Europeiska kommissionens representation i Finland

E-handeln har förändrat vårt konsumtionsbeteende i grunden och det är vardagsmat även för oss finländare att shoppa på nätet. Runt 70 procent av alla européer köper regelbundet varor på nätet och allt fler varor kommer till EU från länder utanför unionen. Lavinen av billiga varor är dock ett växande problem – i fjol kom så mycket som 4,6 miljarder paket av lågt värde in i EU! Det är tre gånger så mycket som under 2022. Det här leder i sin tur till oro, för många av varorna uppfyller inte EU:s produktsäkerhetskrav och dessutom belastar alla dessa försändelser miljön. Särskilt vi unga oroar oss för hållbarheten här på vår planet – både för vår egen del och för framtida generationer. De ständiga nyheterna om naturkatastrofer i både Europa och på andra håll i världen ger vid handen att det inte bara handlar om en utmaning för oss här i vår världsdel, utan att vi brådskande behöver globala åtgärder. Därför är EU-kommissionens förslag om en en verktygslåda för säker och hållbar e-handel ett steg i rätt riktning. Var och en av oss fattar våra egna beslut om hur vi vill konsumera och därför är det viktigt att EU-kommissionen även arbetar för att öka konsumenternas kunskap om riskerna med och miljökonsekvenserna av att köpa billiga varor.

Runt 4,6 miljarder försändelser av lågt värde, det vill säga varor vars värde inte överskrider 150 euro, kom in på EU:s marknad i fjol. Detta motsvarar 12 miljoner paket per dag, vilket är dubbelt så mycket som 2023. Det har även kunnat konstateras att många av dessa varor inte efterlever europeisk lagstiftning. Denna explosionsartade ökning ger upphov till en rad olika farhågor. För det första kommer allt fler farliga produkter in i EU. Dessutom löper europeiska näringsidkare, som respekterar de höga produktstandarder vi har i EU, risk att drabbas av illojala handelsmetoder och försäljning av förfalskade varor via e-marknadsplatser. Sist men inte minst har det stora antalet paket som skickas och transporteras en negativ inverkan på miljön och vårt klimatavtryck. Konsumenterna i Europa bör kunna dra nytta av e-handelns fulla potential och på ett smidigt sätt ha tillgång till säkra produkter av hög kvalitet och till överkomliga priser på nätet. På samma sätt borde europeiska företag kunna åtnjuta lika villkor på inre marknaden. För att ta itu med risker kopplade till import av lågt värde som säljs av återförsäljare på nätet baserade utanför EU och via e-marknadsplatser där näringsidkare utanför EU är verksamma vidtar EU-kommissionen åtgärder. Åtgärderna är en del av EU-kommissionens meddelande om e-handel, ”En omfattande EU-verktygslåda för säker och hållbar e-handel”.

De rättsliga grunderna för inrättandet av en särskild domstol för aggressionsbrottet mot Ukraina har nu fastställts av juridiska experter från EU-kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Europarådet, Ukraina och 37 andra länder. Den särskilda domstolen kommer att inrättas genom ett avtal mellan Ukrainas regering och Europarådet och den kommer att härleda sin jurisdiktion från Ukraina. När domstolen har inlett sin verksamhet kommer den att ha befogenhet att ställa ryska politiska och militära ledare som bär det största ansvaret för aggressionsbrottet till svars. EU-kommissionen har också antagit en rekommendation till rådet om att delta i de formella förhandlingarna om att inrätta en internationell skadeståndskommission för Ukraina, vilket är ett avgörande steg i arbetet med att se till att krigsoffer får ersättning. ”Nu ska rättvisa skipas. Rättvisa för Ukraina. Rättvisa förutsätter också ersättning. Ryssland måste ställas till svars för sin aggression – och betala för den,” säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Kaja Kallas, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt vice ordförande för kommissionen, säger å sin sida att brott som begås ostraffat endast uppmuntrar till nya grymheter. ”Det här är en signal till världen om att ingen från Rysslands ledarskikt står bortom lagen”, slår Kaja Kallas fast.

Europa har halkat efter i produktivitetstillväxten jämfört med andra ekonomier. EU har dock vad som krävs för att vända denna trend med sin kompetenta och utbildade arbetskraft, kapital, besparingar, den inre marknaden och sin unika sociala infrastruktur, så länge man agerar snabbt för att ta itu med långvariga hinder och strukturella svagheter. Mot denna bakgrund lanserade EU-kommissionen förra veckan konkurrenskraftskompassen, som är det första stora initiativet under denna mandatperiod. Konkurrenskraftskompassen ska utgöra en strategisk och tydlig ram för kommissionens arbete och den fungerar dessutom som kommissionens färdplan för konkreta förslag. Kompassen banar väg för att Europa ska bli en plats där framtida teknik, tjänster och rena produkter uppfinns, tillverkas och släpps ut på marknaden, och för att Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten. Den omfattar tre åtgärdsområden, utifrån de förutsättningar som slogs fast i Mario Draghis rapport nyligen: innovation, utfasning av fossila bränslen och försörjningstrygghet.

Den 3 februari deltog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett informellt möte i Bryssel för EU:s stats- och regeringschefer, på inbjudan av rådets ordförande António Costa. Vid det informella mötet diskuterade de hur Europas försvar kan stärkas, särskilt när det gäller aspekter som rör gemensam förmåga, finansiering och strategiska partnerskap. Ledarna är alltmer eniga om att EU måste ta större ansvar för sitt eget försvar. Under den avslutande presskonferensen betonade Ursula von der Leyen att hon kommer att göra sitt yttersta för att få fram finansiering för EU:s försvarsbehov. Vad gäller EU:s förbindelser med USA konstaterade hon att EU är öppet för en konstruktiv dialog.

Kommissionen har under denna vecka offentliggjort de senaste rapporterna om tillståndet för vattnet i EU. I rapporterna lyfts de framsteg som har gjorts under de senaste sex åren för att förbättra tillståndet för vattenförekomster i EU fram, samtidigt som viktiga områden där ytterligare insatser behövs fastslås. Dessutom innehåller rapporterna landsspecifik information och skräddarsydda rekommendationer för att stödja fortsatta framsteg och en hållbar vattenförvaltning. Detta kommer att spela en central roll när den kommande europeiska strategin för vattenresiliens tas fram. Vattenresurserna i Finland är under press till följd av diffus förorening, inbegripet från jordbruk, skogsbruk och industrin. Vattenflödena påverkas även av vattenkraft, översvämningsskydd och jordbruk. Kvaliteten på grundvattnet är överlag god i Finland, medan det förekommer problem med den kemiska ytvattenstatusen. Med klimatförändringarna följer nya risker. Enligt en Eurobarometerundersökning om européernas inställning till miljöfrågor som offentliggjordes i maj 2024 anser 89 procent av finländarna att föroreningar är det största hotet mot vatten, medan 73 procent av finländarna stöder EU:s förslag om ytterligare åtgärder för att komma till rätta med vattenproblemen i Europa.

EU:s förordning om artificiell intelligens (AI) är den första rättsliga ramen i världen för AI. Förordningen är till för att åtgärda risker i samband med artificiell intelligens och ge EU en världsledande ställning på området. Avsikten är att främja utvecklingen av pålitlig AI i Europa och runtom i världen och att trygga grundläggande rättigheter och etiska principer. De första reglerna började gälla den 2 februari och omfattar bland annat hur AI-system och AI-kunnighet ska definieras. I reglerna fastslås även olika fall då det är förbjudet att använda artificiell intelligens, eftersom det kan orsaka EU oacceptabla risker.

EU och Chile förhandlade mellan 2017 och 2022 för att modernisera sitt associeringsavtal, som varit i kraft sedan 2003. Förhandlingarna slutfördes i december 2022 och parterna undertecknade det moderniserade avtalet i december 2023. Nu när Chile har slutfört sin ratificeringsprocess har interimshandelsavtalet trätt i kraft. Avtalet är av mycket stor geopolitisk betydelse och det kommer att stärka företagens konkurrenskraft på båda sidor och samtidigt utgöra en gemensam plattform för utvecklingen av våra klimatneutrala ekonomier. Detta arbete kommer att främjas ytterligare genom pågående initiativ inom Global Gateway, såsom utvecklingen av värdekedjor för kritiska råvaror för litium och koppar samt produktionen av grön vätgas i Chile. Avtalet kommer även att göra det möjligt för EU och Chile, som är EU:s tredje största handelspartner i Latinamerika, att som likasinnade partner skapa ett varaktigt samarbeta kring globala utmaningar, till exempel riskminskning inom leveranskedjor och kampen mot klimatförändringarna. Ett avancerat ramavtal kommer att träda i kraft och ersätta interimshandelsavtalet när alla EU-länder har slutfört sina respektive ratificeringsprocesser.

EU-kommissionen har antagit ett förslag om att införa tullar på ett antal jordbruksprodukter och på vissa kvävebaserade gödselmedel från Ryssland och Belarus. När Europaparlamentet och rådet har antagit detta förslag kommer all import av jordbruksprodukter från Ryssland att omfattas av EU-tullar. Förutom att EU:s beroende av import från Ryssland och Belarus minskar på detta sätt, kommer de föreslagna tullarna även att stödja tillväxten av produktionen i EU och EU:s gödselmedelsindustri, som har drabbats hårt under energikrisen. Tullarna förväntas även påverka Rysslands exportintäkter negativt och därmed försämra landets förmåga att föra sitt anfallskrig mot Ukraina.

Är du filmintresserad? Då ska du inte låta denna chans gå dig förbi, för i februari och mars kan du se prisbelönta europeiska filmer kostnadsfritt i tre olika städer i Finland! Europaparlamentet har utsett de filmer som är med och tävlar om LUX-publikpriset som utses genom omröstning bland den europeiska filmpubliken. Finalisterna i tävlingen är de europeiska filmerna ”Animal”, ”Dahomey”, ”Flow”, ”Intercepted” och ”Julie keeps quiet” som alla belyser dagens samhälle och aktuella politiska frågor. Filmerna visas med svenska och finska undertexter på tre biografer: Kino Regina i Helsingfors den 10–11 februari, Arthouse Cinema Niagara i Tammerfors den 10–19 februari och Kino Kilta i Åbo den 6 februari–6 mars. Skaffa dina fribiljetter på förhand via biografernas webbplatser eller i biljettkassan och bänka dig sedan i en skön biofåtölj för en europeisk filmstund!

Är du intresserad av att jobba i en internationell miljö? Vill du arbeta för att främja fred, demokrati samt jämlikhet och jämställdhet, och samtidigt utveckla dina egna yrkeskunskaper? Kom då på vår karriärkväll för att höra mer om vilka jobbmöjligheter som finns inom EU! Alla är välkomna – såväl studerande som arbetssökande och yrkesverksamma personer. Under kvällens lopp finns det gott om möjligheter att ställa frågor om hur man söker jobb inom EU och få veta vad det egentligen innebär. Karriärkvällen i Villmanstrand äger rum den 12 mars kl. 17.00–19.00 på Skinnarila-campus. Under karriärkvällen får du ta del av flera finländares erfarenheter av att jobba för EU:s institutioner och vi går bland annat in på olika ansökningsförfaranden och anställningsavtal. Om du har tid och lust, får du också mer än gärna delta i en after work efter själva evenemanget. Vi bjuder på lite dryck och snacks. Våra tidigare karriärkvällar har varit mycket populära, så försäkra dig om att få en plats genom att anmäla dig genast!

Är du en ung företagare som har drivit ett företag inom segmentet små och medelstora företag i EU i högst fem års tid? Har du banbrytande företagsidéer? Då kan EU-kommissionens pris för unga företagare i Europa vara något för dig! Syftet med tävlingen är att främja framstående unga företagare i Europa inom en rad olika branscher. Tävlingen är öppen för unga företagare med kreativa idéer och projekt. För att kunna delta måste du vara mellan 18 och 40 år gammal och EU-medborgare. Dessutom ska du vara ägare eller grundare till ett litet eller medelstort företag i EU som du äger minst 51 procent av. Du hittar de utförliga ansökningskriterierna i länken nedan. De tio finalisterna får skräddarsytt stöd som hjälper dem att lyfta sina företag till nästa nivå med hjälp av en rad olika verktyg. De tre bästa deltagarna får även synlighet i sociala medier och hjälp med pr. Dessutom får de tre bästa deltagarna delta i den årliga konferensen för små och medelstora företag som äger rum i Danmark i november 2025. Vi ser fram emot att ta emot din ansökan senast den 14 mars!

EU-kommissionens representation i Finland har utlyst en anbudsinfordran för att bevaka medier och distribuera information. Representationskontoret skickar ut pressmeddelanden och inbjudningar till medier på svenska och finska och följer upp materialets genomslag i olika medier. Vi följer också med nyheter och kommentarer i EU-relaterade frågor i både traditionella och sociala medier. Vi söker nu en avtalspartner för distribution av pressmeddelanden samt för mediebevakning och bevakning av sociala medier. Om det här låter intressant, ska du lämna in en ansökan via EU:s portal för bidrag och upphandling. Vi ser fram emot att höra från dig!

Det finns nu nästan 1 000 frivilliga ambassadörer för den europeiska klimatpakten i hela EU. De utbyter tillförlitlig information med varandra, uppmuntrar andra till åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och bidrar till arbetet med anpassningen till klimatförändringarna. Sekretariatet för den europeiska klimatpakten utsåg fem nya finländska ambassadörer bland flera sökande i december 2024 och Finland har nu sammanlagt 16 stycken. Klimatpaktsambassadörerna representerar nu allt fler regioner, åldersgrupper och yrkesbakgrunder i vårt land. Här ingår bland annat Hanna Höijer, tidigare ungdomsdelegat vid den internationella klimatkonferensen, Anu Harkki, som har grundat föreningen ”Aktivistmommona”, och Timo Huhtamäki, som i sin tur är expert på cirkulär ekonomi. Ett helt nytt perspektiv ger klimatpaktsambassadören Anne Puolanne, som är specialiserad på audiovisuellt innehåll och audiovisuella produktioner och hur dessa kan utvecklas på ett hållbart sätt.

”Att förbereda sig för inför klimatförändringarna kräver praktiskt arbete. Uppdraget är detsamma, oavsett om det gäller Kuopio, Ukraina eller Zambia”, säger Jyri Wuorisalo. Han är expert på forskning, utveckling och innovation och en av Finlands fem nya klimatpaktsambassadörer. ”Vi klarar av att anpassa oss till enorma förändringar om vi så vill, men det kommer att kräva ett brett samarbete på alla plan”, konstaterar Jyri Wuorisalo. Han är specialiserad på klimatsäkerhet och människors säkerhet – bäggedera nya arbetsområden, både internationellt och nationellt. Han fungerar också som sakkunnig i arbetet med att bereda verkställandet av Finlands nationella plan för anpassning till klimatförändringar. Planen är kopplad till utvecklingen av den övergripande säkerheten i enlighet med Finlands säkerhetsstrategi för samhället. Jyri Wuorisalo har tidigare varit företagare och arbetar numera vid yrkeshögskolan Savonia i Kuopio. ”Min dagliga insats i klimatarbetet för att förverkliga Savonias strategi är en bra utgångspunkt för det här uppdraget”, påpekar han.

Cirka 30 000–40 000 finländare bor i Spanien och de flesta av dem längs Costa del Sol. När Riitta Pulkki gick i pension åkte hon till Fuengirola över vintern. Nu tillbringar hon redan sin nionde vinter på spanska solkusten. I flera års tid har hon lett yoga- och motionsgrupper för finländare i Fuengirola. Hon är också chefredaktör för tidningen ”Suomelan sanomat” sedan några år tillbaka. ”Det är ju rätt lustigt eftersom jag har haft ett helt annorlunda jobb – jag var forskningslaborant i Sköldvik hos Neste. Redaktörskapet har jag vuxit in i medan jag har plockat ihop tidningen”, berättar hon. Tack vare principen om fri rörlighet inom EU kan finländska pensionärer röra sig fritt inom unionen och har rätt att stadigvarande slå sig ner i ett annat EU-land. Riitta Pulkki har inte för avsikt att flytta permanent till Spanien, eftersom hon har bostad och familj i Finland. Hennes vistelse i Spanien klassas som ”tillfällig” i och med att hon tillbringar mer än halva året i hemlandet.

Har du erfarenhet av direkt eller indirekt beskattning? Är du intresserad av en internationell karriär och vill jobba i ett multikulturellt team? Då kan detta vara något för dig! EU-institutionerna söker nämligen personal på två olika områden: direkt beskattning och indirekt beskattning, inklusive skatterätt. De som anställs efter att ha klarat uttagningsprovet kommer att arbeta som handläggare (lönegrad AD 6). Vänligen notera att du bara kan delta i uttagningsprovet för ett av dessa områden. Du hittar mer information om antagningskriterierna och jobbeskrivningen via länken nedan. Lämna in din ansökan senast den 19 februari kl. 13.00 finsk tid.