Europeiska kommissionens representation i Finland

Hösten är här och det betyder även att vårt nyhetsbrev är tillbaka. Vi är så glada för att just du är prenumerant! Som du kan se publiceras nyhetsbrevet nu i ett nytt format. Vi hoppas att du tycker om det! Du får gärna kontakta oss på COMM-REP-HEL-NEWS@ec.europa.eu, om du har feedback om nyhetsbrevet – må det så vara ris eller ros. Kanske du har en kollega, släkting, vän eller bekant som också regelbundet vill få sig en dos EU-relaterade nyheter? Tipsa då gärna om att det går bra att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev via länken nedan!

Historiska tider kräver historiska förslag. Så kan man kort sammanfatta budskapet till EU:s beslutsfattare i tre specialrapporter som nyligen har offentliggjorts. Enrico Letta flaggar i sin rapport för att EU:s inre marknad omgående måste uppdateras och fördjupas. Den analysen grundar sig på att världen ser helt annorlunda ut i dag än under den gyllene Jacques Delors-eran, när den inre marknaden inrättades. Den här veckan utkom en annan specialrapport av ytterligare en tidigare italiensk premiärminister, Mario Draghi. Han ordinerade i sin tur mer av samma medicin och efterlyste bland annat en snabb ökning av både produktiviteten och innovationerna i EU. Även rapporten om den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk är värd att nämnas. Den slår bland annat fast att jordbruket i EU i allt större utsträckning bör bli hållbart, att jordbrukets resiliens bör öka och att hela värdekedjan bör ses över. Vissa av de centrala rekommendationerna i dessa rapporter syns i kommissionsordförande Ursula von der Leyens politiska prioriteringar för EU-kommissionens nästa mandatperiod. President Sauli Niinistös rapport om EU:s beredskap förväntas även komma inom kort.

Vindkraft har gått förbi gas och är nu EU:s näst största energikälla, efter kärnkraft. Under första halvåret 2024 stod förnybara energikällor för 50 procent av all elektricitet i EU. Andelen gas i EU importerad från Ryssland minskade från 45 procent 2021 till 18 procent i juni 2024. Detta och mycket mer slås fast i 2024 års rapport om tillståndet i energiunionen, som EU-kommissionen offentliggjorde häromdagen. Rapporten tydliggör EU:s hantering av aldrig tidigare skådade utmaningar inom energipolitiken under den nuvarande EU-kommissionens mandatperiod. Energipriserna är stabilare nu och ligger betydligt under de högsta nivåerna under energikrisen 2022.

EU-kommissionen antog nyligen sitt förslag om fiskemöjligheter i Östersjön för 2025. Det bygger på en vetenskaplig bedömning som ger vid handen att situationen är mycket svår i flera fiskeområden. EU-kommissionen har föreslagit den totala tillåtna fångstmängden (TAC) och kvoterna för nio av de tio fiskbestånd som förvaltas av EU i Östersjön. Det återstående kvotförslaget för strömming i Bottniska viken kommer senare. Enligt förslaget ska fiskemöjligheterna för strömming i centrala Östersjön (+108 procent), inbegripet Finska viken, och strömming i Rigabukten (+10 procent) öka. Laxfisket ska enligt förslaget minska i Egentliga Östersjön (-36 procent) och i Finska viken (-20 procent). Även fisket av skarpsill ska minska (-42 procent). Fångsterna av rödspätta ska enligt förslaget förbli desamma som tidigare. Enligt förslaget ska kvoterna för oundviklig bifångst av torsk i västra Östersjön (-73 procent), torsk i östra Östersjön (-68 procent) och strömming i västra Östersjön (-50 procent) minska.

Finland och Sverige håller den 16 september ett gemensamt regeringsmöte i Stockholm. I samband med detta bjuder EU-kommissionens representation i Sverige och Regeringskansliet i Sverige in till ett panelsamtal med Finlands Europaminister Joakim Strand och Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz. Den 1 januari 2025 firar Finland och Sverige 30 år som medlemmar i EU. Ministrarna kommer under panelsamtalet att diskutera ländernas EU-prioriteringar samt presentera ett fördjupat finsk-svenskt samarbete, bland annat för att skydda och främja EU:s grundläggande värden, demokratin och rättsstatsprincipen. Diskussionen hålls på svenska och leds av Anna Rézette, presschef på EU-kommissionens representation i Sverige. Panelsamtalet äger rum måndagen den 16 september 2024 kl. 15.00–16.00 (finsk tid) i Lilla Studion på Kulturhuset i Stockholm. Det går även att följa samtalet på nätet.

Vid informationsstället EU@Ode på gatuplan i centrumbiblioteket Ode i Helsingfors firas Europeiska språkdagen i en hel vecka, den 23–29 september. Kom och bekanta dig med en ”Alice i underlandet”-bokutställning på alla EU:s 24 officiella språk! Den brittiska författaren Lewis Carrolls kända barnbok ”Alice i Underlandet” är ett mästerverk som tilltalar läsare i alla åldrar. Under Europeiska språkveckan vid informationsstället EU@Ode kan du bland annat även delta i en frågesport om språk och spela olika språkrelaterade spel. Evenemanget är kostnadsfritt och öppet för alla. Varmt välkommen!

Medborgarskap, samhälle, jämställdhet, grundläggande rättigheter, kultur, idrott, integration, inre säkerhet. Det finns rikligt med EU-finansiering för olika projekt på olika områden. Du kan också få stöd för att plöja igenom de olika finansieringsalternativen vid ett infomöte om EU-finansieringsprogram som anordnas av Justitieministeriet. Mötet riktar sig i synnerhet till organisationsaktörer, kommuner, regioner, myndigheter, läroanstalter, stiftelser och andra som är intresserade av att få EU-finansiering. Det hålls på finska i Musikhusets Cameratasal i Helsingfors tisdagen den 24 september. Dagen inleds kl. 8.00 med kaffeservering, anförandena börjar kl. 8.30. Anmäl dig på förhand via länken nedan.

Justitieministeriet anordnar ett digitalt diskussionsmöte för civilsamhällesorganisationer tisdagen den 24 september kl. 13.00–14.30. Syftet är att ge exempel på aktuella ansökningar om finansiering och väcka diskussion om hur eventuella hinder för EU-finansiering kan övervinnas. Anmäl dig senast den 20 september via länken nedan. Alla deltagare får en Teams-länk per mejl måndagen den 23 september.

”Odysséen” är ett epos som tillsammans med Iliaden brukar tillskrivas Homeros och därmed skulle vara den äldsta bevarade grekiska och europeiska litteraturen, skriven omkring 700 f.Kr. Eposet omfattar ungefär 12 000 verser och handlar om Odysseus tioåriga irrfärder på väg hem till sin ö Ithaka, där han är kung, efter det tioåriga Trojanska kriget. På många språk, inbegripet svenska, har ordet ”odyssé” efter eposet kommit att beteckna en lång upptäcktsfärd, även i bildlig betydelse. Nu har du möjlighet att höra en passage ur ”Odysséen” läsas högt på många olika europeiska språk, även svenska och finska, och se passagen framföras på både finskt och finlandssvenskt teckenspråk! Dikthögläsningen äger rum på Saarikoskimattan på tredje våningen i centrumbiblioteket Ode i Helsingfors för att fira Europeiska språkdagen den 26 september kl. 17.00. Evenemanget är kostnadsfritt och öppet för alla. Varmt välkommen!

De europeiska filmveckorna går i år av stapeln i Europasalen (Malmgatan 16) i Helsingfors den 4–13 oktober. Sammanlagt visas 19 filmer från olika EU-länder. På repertoaren har vi såväl nya filmer som fortfarande går på bio, som prisbelönta dramatiseringar, dokumentärer om olika aktuella ämnen, konstnärliga animationer och komedier. Alla filmer har undertexter på engelska. Du kan bekanta dig med filmutbudet i vår broschyr. Det är fritt inträde. I Europasalen finns det plats för 100 personer och biljetterna delas ut i lobbyn en halvtimme före respektive föreställning. De europeiska filmveckorna anordnas av EU-kommissionens representation i Finland och Europaparlamentets kontor i Finland tillsammans med EU-ländernas ambassader och kulturinstitut i Finland. Varmt välkommen!

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Hur kan länder, forskare, beslutsfattare, jordbrukssektorn och privatpersoner tillsammans minska föroreningarna och skydda det utsatta ekosystemet? Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (Helcom) och Litauens ambassad i Finland anordnar ett seminarium på engelska på detta tema den 11 oktober kl. 10.00–13.00. Seminariet äger rum i Europasalen (Malmgatan 16) i Helsingfors. Du kan delta på plats eller på distans. Bekanta dig med programmet och anmäla dig via länken nedan. Sista anmälningsdag är den 4 oktober.

Europeiska språkdagen firas årligen den 26 september för att belysa vikten – och glädjen – av att kunna olika språk och den språkliga mångfalden i Europa. I en kampanj på sociala medier lyfter vi på EU-kommissionens representation i Finland i år fram flera finländare som arbetar konkret med språk på olika sätt – må det så vara det egna modersmålet eller andra språk. I kampanjen deltar bland annat journalister, en språkvårdare, en förlagsredaktör, en spelanalytiker, kommunikatörer, översättare och en tolk. Följ oss på Facebook och Instagram för att inte missa någon språkdagsvideo! Du hittar även alla videoklipp samlade på vår webbplats; de läggs upp där vartefter de har publicerats på sociala medier.

Motionsveckan ”Move Week” firas årligen den 16–22 september. Under den här veckan uppmuntras människor att fundera på hur de själva tar sig från plats A till B och hur detta påverkar miljön, samhället och den egna hälsan. I år betonas betydelsen av gemensamma platser i stadsmiljön och framför allt hur vi kan säkerställa att fotgängare och cyklister kan röra sig i trafiken på ett säkert sätt. Under motionsveckan anordnar städer och kommuner runtom i Europa olika evenemang och åtar sig att vidta permanenta åtgärder som främjar en hållbar mobilitet. Veckan avslutas med en bilfri dag den 22 september, vilket har blivit en tradition vid det här laget.

Europeiska idrottsveckan är EU-kommissionens årligen återkommande initiativ för att främja sport och motion överallt i Europa. Målet med idrottsveckan är att inspirera européerna att regelbundet vara aktiva och röra på sig mer i vardagen genom olika utmaningar, kampanjer och evenemang, även virtuella sådana. I Finland är det mycket program under hela #BeActive-veckan den 23–30 september. Bland annat unga idrottares mentala hälsa och tränarna är i fokus, och tisdagen den 24 september är det dags för föreningskläddagen. Fredagen den 27 september äger i sin tur Europeiska skolidrottsdagen rum, då tanken är att skolelever runtom i Europa ska röra på sig. Nationellt ansvarar Förbundet för Lärare i Gymnastik och Hälsokunskap rf för skolidrottsdagen och uppmuntrar särskilt lågstadieskolor i Finland att delta i temadagen.

EU-kommissionens generaldirektorat för översättning arrangerar årligen en översättningstävling för unga. Den går under namnet Juvenes Translatores och riktar sig i år till studerande födda 2007. Själva tävlingen äger rum i alla deltagande skolor i alla EU-länder samtidigt – den 28 november. Varje EU-land har lika många platser i tävlingen som landet har Europaparlamentariker. Det innebär att 15 finländska gymnasier får delta i tävlingen. Om din skola blir utsedd att delta i tävlingen, ska 2−5 studerande från din skola utses som tävlingsdeltagare. De kan översätta från och till vilket som helst av de 24 officiella EU-språken. Tävlingen är lätt att arrangera och brukar uppskattas stort av deltagarna. Det är ett fint sätt att belysa både språkundervisningen och översättning. En vinnare från varje EU-land koras i februari 2025. Vinnaren får åka till Bryssel på en prisutdelningsresa med sin lärare och sina föräldrar under våren 2025. Anmälningstiden för gymnasieskolor som är intresserade av att delta löper ut den 14 oktober kl. 13.00 finsk tid.

Listan över hot mot demokratin är lång. Inte minst Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den globala kapplöpningen för teknisk överlägsenhet sätter demokratin på prov. Samtidigt kräver globala utmaningar, som påverkar människor överallt i världen, ökat globalt samarbete. På Europaforum i Åbo diskuterade Europaparlamentarikerna Mika Aaltola och Li Andersson, samt Douglas Hickey, USA:s ambassadör i Finland, och Taneli Lahti, EU-kommissionär Jutta Urpilainens kabinettchef, hoten och möjligheterna för demokratier i det nya globala landskapet under ledning av Maria Blässar, chef för EU-kommissionens representation i Finland. I sitt inledande anförande lyfte Maria Blässar bland annat fram de globala spänningarnas inverkan på demokratiska institutioner. Hon bad panelisterna ge sin syn på hur de globala trenderna påverkar västvärldens ställning värdemässigt och hur USA och EU kan säkerställa att vårt samarbete förlöper smidigt i den verklighet vi i nuläget lever i.

”I framtiden kommer vi bara att ha en ekonomi och det är den cirkulära ekonomin!” Det tror EU:s klimatambassadör Timo Huhtamäki. Han har till och med fått veta att han är den första EU-klimatambassadören som fokuserar på just cirkulär ekonomi. Timo Huhtamäki är uppvuxen med detta tänk sedan barnsben, då han åkte runt till olika loppisar med sina föräldrar. Han lärde sig redan då att man inte behöver köpa allt nytt och att man kan fynda bland begagnade kläder och saker. Han inledde sitt uppdrag som klimatambassadör i början av 2024 och ansöker under hösten om förlängning. Att främja den cirkulära ekonomin är en hjärtefråga för honom och den cirkulära ekonomin är kopplad till allt. ”EU och den cirkulära ekonomin är allt tätare sammankopplade. EU:s roll kommer att öka i framtiden. För närvarande återvinns bara 13 procent av allt material i Europa – och i Finland är motsvarande siffra 5 procent, så det finns stor marginal för tillväxt”, slår Timo Huhtamäki fast.

Jordbrukaren Juuso Joona har redan varit i gång sedan arla morgonstund när han servar tröskan på gården Tyynelä i Joutseno. Efter lunch, när morgondaggen har torkat, ska nämligen havret tröskas. Gården är ett fint exempel på hur jordbruket kan anpassa sig till klimatförändringarna och samtidigt vara med och motverka dem. Tyynelä gård är nämligen kolinlagrande, vilket innebär att jordmånens kolpool utökas genom att man tillför mer organiskt material. Det förbättrar i sin tur samtidigt markens struktur och tillstånd samt avkastningen. Europaparlamentet godkände den 10 april 2024 en inledande överenskommelse om en förordning om koldioxidupptag och kolinlagrande bruk. Därigenom inrättades ett första ramverk på EU-nivå för frivillig certifiering av koldioxidupptag, kolinlagrande bruk och produkter för lagring av koldioxid. Juuso Joona berättar att han har höga förväntningar på den framtida EU-förordningen.

Samlat på en och samma webbplats finns ett omfattande informationspaket på svenska om möjligheterna till en tjänstemannakarriär och tillfällig anställning vid EU-kommissionen och andra EU-institutioner. Webbplatsen omfattar underrubriker bland annat om lediga jobb, ansökningsförfarande, vad det innebär i praktiken att jobba för EU, praktikperioder, uppgifter som erbjuds forskare och om Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) som sköter rekryteringen.