Bedömningen av risker för folkhälsan och miljön är numera ett lagstadgat krav för fler och fler kemikalier, produkter och processer.
Även om den metod som används är väletablerad står den inför flera utmaningar på grund av
• påtryckningar för att sluta använda försöksdjur vid toxicitetstester
• behovet av snabbare och billigare tester med högre kapacitet
• nya system och metoder och den nya data som man därmed måste ta ställning till
• krav på att riskbedömningarna ska vara öppna och oberoende
• den allmänna meningen att samspelet mellan aktörerna ska betonas
• bristen på erfarna oberoende riskbedömare.
Därför har EU:s vetenskapliga kommittéer nyligen börjat undersöka hur man kan göra vetenskapligt hållbara förbättringar i fråga om
• användning av ny teknik
• hur riskbedömningar kan användas för riskhantering, bland annat genom bättre nytta-riskutvärderingar
• insyn i arbetsförfarandena.
För att göra ytterligare förbättringar krävs att riskbedömarna har tillgång till all relevant data, att man undviker dubbelarbete och använder sig av bästa tillgängliga expertis. Ett effektivt samarbete, både mellan sektorer och internationellt, är en förutsättning.
Den andra internationella konferensen om global riskbedömning ska fastställa prioriteringar för att stärka riskbedömningen och besluta om konkreta åtgärder. Deltagarna i konferensen ska också kartlägga och analysera övergripande frågor i riskbedömningsprocessen, så att den blir till större nytta i det politiska beslutsfattandet.
