Europeiska kommissionens representation i Finland

Den 27 november godkände Europaparlamentet vid en omröstning i plenum kommissionens sammansättning för mandatperioden 2024–2029. Därmed kunde kommissionärerna under ledning av Ursula von der Leyen, som fungerar som kommissionens ordförande under en andra mandatperiod, tillträda den 1 december. Den nytillträdda kommissionens vision är ett Europa förenat av demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande friheterna. Finlands kommissionär är Henna Virkkunen, verkställande vice ordförande med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati.

Den 26 november 2024 lade EU-kommissionen fram den europeiska planeringsterminens första höstpaket sedan en omfattande reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft i april 2024. Paketet omfattar kommissionens bedömning av medlemsländernas medelfristig planer samt euroländernas utkast till budgetplaner för 2025. Paketet inbegriper även aspekter av förfarandet vid alltför stora underskott. Enligt de uppgifter som kommissionen har offentliggjort stöder det nya ekonomiska ramverket utvecklingen av ekonomin i hela EU, liksom hållbarheten i medlemsländernas skuldsättning. En majoritet av de medelfristiga planerna anses uppfylla kraven i det nya ramverket och fastställer en trovärdig offentligfinansiell utveckling som säkerställer att respektive medlemslands skuldsättning förs in på en hållbar nedåtgående bana eller ligger kvar på en försiktig nivå. Även Finlands plan får detta omdöme. Kommissionen anser dessutom att det för närvarande inte finns någon orsak att inleda ett underskottsförfarande mot Finland. EU-kommissionen kommer att lägga fram den europeiska planeringsterminens andra höstpaket inom kort. Det paketet omfattar i sin tur den årliga strategin för hållbar tillväxt, rekommendationer för euroområdet, en rapport om förvarningsmekanismen och ett förslag på gemensam sysselsättningsrapport.

Liksom representationens ekonomiska rådgivare, Jani Ringborg, skriver ovan, har EU-kommissionen lagt fram den europeiska planeringsterminens höstpaket. Paketet är ett viktigt steg för att uppnå målet med reformen av EU:s ramverk för ekonomisk styrning, nämligen att göra ramverket enklare, öppnare och mer ändamålsenligt. Det nya ramverket hjälper medlemsländerna att uppnå tillväxt, makroekonomisk stabilitet och finanspolitisk hållbarhet, vilket är avgörande för EU:s ekonomiska styrka i dagens utmanande världsläge. Det uppmuntrar också till reformer och investeringar som lägger grunden för långsiktig ekonomisk stabilitet och hållbar tillväxt. Paketet innehåller även en rapport om Finland och Österrike med en bedömning av huruvida dessa medlemsländer uppfyller underskottskriteriet. När det gäller Finland, som har uppgett att landets planerade underskott under 2024 överstiger 3 procent av bnp, ämnar kommissionen inte föreslå att ett underskottsförfarande inleds, eftersom underskottet utan ytterligare politiska åtgärder redan från och med 2025 inte längre beräknas överskrida referensvärdet.

Efter en lång period av stagnation börjar EU:s ekonomi återgå till blygsam tillväxt, samtidigt som inflationen fortsätter att avta. Detta slås fast i EU-kommissionens ekonomiska höstprognos 2024, som offentliggjordes för några veckor sedan. I sin höstprognos förutspår EU-kommissionen att bnp-tillväxten år 2024 kommer att uppgå till 0,9 procent i EU och till 0,8 procent i euroområdet. I Finlands förutspås bnp minska med 0,3 procent 2024. I euroområdet ser den samlade inflationen ut att mer än halveras år 2024, från 5,4 procent 2023 till 2,4 procent, medan nedgången i inflationstakten i hela EU bli ännu kraftigare i år, med en samlad inflation som sjunker till 2,6 procent, från 6,4 procent 2023. I Finland beräknas inflationen för 2024 ligga på 1,0 procent, varefter den förutspås uppgå till 2,0 procent 2025 och till 1,8 procent 2026. Många medlemsländer anstränger sig för att sänka sina skuldkvoter och det samlade underskottet för EU ser därför ut att minska med omkring 0,4 procentenheter till 3,1 procent av bnp 2024 och 3,0 procent av bnp 2025. Finlands underskott beräknas i sin tur uppgå till 3,7 procent 2024 och till 3,0 procent 2025. I euroområdet beräknas den offentliga skulden stiga från 88,9 procent av bnp 2023 till 90 procent 2026. Finlands offentliga bruttoskuld beräknas uppgå till 82,6 procent i år och till 84,7 procent 2025.

Vasa och den portugisiska staden Águeda är årets Green Leaf-vinnare och bär tillsammans titeln som Europas grönaste städer år 2026. Den portugisiska staden Guimarães utses i sin tur till årets europeiska miljöhuvudstad 2026. Tack vare dessa städers framgångsrika sätt att engagera sina invånare i den gröna omställningen kommer de att tilldelas prispengar för att göra sina urbana områden ännu grönare och sundare för alla. Tävlingsjuryn lovordade Vasa för stadens ambitiösa mål att uppnå klimatneutralitet under 2020-talet inom ramen för projektet ”Klimatneutrala Vasa 202X”. Juryn lyfte även fram Vasas arbete med att lära stadens invånare mer om energifrågor. Som vinnare av EU-kommissionens Green Leaf-utmärkelse kommer Vasa även i framtiden att föregå med gott exempel för andra städer i EU när det kommer till att öka medborgarinflytandet med hjälp av innovativa tekniklösningar.

Under de senaste åren har katastrofala skogsbränder varit vanliga i EU och EU:s grannländer, och 2023 var inget undantag – det var ett av de fem värsta åren någonsin när det kommer till skogsbränder i Europa. Enligt 2023 års rapport om skogsbränder, som nyligen har offentliggjorts av kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC), drabbade skogsbränder över 500 000 hektar naturlig mark 2023. De skogsbränder som svept över Europa under de senaste fyra åren visar att klimatförändringarna påverkar skogsbränder i allt högre grad, vilket gör att de blir allt vanligare och intensivare.

I maj 2024 trädde två EU-lagar i kraft som ska öka journalisters säkerhet och främja pressfriheten. Men hur förverkligas yttrande- och pressfriheten i praktiken i Europa och Finland? Europaparlamentets kontor i Finland och Reportrar utan gränser anordnar en paneldiskussion på detta tema. Med på plats är Europaparlamentarikerna Mika Aaltola (EPP, Saml) och Li Andersson (The Left, VF) samt Salla Nazarenko, expert på internationella frågor vid Journalistförbundet, och Yles utrikesreporter Antti Kuronen. Diskussionen leds av Kaius Niemi, ordförande för den finländska sektionen av Reportrar utan gränser. Vid evenemanget presenteras även Europaparlamentets årliga Sacharovpris för tankefrihet, vilket kommer att tilldelas ledande gestalter inom Venezuelas demokratiska opposition under parlamentets plenarsession i december. Paneldisussionen äger rum i Europasalen i Helsingfors (Malmgatan 16) fredagen den 13 december kl. 10.00–11.00. Det bjuds på kaffe från kl. 9.30. Anmäl dig som deltagare på plats eller på nätet senast den 10 december via länken nedan. Diskussionen streamas även på nätet.

Save the date, alla språkintresserade personer, för den 22 januari 2025 smäller det! I januari är det exakt 30 år sedan Finland och Sverige gick med i EU. Det innebär även att svenska och finska firar 30-årsjubileum som officiella EU-språk, vilket är värt att uppmärksamma! EU-kommissionens generaldirektorat för översättning (DGT) anordnar därför en Translating Europe Workshop (TEW) på svenska för att ur olika synvinklar belysa svenska som ett levande EU-språk. Under TEW:en får du bland annat ta del av en paneldiskussion med svenskspråkiga översättare och tolkar från EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet och expert på så kallad ”EU-svenska”, kommer även att hålla en föreläsning, medan DGT:s tidigare finländska generaldirektör, Juhani Lönnroth, håller ett inledande anförande. Det fullständiga programmet och anmälningen till detta kostnadsfria seminarium, som går av stapeln på Zoom den 22 januari 2025, släpps nästa vecka. Du får mer information i nästa nyhetsbrev – och du kan även hålla utkik efter mer information på representationskontorets webbplats eller i Facebookgruppen ”Svensk EU-översättning”.

Letar du som lärare eller förälder efter olika sätt att på en nivå som är lämplig för barn i lågstadieåldern förklara krig och fred? Då ska du titta hit, för EU-kommissionen har precis offentliggjort en ny ljudbok för barn i åldern 9–12 år – ”Pegasus löfte: En saga om fred och enighet”! Ljudboken består av tre kapitel på cirka tio minuter vardera. I den här berättelsen får du följa den bevingade hästen Pegasus och hans vän Europa när de försöker ena en världsdel som splittrats av krig och få människor att samarbeta. Kapitlen varvas med avsnitt som på ett enkelt språk förklarar hur denna mytiska berättelse om att överbrygga skillnader hänger samman med den verkliga historien om samarbetet i Europa efter kriget, så att eleverna får en bättre förståelse för denna viktiga del av EU:s historia. Ljudboken har tagits fram av EU-kommissionens generaldirektorat för kommunikation och kan laddas ner på alla 24 officiella EU-språk i Elev- och lärarhörna. Sprid gärna informationen, så att så många lärare, föräldrar och unga åhörare som möjligt får veta om detta! I Elev- och lärarhörnan hittar du även bland annat utbildningspaketet ”Yooki och Skogsunionen”, som på ett roligt sätt förmedlar grundläggande kunskaper om EU på alla 24 officiella EU-språk och som lämpar sig för barn i åldern 7–9 år.

Vi på EU-kommissionens representation i Finland anordnade nyligen en diskussion om förnybar energi och industrins övergång till vätgas som en rad sakkunniga deltog i. Petteri Laaksonen, forskningsledare vid den tekniska högskolan i Villmanstrand, presenterade bland annat intressanta beräkningar av potentialen för en utvidgad produktion av förnybar el i Finland. Att utnyttja denna potential till fullo skulle i sin tur kunna påskynda produktionen av vätgas eller metanol och möjliggöra investeringar i en hållbar industri. Metanol skulle till exempel kunna användas som bränsle eller som råvara i den kemiska industrin. Jukka Leskelä, verkställande direktör för Energiindustrin, lyfte bland annat fram olika sätt att skapa en marknad och rätt incitament för detta – både på nationell nivå och på EU-nivå. Han framhöll även att konkurrenskraften måste grunda sig på kunnande, inte på stöd. Simo Säynevirta, ordförande för Finlands vätgaskluster, betonade å sin sida vikten av EU:s värdekedjor. Alla sakkunniga som deltog i evenemanget var rörande eniga om att Finland sitter med trumfkort på handen när det kommer till vätgasindustrins värdekedjor och att vi nu behöver spela våra kort rätt. Se inspelningen av diskussionen via länken nedan!

Vår videoserie ”Frukostsamtal hos kommissionen!”, som har väckt stor intresse, har nu avslutats. Ordet var fritt när vi samtalade med representanter för olika delar av det finländska samhället. Vi ville gärna veta hur de ser på den nya kommissionens politiska riktlinjer och vilka möjligheter dessa medför deras organisationer. Vi ville självklart även veta vad de har för budskap till den nya kommissionen, som inledde sitt värv den 1 december 2024. Du kan nu se alla 15 videor på vår webbplats.

Ur EU:s program Kreativa Europa beviljas stöd till både journalistiska samarbetspartnerskap och mediekompetensprojekt 2025 för att främja kompetensutveckling, informationsutbyte och yttrandefrihet. Ansökningstiden för journalistiska samarbetspartnerskap löper ut den 27 februari 2025, medan sista dagen för att ansöka om stöd för mediekompetensprojekt är den 6 mars 2025. Läs mer om båda ansökningsomgångarna via länken nedan.

Har du forskningserfarenhet? Är du intresserad av en internationell karriär och vill jobba i ett multikulturellt team? EU-institutionerna söker nu forskningshandläggare. Om du anställs (lönegrad AD 7) erbjuds du framför allt jobb vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC). Tjänsterna finns vid JRC:s olika anläggningar (Bryssel och Geel i Belgien, Karlsruhe i Tyskland, Sevilla i Spanien, Ispra i Italien och Petten i Nederländerna). Uttagningsprov kommer att anordnas inom tio olika områden (bland annat miljö- och klimatvetenskap, ingenjörsvetenskap och ekonomi, energivetenskap och hållbarhet samt IKT och (cyber)säkerhet – se den fullständiga förteckningen på forskningsområden via länken nedan), och du kan välja ett av dem när du ansöker. Meddelandet om uttagningsprov finns på Epsos webbplats. Skicka in din ansökan senast den 10 december 2024 kl. 13.00 (finsk tid).