vare att man delar på projektledning, inköp av utrustning och transport av förnödenheter. Fokus på ett större område underlättar utvärdering och rapportering.
De första indikationerna är positiva: två nya kullar föddes i Norge 2017 och två till följde 2018: motsvarande siffror för Sverige var sju och tolv, med det högsta antalet fjällrävar på många år som observerats i norra Sverige 2018.
Video:
Felles fjellrevTotala investeringar och EU-medel
De totala investeringarna i projektet ”Felles Fjellrev Nord” uppgår till 998 872 euro, med EUR 582 236 i bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) genom det operativa programmet Interreg V-A – Sverige-Finland-Norge (Nord)” för programperioden 2014–2020. Investeringen ingår i prioriteringen ”Miljö och resurseffektivitet”.