Europeiska kommissionens representation i Finland

En utmanande femårsperiod för kommissionen och hela EU tar slut 2024. ”Det nya normala” lär dock även fortsätta under den nytillträdda EU-kommissionens mandatperiod, som påbörjades den 1 december. Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter, det kokar i Mellanöstern och Donald Trump kommer snart att inleda sin andra period som president i USA. Samtidigt stärker Kina sin ställning både på det ekonomiska och det säkerhetspolitiska planet, medan konsekvenserna av klimatförändringarna förvärras, EU dras med problem vad gäller konkurrenskraften och demokratier utmanas. Det som händer på andra håll i världen är på intet sätt betydelselöst för EU och Finland. Samtidigt kan vi vara stolta över det som uppnåddes under föregående mandatperiod. Kommissionen visade prov på starkt ledarskap vid hanteringen av en rad oförutsedda kriser och rodde i land sina ambitiösa program för en grön och en digital omställning. De ligger till grund för åtgärderna under den nya mandatperioden, då kommissionen vinnlägger sig om att göra EU till ett konkurrenskraftigare ekonomiskt område och satsar på säkerheten. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fick en fjäder i hatten genast i början av den nya mandatperioden i och med att en politisk överenskommelse uppnåddes med fyra Mercosur-länder från Latinamerika om ett handelsavtal som man har förhandlat om i åratal. Även om det fortfarande är en bit kvar till ett slutgiltigt avtal, ger det hopp om att världens största frihandelsområde ska se dagens ljus. Det finns en hel del att ponera, men nu vill jag först och främst önska er alla en riktigt fridfull jul och ett gott nytt år!

De allvarliga och ihållande hybridhoten från Ryssland och Belarus vid EU:s östra gräns, inbegripet deras användning av migration som vapen, innebär nya utmaningar för EU. För att garantera säkerhet och territoriell integritet i detta exceptionella läge måste de medlemsländer som gränsar till Ryssland och Belarus kunna agera beslutsamt. Detta kräver i sin tur förstärkta insatser från EU:s sida och därför antog EU-kommissionen den 11 december ett meddelande för att hjälpa de berörda medlemsländerna och stärka säkerheten vid EU:s yttre gränser. I meddelandet fastslås det att kommissionen ställer ytterligare 170 miljoner euro till förfogande för att förbättra gränsövervakningen mot Ryssland och Belarus. Finland får 50 miljoner euro, Estland 19,4 miljoner euro, Lettland 17 miljoner euro, Litauen 15,4 miljoner euro, Polen 52 miljoner euro och Norge 16,4 miljoner euro. Länderna ska använda dessa medel för att uppgradera sin elektroniska övervakningsutrustning, förbättra telekommunikationsnäten, införa mobil detekteringsutrustning och motverka drönarintrång.

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur, vilka har pågått sedan 1999, roddes i land fredagen den 6 december 2024. EU-kommissionen förhandlar om handelsavtal å Europeiska unionens vägnar och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var själv på plats i Uruguays huvudstad Montevideo under det historiska ögonblicket. Hon beskriver handelsavtalet med Mercosur som en överenskommelse som gynnar båda parter. Detta frihandelsavtal, som EU:s medlemsländer och Europaparlamentet fortfarande ska godkänna, öppnar nya marknader, ökar säkerheten i leveranskedjan och stöder EU:s strategi för att öka konkurrenskraften. Syftet med de otaliga skyddsklausuler och skrivningar om europeiska normer som avtalet omfattar är att säkerställa att det är förenligt med principerna om hållbar utveckling.

Den senaste Eurobarometerundersökningen, som offentliggjordes i slutet av november, visar att förtroendet för EU är det högsta sedan 2007 och att européerna har en mer optimistisk syn på framtiden. De skulle vilja se ett starkare och mer oberoende EU, särskilt mot bakgrund av de nuvarande globala utmaningarna. Nästan tre fjärdedelar av alla européer (74 procent) och 83 procent av finländarna uppger att de känner sig som EU-medborgare, vilket är den högsta nivån på över två årtionden. Eurobarometerundersökningen visade även det högsta stödet någonsin för euron, både i EU som helhet (74 procent) och i euroområdet (81 procent). I Finland är stödet för euron ännu större – hela 87 procent av finländarna stöder EU:s gemensamma valuta. Vad gäller EU:s humanitära stöd till de människor som har drabbats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, är 87 procent av alla européer och 96 procent av finländarna för det. 71 procent av alla européer stöder ekonomiska sanktioner mot den ryska regeringen, ryska företag och ryska privatpersoner och 68 procent stöder ekonomiskt bistånd till Ukraina. För Finlands del är motsvarande siffror 89 procent respektive 92 procent. En särskild Eurobarometerundersökning med fokus på Finland har även offentliggjorts; du hittar den på finska via länken nedan.

Finland och Sverige har varit medlemmar i EU i 30 års tid. Vilka var utgångspunkterna när länderna ansökte om EU-medlemskap, vad har vi uppnått och hur ser unionens framtid ut? Dessa frågeställningar kommer Finlands Europa- och ägarstyrningsminister Joakim Strand och Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz att diskutera under ett jubileumsseminarium den 17 januari 2024 kl. 14.00–15.30. Seminariet kan ses på nätet på svenska och finska; mer information släpps i januari. Evenemanget arrangeras av EU-kommissionens representation i Finland och Hanaholmen i samarbete med Kulturfonden för Sverige och Finland.

Är du intresserad av svenska språket och vill veta mer om hur det används muntligen och skriftligen inom EU som ett av unionens 24 officiella språk? Då ska du inte missa EU-kommissionens digitala Translating Europe Workshop ”30 år med svenska som EU-språk”! Under webbinariet får vi träffa flera EU-översättare och EU-tolkar som i ett panelsamtal kommer drar sig till minnes de första åren, då den svenskspråkiga översättnings- och tolkverksamheten inom EU startades upp. De kommer även att gå in på den utveckling som har skett under årens lopp och berätta mer om vardagen som översättare och tolk inom EU i dag. Vi får också ta del av en föreläsning om ”EU-svenska” av Björn Melander, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, medan lagstiftningsråd Katri Hautamäki från Finlands justitieministerium i sin tur kommer att föreläsa om svenskt lagspråk i Finland. Dessutom kommer vi att få veta mer om Sveriges arbete med EU-terminologi och de svenska Europaparlamentarikernas språkanvändning. Utöver detta kommer vi att få lyssna på välkomstord av Juhani Lönnroth, tidigare finländsk generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för översättning. Som pricken på i har även en kortfilm om finlandssvenska EU-översättare premiär under denna Translating Europe Workshop, som äger rum på nätet den 22 januari 2025 kl. 10.00–15.30 (finsk tid). Webbinariet är kostnadsfritt och öppet för alla. Sprid gärna ordet och säkra din plats genom att anmäla dig senast den 16 januari 2025! Du hittar anmälningsformuläret och det fullständiga programmet via länken nedan. Varmt välkommen!

EU står inför stora utmaningar, bland annat ökande levnadskostnader, bostadsbrist, migrationshantering och komplexa näringslivsfrågor. Utmaningarna försvåras av stora förändringar i samhället, miljön, säkerhetsläget och ekonomin. Därför har EU-kommissionen satt upp långtgående mål för mandatperioden 2024–2029 och därefter, med utgångspunkt i sju huvudprioriteringar som fokuserar på framför allt försvar, säkerhet, hållbart välstånd, demokrati och social rättvisa. Målen ska skapa ett snabbare, enklare och mer enat EU som stöttar sina invånare och företag, vidtar beslutsamma åtgärder på områden där de kan få största möjliga genomslag och främjar gemensamma ambitioner.

Den 1 december inledde den nya EU-kommissionen sitt värv. Med anledning av det gästade representationskontorets presschef, Ismo Ulvila, nyligen tillsammans med Lotta Nymann-Lindegren, direktör med ansvar för EU-frågor vid Finlands Näringsliv EK, Yles podcast Brysselin kone. Under ledning av Yles reporter Annastiina Heikkilä diskuterade de aktuella utmaningar för EU, såsom till exempel konkurrenskraften, klimatförändringar och säkerhetspolitiken. Lyssna på poddavsnittet på finska via länken nedan!

Jean Monnet-insatserna ingår i Erasmus+-programmet och stöder undervisning, lärande, forskning och diskussion om EU inom olika utbildningssektorer. Nu har ansökningsomgången för 2025 öppnat och det går att ansöka om finansiering för utbildningsprojekt som rör allt från från allmänbildning till yrkesutbildning och högre utbildning. Målen för högskoleinsatserna är att främja aktivt europeiskt medborgarskap och de värderingar som ligger till grund för unionen. Dessutom stärker högskolesektorns Jean Monnet-insatser undervisning, lärande och forskning inom STEM-områdena (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) genom att koppla dem till EU:s politik. Inom den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen är målen för Jean Monnet-insatserna å sin sida att öka elevers, studenters, lärares och utbildares förståelse för EU och dess institutioners funktion. Insatserna för den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen syftar också till att stärka undervisningspersonalens förmåga att undervisa om EU-relaterade ämnen, utveckla inspirerande undervisningsmetoder tillsammans och förbättra lärarutbildningen. De sökande är antingen en enskild läroanstalt eller flera läroanstalter tillsammans. Ansökan administreras av EU-kommissionens genomförandeorgan för utbildning och kultur EACEA (European Education and Culture Executive Agency), som även bedömer projekten och gör ett urval. Sista ansökningsdag är den 12 februari 2025 kl. 18.00 (finsk tid).

På grundval av en djupgående analys av vargens status i EU föreslog EU-kommissionen i december 2023 att vargens skyddsstatus skulle ändras från ”strikt skyddad” till ”skyddad”. Förslaget antogs av rådet i september 2024 och den 3 december 2024 röstade även Bernkonventionens ständiga kommitté för detta förslag. Ändringen börjar gälla den 7 mars 2025 och efter det datumet kan EU anpassa motsvarande bilagor i habitatdirektivet. Kommissionen kommer därför att föreslå en riktad lagstiftningsändring som därefter måste antas av Europaparlamentet och rådet. Ändringen kommer att göra det möjligt för EU:s medlemsländer att hantera de lokala vargpopulationerna på ett mer flexibelt sätt. Vargen är dock fortfarande en skyddad art, vilket innebär att medlemsländernas bevarande- och förvaltningsåtgärder fortsatt måste leda till att en gynnsam bevarandestatus uppnås och bibehålls. Investeringar i lämpliga skadeförebyggande åtgärder är därför fortsatt nödvändiga för att minska angreppen på boskap.

Kan du eller känner du någon som kan danska, grekiska, engelska, spanska, franska, italienska, maltesiska eller nederländska på modersmålsnivå och som brinner för språk och drömmer om en internationell karriär? Då är det här en ypperlig chans! EU:s institutioner söker nämligen översättare (lönegrad AD 5) till dessa åtta officiella EU-språk. Du behöver minst en kandidatexamen, medan ingen arbetslivserfarenhet krävs. Notera att du bara kan söka till ett av de åtta uttagningsproven. Som EU-översättare förväntas du kunna översätta från minst två officiella EU-språk, varav ett måste vara engelska, tyska eller franska, till ditt målspråk (C2-nivå). De två källspråken ska du behärska på minst C1-nivå. EU-kommissionens representationskontor i Irland anordnar ett webbinarium om uttagningsförfarandet för engelskspråkiga översättare den 17 december kl. 20.15–21.30 finsk tid. Alla som har engelska som målspråk och som är intresserade av denna uttagning är varmt välkomna till webbinariet, men se till att anmäla dig på förhand. Du hittar mer information om webbinariet via länken nedan. Läs mer om uttagningsförfarandet på Europeiska rekryteringsbyråns, Epsos, webbplats. Ansökningstiden löper ut den 14 januari 2025 kl. 13.00 (finsk tid).