Europeiska kommissionens representation i Finland

Diskussionen om irregulär migration i EU är på intet sätt ny. Nu talas det mycket om att bara 20 procent av de personer som fått ett negativt asylbesked faktiskt återvänder till sina respektive ursprungsländer. Samtidigt funderas det på hur den lagliga migrationen ska utökas för att råda bot på bristen på arbetskraft samt på kunskapsgapet i EU. Dessa frågor lyfte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett brev till EU:s stats- och regeringschefer inför toppmötet i Bryssel förra veckan. Traditionellt delar migrationsfrågan EU-länderna i olika läger. Det är fortfarande svårt att nå samförstånd, men en snabb kursändring kan ändå skönjas för närvarande. Under diskussionerna vid toppmötet förra veckan verkade meningsskiljaktigheterna inte leda till en avgrundsdjup skiljelinje mellan lägren, även om mycket fortfarande återstår att göra för att EU:s medlemsländer ska komma överens om nya riktlinjer. Den politiska vägledning som EU:s stats- och regeringschefer gav EU-kommissionen är att nya innovativa sätt måste tas fram för att få bukt med den irreguljära migrationen. I verktygsbacken måste det finnas sätt att inte bara förebygga instrumentaliseringen av migranter, vilket Finland, de baltiska länderna och Polen redan har utsatts för, utan även att möjligtvis inrätta nya återvändandecentra utanför EU.

EU-kommissionen har valt ut 85 innovativa nettonollprojekt som ska få 4,8 miljarder euro i bidrag från EU:s innovationsfond. De utvalda projekten finns i 18 länder, inbegripet Finland, och ska bidra till att genomföra banbrytande ren teknik i hela Europa. De finländska projekt som beviljats finansiering genomförs av Metsä Groups Metsä Spring Ab, Solvay Ab, FREYR Battery Finland Ab och Nordic Ren-Gas Ab. De 85 innovativa nettonollprojekten omfattar ett brett spektrum av sektorer på områdena energiintensiva industrier, förnybar energi, energilagring, industriell koldioxidhantering, nettonollmobilitet och byggnader. De utvalda projekten ska tas i drift före 2030 och under de första tio verksamhetsåren förväntas utsläppen minska med cirka 476 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Projekten finansieras med intäkter från utsläppshandeln.

EU har förvisso gjort framsteg när det kommer till att bygga upp en mer integrerad, effektiv och attraktiv inre marknad för forskning och innovation. Det krävs dock ytterligare arbete för att fullt ut utnyttja dess potential. Detta är slutsatserna i ett meddelande om genomförandet av det europeiska forskningsområdet som kommissionen nyligen antagit. Det europeiska forskningsområdet, som inrättades 2000 för att ta itu med fragmenteringen av det europeiska forskningslandskapet och som fick ett nytt genomslag 2020, syftar till att skapa en dynamisk och attraktiv miljö för forskare och innovatörer i hela Europa. I det nyligen offentliggjorda meddelandet görs en bedömning av de framsteg som gjorts inom ramen för de fyra strategiska mål som överenskommits med medlemsländerna, samtidigt som de områden där ytterligare arbete behövs lyfts fram. I meddelandet bekräftar EU-kommissionen sitt åtagande att sätta forskning och innovation i centrum för Europas framtida tillväxt.

Jutta Urpilainen, EU-kommissionär med ansvar för EU:s utvecklingspolitik och internationella partnerskap, är på slutrakan av sitt värv som kommissionär. Under kommissionens innevarande mandatperiod har paradigmet för EU:s utvecklingspolitik skiftat. Å ena sidan har utvecklingspolitiken aktivt styrts mot mer jämställda och jämlika partnerskap. Å andra sidan har förutsättningarna förändrats i grunden till följd av flera kriser och globala spänningar. FN-förbundet och Fingo anordnar ett seminarium om EU:s utvecklingspolitik och paradigmskiftet inom denna, vid vilket Jutta Urpilainen medverkar. Seminariet äger rum i Majasalen i centrumbiblioteket Ode i Helsingfors (Tölöviksgatan 4) den 29 oktober kl. 14.30–16.00. Vänligen anmäl dig på förhand, senast samma dag som seminariet går av stapeln.

Finland gick med i Europeiska unionen i januari 1995 och orienterade sig politiskt och ekonomiskt mot väst – en trend som kulminerade i Natomedlemskapet i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Hur känns beslutet att arbeta i Bryssel nu när vi snart firar 30 år som EU-medlem? Detta är något som riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri och Europaparlamentets tidigare vice talman Heidi Hautala kommer att diskutera med Antti Peltomäki, Senior Advisor på Sitra och tidigare chef för EU-kommissionens representation i Finland. Både Miapetra Kumpula-Natri och Heidi Hautala har lång erfarenhet av att arbeta som Europaparlamentariker och Antti Peltomäki har en lång EU-karriär bakom sig. Diskussionen leds av Teija Tiilikainen, direktör för Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot. Evenemanget arrangeras av Europaparlamentets kontor i Finland på Saarikoskimattan på tredje våningen i centrumbiblioteket Ode den 30 oktober kl. 16.00–17.00. Du kan även följa med diskussionen i realtid på nätet.

Har du studerat eller studerar du fortfarande svenska, främmande språk och/eller översättning på universitetet och vill veta mer om vilka karriärvägar man kan slå in på som språkvetare? Titta då hit, för det här är något för dig! I en paneldiskussion ledd av Jens Berg, programvärd för Yles språkpodd ”Näst sista ordet”, får du ta del av olika språkexperters bakgrund, erfarenhet, anekdoter och tips. Medverkar gör en journalist, en chefredaktör, en konferenstolk, en översättare, en språkvårdare, ett undervisningsråd, en kommunikationschef, en ombudsman inom utbildning samt en programansvarig för stöd- och översättarprogram. Panelsamtalet, som sänds på nätet, är en del av en större Translating Europe Workshop för svenskspråkiga gymnasiestuderande som anordnas i Europasalen i Helsingfors. Anmäl dig som deltagare på distans senast den 30 oktober via länken nedan, där du även hittar det fullständiga programmet. Väl mött!

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF) är inne på andra halvan av sin livscykel. Samtidigt som genomförandet av faciliteten framskrider i Finland och övriga EU-länder går diskussionen het om Europas konkurrenskraft, som även är högt upp på dagordningen för den tillträdande kommissionen. Hur kan man främja konkurrenskraften och öka produktiviteten, samtidigt som man stöder forskning, utveckling och innovationer i Finland och resten av EU? Vilken roll spelar Finlands plan för återhämtning och resiliens i detta sammanhang och hur ska vi ta oss vidare? Dessa frågor kommer att diskuteras på engelska vid ett evenemang i Europasalen (Malmgatan 16) i Helsingfors den 15 november kl. 9.00–12.30. Arrangörer är EU-kommissionen, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, Business Finland och Finlands Akademi. Tillställningen kan även ses på nätet. Bekanta dig med det engelskspråkiga programmet via länken nedan och anmäl dig. Väl mött!

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har utlyst sitt pris till det civila samhället för 15:e gången. EESK kommer att belöna kreativa och innovativa icke vinstdrivande projekt eller åtgärder som på ett effektivt, innovativt och kreativt sätt bekämpar skadlig polarisering av det europeiska samhället. Alla organisationer i det civila samhället som är officiellt registrerade i EU och bedriver sin verksamhet på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå kan lämna in en ansökan. Priset är också öppet för fysiska personer som är bosatta i EU och för företag som är registrerade eller verksamma inom EU, förutsatt att deras projekt helt saknar vinstsyfte. Sammanlagt 50 000 euro kommer att tilldelas högst fem vinnare. Bidragen ska lämnas in senast den 7 november 2024 kl. 11.00 (finsk tid).

Representationens chef Maria Blässar har bjudit in en rad representanter för olika delar av det finländska samhället till oss på EU-kommissionens representation i Finland för att över en kopp kaffe diskutera EU-kommissionens kommande mandatperiod. Vi träffar bland annat arbetsgivare, arbetstagare, forskare och representanter för icke-statliga organisationer under dessa frukostsamtal. Vi vill gärna veta hur de ser på den nya kommissionens politiska riktlinjer och vilka möjligheter dessa medför deras organisationer. Vi vill självklart även veta vad de har för budskap till den nya kommissionen. Vi publicerar nyckelbudskapet i dessa frukostsamtal i form av korta videoklipp på våra sociala medier och vår webbplats. Följ oss gärna på Instagram på @eukomissio eller kolla in videoklippen på vår webbplats, där de samlas på en och samma plats vartefter de har publicerats på sociala medier. Åtta videoklipp har redan offentliggjorts med Jaakko Hirvola (Teknologiindustrin rf), Maria Löfgren (Akava), Totti Sivonen (Finland i Europa rf), Jukka Leskelä (Energiindustrin rf), Lotta Nymann-Lindegren (Finlands Näringsliv EK), Jarkko Eloranta (FFC), Aki Kangasharju (Näringslivets forskningsinstitut) och Juha Marttila (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK).

Champagne, Mozzarella, Feta, Parmigiano Reggiano, Jamón Serrano och Pizza Napoletana är alla exempel på kända europeiska produkter som har beviljats namnskydd av EU. I Finland är bland annat siklöja från Puruvesi (Puruveden muikku) ett skyddat namn. Beslutet grundar sig både på det regionala kulturarvet och fiskens biologiska beskaffenheter. Puruveden muikku får bara användas som namn när fisken har fångats på traditionellt sätt. Läs gärna vår artikel om denna finländska delikatess och lär dig mer om hur den fiskas och tillreds!

Vill du vara med och bekämpa klimatförändringarna? Då är detta något för dig! Under perioden 1–31 oktober 2024 kan du nämligen lämna in en ansökan till att bli ambassadör för den europeiska klimatpakten. Många gör redan mycket för klimatets väl. Som EU-klimatpaktsambassadör kommer du i kontakt med hundratals likasinnade personer runtom i Europa. Dessutom får du tillgång till värdefulla verktyg och resurser, vilket ökar synligheten för dina insatser. EU:s klimatpaktsambassadörer sprider information, inspirerar andra samt stöder klimatpolitiken och klimatsatsningar i sina egna samhällen och nätverk. Du kan gärna ta del av nuvarande finländska klimatpaktsambassadörers berättelser på finska via länken nedan innan du lämnar in din egen ansökan senast den 31 oktober!

Samlat på en och samma webbplats finns ett omfattande informationspaket på svenska om möjligheterna till en tjänstemannakarriär och tillfällig anställning vid EU-kommissionen och andra EU-institutioner. Webbplatsen omfattar underrubriker bland annat om lediga jobb, ansökningsförfarande, vad det innebär i praktiken att jobba för EU, praktikperioder, uppgifter som erbjuds forskare och om Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) som sköter rekryteringen.