Europeiska kommissionens representation i Finland

Alla 26 nominerade kommissionärer har nu utfrågats i Europaparlamentets utskott. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, godkändes å sin sida redan i somras av Europaparlamentarikerna. Största delen av utfrågningarna har varit tekniska till sin karaktär och de nominerade kommissionärerna har varit väl förberedda – i sitt förberedande arbete har de haft stor hjälp av briefingar förberedda vid kommissionens olika generaldirektorat. Det är fullt förståeligt att Europaparlamentarikerna vill förstå hur de tilltänkta kommissionärerna resonerar. Det är rentav nödvändigt, med tanke på att Europaparlamentet ju tillsammans med EU:s medlemsländer stiftar EU-lagar, utifrån förslag från kommissionen. Mot denna bakgrund har det fallit sig naturligt att utfrågningarna har kretsat kring flera kärnfrågor, även om det inte har framkommit så mycket information om den tillträdande kommissionens arbetsprogram. Europaparlamentets talmanskonferens behandlar nu alla utfrågningar och parlamentet förväntas rösta om kommissionens sammansättning i slutet av denna månad. Om Europaparlamentarikerna ger EU-kommissionen grönt ljus, inleder kommissionen sin femåriga mandatperiod den 1 december 2024.

EU-ländernas ledare antog den 8 november Budapestförklaringen. Den belyser det akuta behovet och beslutsamheten att göra EU mer konkurrenskraftigt genom en ny giv för den europeiska konkurrenskraften. I förklaringen betonas det bland annat att EU måste intensifiera sina insatser för att säkerställa en fullt fungerande inre marknad och frigöra dess fulla potential som en viktig drivkraft för innovation, investeringar, konvergens, tillväxt, konnektivitet och ekonomisk motståndskraft. I detta syfte uppmanas EU-kommissionen att, senast i juni 2025, lägga fram en ny och heltäckande övergripande strategi för fördjupningen av den inre marknaden. Strategin bör omfatta en färdplan med tydliga tidsramar och milstolpar. I Budapestförklaringen föreslår EU-ländernas ledare även att en förenklingsrevolution ska lanseras. Den ska i sin tur säkerställa ett tydligt, enkelt och smart regelverk för företag och drastiskt minska bördor kopplade till administration, regler och rapportering, särskilt för små och medelstora företag. Under första halvåret 2025 bör EU-kommissionen enligt Budapestförklaringen bland annat lägga fram konkreta förslag om att minska rapporteringskraven med minst 25 procent. Enrico Lettas rapport ”Much more than a market” och Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft, vilka identifierar kritiska utmaningar och innehåller framtidsorienterade rekommendationer, bör ligga till grund för EU-kommissionens förslag.

EU-kommissionen har antagit sitt årliga utvidgningspaket. Det innehåller en detaljerad bedömning av läget och de framsteg som gjorts av Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Georgien, Republiken Moldavien, Ukraina, och Turkiet på deras respektive väg mot anslutning till Europeiska unionen. Utvidgningen utgör en historisk möjlighet, både för de anslutande länderna och de nuvarande medlemsländerna samt för EU som helhet. Utvidgningsprocessen fortsätter att vara meritbaserad och beroende av de objektiva framsteg som görs av var och en av partnerna. ”Det spända geopolitiska läget gör det mer angeläget än någonsin att vi fullbordar vår kontinents återförening, med gemensamma värden när det gäller demokrati och rättsstatsprincipen. Vi har redan gjort stora framsteg under de senaste åren med att integrera nya medlemsländer och utvidgningen kommer att vara en fortsatt högprioriterad fråga för den nya kommissionen”, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Är du intresserad av språk, samhället och översättning? Vill du veta mer om hur det är att jobba som översättare på EU-kommissionen? Vill du träffa översättare, en enhetschef och en nuvarande praktikant på EU-kommissionens svenska översättningsenheter i Bryssel och Luxemburg och ställa frågor om översättningsarbetet, översättarvardagen samt praktik- och jobbmöjligheter där? Då ska du senast den 15 november anmäla dig till höstens virtuella besök hos EU-kommissionens generaldirektorat för översättning! Själva evenemanget äger rum online den 22 november kl. 10.30-13.30 finsk tid. Evenemanget består av två delar. Först får du som deltagare allmän information om översättningsarbetet på EU-kommissionen på engelska och därefter får du delta i ett break out-rum på ditt eget modersmål. Det är alltså i det svenska break out-rummet du får träffa personal från de svenska översättningsenheterna. Varmt välkommen!

Funderar du på vad du ska bli ”när du blir stor” och vilka jobb som är möjliga för dig som studerar eller har studerat språk? Drömmer du om en internationell karriär, där du dagligen får användning för dina språkkunskaper? Då ska du komma till Åbo Akademi, föreläsningssal Kramer i Arken (Fabriksgatan 2, Åbo), torsdagen den 28 november kl. 14.15−16.00 och träffa ÅA-alumnen Minna Holmberg, översättare på EU-kommissionens generaldirektorat för översättning! Självklart får du även veta hur du söker språkrelaterade jobb och praktikpraktikplatser inom EU. Med på plats är ÅA-alumnen Hanna Lundén, som var översättningspraktikant på EU-kommissionen för ett år sedan. Med på skärmen är även ÅA-alumnen Emilia Mattsson, som för närvarande gör översättningspraktik på EU-kommissionens svenska översättningsenhet i Luxemburg. De berättar mer om sina egna praktikerfarenheter och delar med sig av tips på hur man skriver en riktigt bra praktikansökan. Hanna kommer också att berätta om vad hon jobbar med nu och vilka dörrar en översättningspraktik på EU-kommissionen kan öppna. Informationsmötet är öppet för alla intresserade, oavsett om du studerar vid ÅA eller inte – varmt välkommen!

Vad gör EU för att stödja unionens inre säkerhet i efterdyningarna av Rysslands angrepp mot Ukraina? SaferGlobe anordnar en paneldiskussion på temat ”Europas inre säkerhet under omvälvning” i Europasalen (Malmgatan 16) i Helsingfors den 28 november kl. 14.00–16.00. Centrala frågor som kommer att belysas är EU:s nya och förändrade strategier samt det ökade samarbetet mellan EU:s medlemsländer, genom vilka EU försöker stärka sin egen inre säkerhet. En ökad digitalisering och brottslig verksamhet online samt ifrågasättande av demokratiska värden medför ytterligare utmaningar för den inre säkerheten. Diskussionsspråket är finska. Under evenemanget offentliggörs även SaferGlobes specialpublikation om detta ämne. Bekanta dig med programmet via länken nedan och anmäl dig på förhand!

Vad har en journalist, en konferenstolk och en språkvårdare gemensamt? Jo, de jobbar dagligen med språk på olika sätt och strävar efter att göra världen så begriplig som möjligt för läsare, åhörare och tittare. Under en paneldiskussion på temat ”Från språkintresse till drömjobb: vilka dörrar kan dina språkkunskaper öppna?” i Europasalen i Helsingfors den 7 november 2024 bjöd sammanlagt nio språkexperter under ledning av moderatorn Jens Berg, känd från Yles populära språkpodd ”Näst sista ordet”, på erfarenheter, anekdoter och tips när det kommer till att lära sig språk – såväl det egna modersmålet och det andra nationalspråket som främmande språk. De berättade också om hur det är att arbeta med en rad olika yrken där man använder språk som sitt främsta arbetsredskap. Dessutom delade de med sig av tips om hur man kan komma över en eventuell skam över att inte kunna tala finska väl och hur man överlag kan komma i gång med att använda språk som man kan i olika stor utsträckning. Panelen ingick i EU-kommissionens Translating Europe Workshop ”Gör språkkarriär!” som riktade sig till framför allt gymnasiestuderande och språklärare. Du kan nu se inspelningen av panelsamtalet på nätet och låta dig inspireras av språkexperternas och moderatorns personliga berättelser. Diskussionen är väl värd att lyssna på för alla språkintresserade av olika åldrar – inte minst i skolor på olika stadier!

Den 13–14 mars 2025 anordnar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sitt årliga evenemang ”Ditt Europa, din mening” i Bryssel, med fokus på att föra fram unga människors röster. Årets evenemang kommer att inriktas på ungdomars roll i att gemensamt forma en hållbar framtid. Syftet är att rusta dem med färdigheter så att de kan engagera sig i samhällslivet och bidra till deltagandedemokrati i och utanför sina lokalsamhällen. Deltagarna kommer att kunna uttrycka sina åsikter och utforma rekommendationer där de kan förmedla sina förväntningar, farhågor, prioriteringar och ambitioner vad gäller Europas framtid. Evenemanget riktar sig till skolor på andra stadiet med studerande i åldern 16–18 år. Namnet på den studerande som skulle delta i evenemanget och en medföljande lärare ska anges i ansökan. Ansökningstiden går ut den 26 november.

Ur EU:s program Kreativa Europa beviljas stöd till både journalistiska samarbetspartnerskap och mediekompetensprojekt 2025 för att främja kompetensutveckling, informationsutbyte och yttrandefrihet. Ansökningstiden för journalistiska samarbetspartnerskap löper ut den 27 februari 2025, medan sista dagen för att ansöka om stöd för mediekompetensprojekt är den 6 mars 2025. Läs mer om båda ansökningsomgångarna via länken nedan.

Ursula von der Leyens första kommissionsperiod präglades av både coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Även om EU ofta anklagas för att vara splittrat fungerade unionen i dessa kriser efter en inledande trevan ovanligt sammanhållet. ”Efter paniken i början av pandemin fick EU-kommissionen medlemsländerna att agera tillsammans i stället för att självsvåldigt välja lösningar som gynnar bara det egna landets medborgare”, säger avgående EU-kommissionär Jutta Urpilainen. Vid ett evenemang anordnat av EU-kommissionens representation i Finland berättade hon om kommissionens gångna femårsperiod, som enligt henne på längre sikt ändå kommer att bli ihågkommen främst för den ambitiösa klimatpolitiken. Tuomas Iso-Markku, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, berättade om hur EU-kommissionen lyckats med sina geopolitiska ambitioner, medan en panel diskuterade hur väl rättvisefrågor lyfts fram under den gångna mandatperioden.

Jouni Ritvanen är biträdande professor i energiteknik vid Villmanstrands universitet och deltar i flera forskningsprojekt som finansieras genom Horisont Europa, EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation. Programmets mål är att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen i EU-länderna genom att öka den vetenskapliga kompetensen. Alla projekt som Jouni Ritvanen deltar i hör ihop med energiomställningen och ren teknik, bland annat forskning om hur el- och värmeproduktionsanläggningar kan infånga koldioxid från rökgas och hur man kan minska klimatbelastningen inom cement- och stålproduktionen. ”Vi har alla förutsättningar att producera ren energi för konsumenterna, men alla processer måste också göras ekonomiskt lönsamma”, berättar han. Den totala budgeten för Horisont Europa är omkring 95 miljarder euro för perioden 2021–2027. Under den här perioden har Finland fått mer finansiering än landet relativt sett har bidragit med. Jouni Ritvanen gläder sig över att finländarna har kunnat dra nytta av programmet och på så sätt fått EU-pengarna att strömma tillbaka till Finland.

De 27 EU-ländernas gemensamma inre marknad sänker tröskeln för företagssatsningar utanför det egna landets gränser, särskilt för små och medelstora företag. EU:s handelsavtal hjälper i sin tur finländska produkter och tjänster att nå ut till marknader även utanför unionen. Ett finländskt företag som är verksamt i hela världen är det Sastamalabaserade företaget Lojer, som tillverkar sjukhus- och vårdmöbler. ”Den största delen av produkterna säljs i Norden och Centraleuropa, men vi exporterar till alla delar av världen”, berättar Lojers verkställande direktör Ville Laine. Inom EU regleras medicintekniska produkter genom en förordning med bland annat utformnings- och testkrav för största möjliga patientskydd. För att medicintekniska produkter ska få säljas och marknadsföras i EU måste de vara CE-märkta, vilket visar att de uppfyller kraven. Ville Laine är tacksam för märkningen, som är en kvalitetsstämpel och underlättar försäljningen inom EU. För försäljning utanför EU krävs lokala tillstånd och registreringar.

Tammerforsbon Mikko Aaltonen fungerar som förtroendevald på heltid för att på bästa sätt kunna påverka frågor som har betydelse i vardagen, oavsett om det gäller staden eller hela Europa. Ett av förtroendeuppdragen är som frivillig ambassadör för EU:s klimatpakt, ett uppdrag som han haft i snart två års tid och gärna vill fortsätta med. ”Jag anser att klimatet är den allra viktigaste frågan vi måste fokusera på just nu. Kriserna i världen är många, men klimatet hör ihop med många andra problem, som både orsakas och fördjupas av klimatförändringarna.” I sin egen vardag försöker Mikko Aaltonen föregå med gott exempel. Familjen har till exempel ingen bil, utan använder kollektivtrafiken. På semestern tar de tåget och delar med sig av sina erfarenheter på sociala medier för att uppmuntra andra att välja miljövänliga alternativ.

De så kallade aktivistmommona ordnade i början av november en diskussion som drog fullt hus. Deltagarna reflekterade bland annat över den gröna omställningens och vätgasekonomins möjligheter samt de ungas utsikter. Även ”aktivistmommo” Anu Harkki och meteorolog Kerttu Kotakorpi deltog. ”Vi är besvikna på beslutsfattarna, som inte fattar de beslut som behövs nu”, säger Seija Kurunmäki, som företrädde ”aktivistmommona” under evenemanget. Rörelsen ”aktivistmommona” föddes för fem år sedan när ett dussin kvinnor bestämde sig för att arbeta tillsammans med de unga för att begränsa klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Rörelsen har nu vuxit till tiotusen aktiva kvinnor. De har nyligen skickat ett kort till Finlands riksdagsledamöter, där de kräver ett slut på den rådande klimatpassiviteten. Vid ”aktivistmommonas” tillställning gav Anu Harkki perspektiv på klimatförändringarnas orsaker, hot och lösningar. Hon är också en av EU:s klimatpaktsambassadörer. Klimatpaktsambassadörerna uppmuntrar människor, företag och grupper som ”aktivistmommona” att vidta klimatåtgärder. Valet av nya ambassadörer till EU:s klimatpakt pågår just nu.

Vi på EU-kommissionens representation i Finland söker en kommunikationsassistent till vårt glada kommunikationsteam i Kampen, Helsingfors. Arbetsuppgifterna är mångfacetterade och intressanta. Bland annat får du som kommunikationsassistent vara med och ta fram och genomföra representationskontorets kommunikationsstrategi samt planera och genomföra olika evenemang och kommunikationskampanjer. Du ansvarar också för att utveckla och ta hand om kommunikations- och informationsmaterial, och att skapa innehåll för olika plattformar. Dessutom får du svara på frågor och ge information om olika EU-relaterade ämnen till allmänheten och berörda parter samt delta i administrativa processer, upphandlingar och förvaltningen av avtal på området för kommunikation. Vi ser gärna att du har en lämplig utbildning för denna tjänst, till exempel inom kommunikation eller marknadsföring, och minst tre års erfarenhet av liknande arbetsuppgifter. Du hittar den fullständiga arbetsannonsen i länken nedan och där får du också veta hur du ska gå till väga för att söka denna tjänst senast den 25 november kl. 12.00. Anställningen inleds uppskattningsvis i april−maj 2025. Vi ser fram emot att höra från dig!