Representation i Sverige

/sweden/file/p038602-951027jpg_svp038602-951027.jpg

Cecilia Malmström
copyright Europeiska unionen

Välkommen till ett seminarium den 14 december med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström om EU:s roll i det globala handelsspelet och de pågående handelskonflikterna mellan bl.a. USA och Kina. Vi diskuterar även vad det nya handelsavtalet mellan EU och Japan innebär för svenska företag och Europa.

Datum: 
14/12/2018 - 10:00 - 11:30

Vi har under det senaste halvåret sett en upptrappad handelskonflikt mellan Kina och USA, men också höjda tullar i handeln mellan EU och USA. Vi gör i detta seminarium en avstämning av förhandlingsläget, utreder vad konflikterna egentligen handlar om och diskuterar vilka möjligheter det finns att nå lösningar.

Samtidigt finns det en annan trend. Ökad amerikansk protektionism för EU närmare andra handelspartners. Cecilia Malmström kommer till Europahuset direkt från Strasbourg, där handelsavtalet mellan EU och Japan just röstats om. Detta avtal är världens största bilaterala handelsavtal någonsin då det omfattar mer än en fjärdedel av världens BNP. Vad innebär avtalet för svenska företag och för EU?

Välkommen till ett spännande seminarium med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström, Kina-experten Malin Oud från Raoul Wallenberg Institute och Anna Wieslander från Atlantic Council. Samtalet modereras av Willy Silberstein.

Datum: fredagen den 14 december

Tid: kl. 10.00 – 11.30 (registrering från kl. 9.30, lunch-wraps serveras från kl 11.30)

Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm

Anmälan: https://europa.eu/!wX89hM – senast den 12 december

Seminariet kommer att hållas på svenska och sänds på SVT Forum samt live via vår Facebooksida för dem som inte kan vara på plats https://www.facebook.com/EUkommissionen/

/sweden/file/depressionjpg_svdepression.jpg

Ensam man
copyright kichigin19 - stock.adobe.com

I Sverige lider fler av kronisk depression än i andra EU-länder, visar en ny rapport från EU-kommissionen och OECD. Detta trots att vi lever "bättre" än andra EU-medborgare och toppar listor över fysisk hälsa.

27/11/2018

Rapporten "Health at a Glance: Europe" jämför hälsotillståndet i EU:s 28 medlemsländer, i fem kandidatländer och tre EFTA-länder.  Den mäter den mentala och fysiska hälsan i länderna och jämför sjukvårdsystemen.

Rapporten är en del av ett omfattande arbete inom EU för att få medlemsländerna att stärka sitt förebyggande arbete för att främja god psykisk hälsa i unionen tex genom att hantera riskfaktorer som rökning, alkohol och fetma.

I Sverige lever en något högre andel av befolkningen än i övriga EU med kronisk depression. Under 2014 led 8,8 % av männen med låg inkomst av kronisk depression jämfört med 3,5 % av männen med hög inkomst. För kvinnorna var siffran något högre. 13,5% av kvinnorna med låg inkomst led av sjukdomen jämfört med 5,5 % av dem med hög inkomst.

I EU drabbades i genomsnitt 5,3 % av männen och 8,8 % av kvinnorna av kronisk depression. Även här finns en stor skillnad beroende på om du tjänar mycket eller lite. 8,6 % av männen med låg inkomst drabbades och 3,5 % av dem med hög inkomst. För kvinnorna drabbades
12 % av dem med låg inkomst och 5,7 % av dem med hög inkomst.

Sverige ligger alltså aningen över EU-genomsnittet men ekvationen går inte riktigt ihop. Samtidigt som vi mår sämre lever vi längre och bättre än i många andra EU-länder. År 2016 var Sverige och Malta de länder som hade den längsta friska livslängden i hela EU. Statistiken visar att i Sverige lever de flesta tills de är 82 år (82,4). 84 år (84,1) för kvinnor och 80 år för män (80,6).  Den genomsnittliga EU-medborgaren har en medellivslängd på 81 år. 83 år (83,6) för kvinnor och 78 år (78,2) för män.  Svenskarna dricker också mindre alkohol än genomsnittet av EU-medborgare, drabbas mer sällan av cancer och är mindre tjocka än i övriga EU. Till exempel så drack år 2016 den vuxna svensken i genomsnitt 7,2 liter alkohol jämfört med 9,82 liter för EU-medborgaren i genomsnitt.

"Ett mer pressat liv"

Anders Wahlberg, ordförande för psykologförbundet, kommenterar svenskarnas mentala hälsotillstånd.

– Vi vet inte fullt ut orsakerna till ökad ohälsa. Det finns säkert många orsaker. Vi har ett mer pressat liv med ökad stress på arbetet, känslan av att vi måste vara tillgängliga, träna rätt, äta rätt, leva rätt, bygga om rätt och dessutom förväntas vi redovisa på sociala medier vad vi gör. Det är helt enkelt ett högre tryck på oss, både på arbetet och privat, förklarar Wahlberg.

Rapporten visar också att i Sverige lägger vi en högre andel av BNP på kostnader för den psykiska ohälsan än genomsnittet. År 2015 lade vi 4,83 % av BNP jämfört med 4,10 % i EU. För Sverige motsvarar det 21 677 miljoner euro.

Pengar lika med lycka?

I de undersökta länderna finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män, låg- och högutbildade samt olika inkomstklasser. Till exempel slår rapporten fast att i EU kan en 30-årig man med låg utbildning förvänta sig att leva 8 år mindre än en man med hög utbildning i samma ålder. Motsvarande för kvinnor skiljer det 4 år.  

Wahlberg vill inte påstå att pengar är lika med lycka, men kanske ett medel till lycka.

– Eftersom framgång och pengar i all reklam, veckotidningar och media visas upp som det som gör oss lyckliga upplevs grupperna som tillhör det livet som mer lyckade. Utan pengar har vi också mindre resurser att göra saker. Den med mindre resurser har mindre möjligheter att köpa saker till sina barn som andra barn har t.ex. ny telefon, sportutrustning, semester mm. Man har knappt råd att köpa mat till sina barn. Det skapar givetvis en känsla av otillfredsställelse. Att inte ha pengar drabbar inte bara dig själv, utan dina barn också, förklarar han.

Pressmeddelande Hälsotillståndet i EU – mer skydd och förebyggande åtgärder för ett längre och sundare liv

Den fullständiga rapporten: Health at a glance: Europe

Kontaktuppgifter:

Johan Wullt, presschef på EU-kommissionens representation i Sverige

johan.wullt@ec.europa.eu

(+46-8) 56 24 44 06

/sweden/file/321270051742fc01825b3opng_sv32127005174_2fc01825b3_o.png

sunshine
.

European Viable Cities Day 2018

Datum: 
11/12/2018 - 13:00 - 15:30

Time: December 11th, 13 – 15.30 (mingle 15.30 – 16.00)

Place: Europahuset, Regeringsgatan 65 plan 2, Stockholm

Registration: Please register at this link (before 7 December)

Viable Cities and the European Commission are proud to invite you to our first European Viable Cities Day December 11th 2018 in connection to the Nobel Day. Our focus is on research and innovation for carbon neutral cities in Europe.

We are honored to have the participation of Carlos Moedas, European Commissioner for Research, Science and Innovation, European Commission.

The European Commission proposal for Horizon Europe presented in June 2018 includes an important novelty called MISSIONS. The aim is to enable the research and innovation agenda to reconnect with citizens and involving them in shaping a better future for Europe. Missions are defined as “ambitious, bold goals to tackle issues that affect our daily lives”. Important aspects are to strengthen the innovation impact of projects and include civil society organisations and citizens.

Viable Cities, Sweden’s new long term research and innovation programme for smart and sustainable cities – with funding from Vinnova, the Swedish Energy Agency and Formas – is inspired by the Horizon Europe and the IPCC report 2018. Cities are central to climate work, and in many cases the urban climate targets are far more ambitious than national targets.

Viable Cities has just opened a new call for proposals – Carbon neutral cities 2030. The aim is to mobilize cities/regions, researchers, industry and civil society and accelerate achieving carbon neutrality in Swedish cities by 2030. Key enablers are digitalisation and citizen engagement.

The aim of the conference is to learn about Horizon Europe and the role of cities in achieving important societal missions. We will explore how Swedish cities and citizen can take the lead in these new challenging developments and how Viable Cities can support research and innovation to that end.

Join us for this European Viable Cities Day!

Katarina Areskoug Mascarenhas, Head of the European Commission Representation in Sweden
Olga Kordas, Programme Director Viable Cities

Programme

Moderators: Katarina Areskoug Mascarenhas, Head of the European Commission Representation in Sweden and Åsa Minoz, Head of Communications, Viable Cities

13.00 Welcome and introduction
Allan Larsson, Chairperson of Viable Cities and Katarina Areskoug Mascarenhas, Head of the European Commission Representation in Sweden

13.05 Horizon Europe and the role of cities
Carlos Moedas, European Commissioner for Research, Science and Innovation, European Commission

13.20 Viable Cities’ mission: Carbon neutral cities by 2030
Olga Kordas, Programme Director, Viable Cities

13.25 Panel: How can international cooperation within Horizon Europe best contribute to smart and sustainable cities?

  • Carlos Moedas, European Commissioner for Research, Science and Innovation, European Commission
  • Olga Kordas, Programme Director, Viable Cities
  • Darja Isaksson, Director General, Vinnova – the Swedish Innovation Agency
  • Lars Guldbrand, Senior Adviser, Ministry of the Environment and Energy

14.00 Coffee break

14.15 Carbon neutral Swedish Cities in 2030 – Visions and European collaboration – Perspectives from four cities

  • City of Stockholm - Gustav Landahl, Head of Department, Environment and Health admin
  • City of Göteborg - Eva Pavic, Johanneberg Science Park
  • City of Malmö - Jonas Kamleh, Deputy Head of Urban Development and Climate
  • City of Umeå - Albert Edman, Strategic Development Officer

14.55 Panel: How can Viable Cities leverage European cooperation for carbon neutral cities in 2030?

  • City of Stockholm, City of Göteborg, City of Malmö, City of Umeå

15.25 Concluding reflections
Allan Larsson, Chairperson Viable Cities and Katarina Areskoug Mascarenhas Head of the European Commission Representation in Sweden

15.30-16.00 Mingle, end of programme

/sweden/file/eursemnov20181jpg_sveursemnov2018_1.jpg

Ekonomisk utveckling sedan 2014
copyright EU 2018

Kommissionen lägger fast EU:s ekonomiska och sociala prioriteringar för 2019, yttrar sig om medlemsländernas utkast till budgetplaner och bekräftar att det för Italiens del föreligger en särskilt allvarlig överträdelse av kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. För första gången är Grekland integrerad i europeiska planeringsterminen.

21/11/2018

2019 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken och socialpolitiken inleds under en period med fortsatt men avmattad tillväxt i en mer osäker omvärld. Mycket har uppnåtts sedan 2014 men mer måste göras för att stödja en hållbar tillväxt för alla, skapa fler jobb och förbättra motståndskraften i EU-ländernas ekonomier. På EU-nivå krävs det därför beslut som ytterligare stärker den ekonomiska och monetära unionen. På nationell nivå finns det ett trängande behov av att utnyttja den aktuella tillväxten för att bygga upp finansiella buffertar och minska skuldsättningen. Investeringar och strukturreformer måste i ännu högre grad inriktas på att stärka produktivitets- och tillväxtpotentialen. På så sätt skapar man förutsättningar för en hållbar makroekonomisk stabilitet och upprätthåller EU:s konkurrenskraft på lång sikt. Det i sin tur banar väg för fler och bättre jobb, större social rättvisa och högre levnadsstandard för alla i EU.

Dagens paket bygger på EU:s ekonomiska höstprognos 2018 och prioriteringarna i kommissionsordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2018.

– EU befinner sig i en högkonjunktur, men ökade risker visar att de goda tiderna inte kommer att vara för evigt, säger Valdis Dombrovskis, kommissionens vice ordförande med ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen. EU-länderna behöver inrikta sina investeringar bättre och ta nya tag i sitt reformarbete för att stärka de grundläggande tillväxtfaktorerna och öka produktiviteten. När det gäller finanspolitiken är det dags att minska den offentliga skuldnivån och bygga upp buffertar i de offentliga finanserna igen, så att vi får det handlingsutrymme som vi behöver när nästa lågkonjunktur slår till. Nu är det också hög tid att göra framsteg med att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen.

De senaste årens ekonomiska återhämtning har varit särskilt sysselsättningsintensiv och arbetslösheten ligger på en rekordlåg nivå, kommenterar Marianne Thyssen, kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden.Samtidigt har allt fler människor fått ett jobb. Arbetskraftsdeltagandet ligger på en rekordhög nivå och är nu högre än i USA. Nu finns förutsättningarna för att investera mer i samhället och i människor, så att återhämtningen permanentas och gynnar alla, även framtida generationer.

– EU:s ekonomi fortsätter att växa snabbt. Dagens policyråd från kommissionen handlar om att se till att ekonomin förblir stark och blir mer motståndskraftig, eftersom vi inte kan ta något för givet i en internationell miljö som präglas av ökad osäkerhet, tillägger Pierre Moscovici, kommissionär med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen. Ett euroområde med hållbart välstånd behöver inte bara sunda offentliga finanser utan också en konkurrenskraftig ekonomi och ett samhälle för alla.

/sweden/file/eursemnov20182jpg_sveursemnov2018_2.jpg

Utveckling sedan 2014
copyright
Det osedvanligt gynnsamma läget i världsekonomin under förra året och de låga räntorna har bidragit till att stärka tillväxten, öka sysselsättningen, minska skuldsättningen och öka investeringsvolymerna i EU och euroområdet. Alla medlemsländer väntas få fortsatt tillväxt, om än i långsammare takt, tack vare en hög inhemsk konsumtion och investeringsnivå. Om inga allvarliga störningar uppstår beräknas EU kunna upprätthålla en ekonomisk tillväxt över den potentiella nivån, med fortsatt ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet. Euroländernas offentliga finanser har blivit avsevärt mycket bättre och det samlade offentliga underskottet i euroområdet ligger nu under 1 %. Skuldsättningen är dock fortsatt hög i flera länder. Nu när ekonomin fortsätter att växa är det dags att bygga upp de buffertar i de offentliga finanserna som behövs för att klara av nästa lågkonjunktur och mildra de potentiella effekterna på arbetsmarknaden och de sociala förhållandena.

Den årliga tillväxtöversikten 2019

I den årliga tillväxtöversikten med de allmänna ekonomiska och sociala prioriteringarna för kommande år uppmanas EU och medlemsländerna att vidta samordnade och beslutsamma politiska åtgärder för att sörja för en hållbar tillväxt för alla. På nationell nivå bör insatserna inriktas på investeringar av hög kvalitet och reformer som bidrar till produktivitetsökningar, inkludering och en förstärkt institutionell kapacitet, samtidigt som man fortsätter att värna den makroekonomiska stabiliteten och sunda offentliga finanser. På EU-nivå är prioriteringarna att fördjupa den inre marknaden, fullborda EMU och göra framsteg med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Rapporten om förvarningsmekanismen 2019

I rapporten om förvarningsmekanismen, som är en förebyggande undersökning för att upptäcka makroekonomiska obalanser, fastställs att 13 medlemsländer ska bli föremål för fördjupad granskning 2019. Syftet med granskningarna är att se om länderna verkligen har makroekonomiska obalanser. För de medlemsländer som redan i den föregående omgången av förfarandet vid makroekonomiska obalanser konstaterades ha makroekonomiska obalanser görs automatiskt en fördjupad granskning den här gången också. Det gäller Bulgarien, Cypern, Frankrike, Irland, Italien, Kroatien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige och Tyskland. Även Grekland och Rumänien kommer att genomgå en fördjupad granskning.

Utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten 2019

Sysselsättningsrapporten, som analyserar sysselsättningen och den sociala situationen i EU, pekar på fortsatt jobbskapande, sjunkande arbetslöshet och förbättrade sociala förhållanden i hela EU. Rapporten innehåller också resultaten från den sociala resultattavlan som analyserar hur väl EU-länderna följer principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Under det andra kvartalet 2018 förvärvsarbetade 239 miljoner människor i EU – det högsta antalet som har uppmätts hittills. Omkring 12 miljoner jobb har skapats sedan den nuvarande kommissionen tillträdde. Andelen människor som riskerar fattigdom eller social utestängning var 2017 mycket lägre än föregående år i och med att fem miljoner människor har tagit sig ur fattigdom och social utestängning. Det totala antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning är nu lägre än före krisen.

Den ekonomiska återhämtningen har dock ännu inte nått alla. Sysselsättningen bland äldre arbetstagare har ökat avsevärt de senaste tio åren men för unga och lågutbildade och för personer med migrantbakgrund är det fortfarande svårt att hitta jobb i flera medlemsländer. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden fortsätter att öka snabbt, men utvecklingen har ännu inte lett till någon nämnvärd minskning av löne- och pensionsklyftorna mellan kvinnor och män.

Hushållsinkomsterna ökar men ligger i några medlemsländer kvar under nivåerna före krisen. Reallöneökningen tog fart 2018 men är fortfarande lägre än produktivitetsökningen och också lägre än vad som skulle vara rimligt med tanke på arbetsmarknadens och ekonomins positiva utveckling. Mer allmänt är ojämlikhet och fattigdom fortfarande orosmoment.

Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

I rekommendationen för euroområdet fastställs konkreta åtgärder som är viktiga för att euroområdet ska fungera bättre. Rekommendationen har stramats upp och har nu en starkare inriktning på de viktigaste utmaningarna. Kommissionen efterlyser insatser som stöder hållbar tillväxt för alla och som stärker motståndskraft, ombalansering och konvergens i euroområdet. Enligt rekommendationen bör man prioritera reformer som ökar produktiviteten och tillväxtpotentialen, fördjupar den inre marknaden, förbättrar företagsklimatet, främjar investeringar och förbättrar arbetsmarknaden.

Kommissionen rekommenderar att man förbättrar de offentliga finansernas kvalitet och sammansättning och bygger upp de finansiella buffertarna igen för att skapa mer handlingsutrymme vid nästa lågkonjunktur. Medlemsländer med ett bytesbalansunderskott bör höja produktiviteten och minska utlandsskulden. Medlemsländer med ett bytesbalansöverskott bör förbättra förutsättningarna för investeringar och löneökningar.

Kommissionen rekommenderar att man sänker skatten på arbete och satsar mer på utbildningssystem, kompetenshöjning, sociala trygghetssystem och aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är effektiva och ändamålsenliga. Det här ligger i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Kommissionen efterlyser också snabba framsteg med att fullborda den ekonomiska och monetära unionen i enlighet med kommissionens förslag, inte minst när det gäller reformstödsprogrammet och den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen enligt förslaget till den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

I rekommendationen efterlyser man också fortsatt arbete med bankunionen genom att sjösätta den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden och inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem. Man bör också sträva efter finansiell integration genom att stärka det europeiska systemet för reglering och tillsyn. Man bör fortsätta med arbetet att minska andelen nödlidande lån och förhindra att de ackumuleras igen i framtiden. För att fullborda bankunionen är det viktigt att man i slutet av 2018 antar bankpaketet från november 2016. En mer integrerad finansiell sektor – en fullbordad bankunion och en verklig kapitalmarknadsunion – kommer att stärka eurons internationella roll och få den att bättre stämma överens med euroområdets betydelse i världen.

Yttranden om euroländernas utkast till budgetplaner

Kommissionen har också yttrat sig om huruvida euroländernas utkast till budgetplaner för 2019 stämmer överens med stabilitets- och tillväxtpakten.

Stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del

Efter en granskning av den omarbetade budgetplan som lades fram den 13 november bekräftar kommissionen att det för Italiens del föreligger en särskilt allvarlig överträdelse av den rekommendation som rådet riktade till Italien den 13 juli 2018. Kommission hade redan den 23 oktober 2018 antagit ett yttrande och där fastställt att Italiens ursprungliga budgetplan från den 16 oktober 2018 innebär en särskilt allvarlig överträdelse.

För tio medlemsländer – Cypern, Finland, Grekland, Irland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Tyskland och Österrike – konstateras att budgetplanerna uppfyller stabilitets- och tillväxtpaktens krav för 2019.

För tre medlemsländer – Estland, Lettland och Slovakien – konstateras att budgetplanerna överlag uppfyller kraven. Dessa länders planer kan komma att innebära vissa avvikelser från respektive lands medelfristiga budgetmål eller anpassningen till det.

För fyra medlemsländer – Belgien, Frankrike, Portugal och Slovenien – innebär budgetplanerna en risk för att paktens krav inte uppfylls under 2019. Dessa länders planer kan komma att leda till en betydande avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet.

Stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del (förfarande vid alltför stora underskott)

Spaniens samlade underskott väntas sjunka under 3 % nästa år och landet är på väg att lämna förfarandet vid alltför stora underskott. Det betyder att Spanien kan komma att omfattas av paktens förebyggande del från och med nästa år. Men i år konstaterar kommissionen att Spaniens budgetplan riskerar att inte uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten för 2019. Bedömningen bygger på höstprognosen 2018, som visar att landet inte har anpassat sig tillräckligt till det medelfristiga budgetmålet och att man inte kommer att uppnå skuldminskningsmålet enligt övergångsreglerna under 2019.

Åtgärder enligt stabilitets- och tillväxtpakten

Kommissionen har också vidtagit flera åtgärder enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

Kommissionen har på nytt granskat Italien, som vid första påseendet inte verkade uppfylla skuldkriteriet.

Italiens statsskuld uppgick 2017 till 131,2 % av BNP, motsvarande 37 000 euro per invånare, och överstiger därmed fördragets referensvärde på 60 % av BNP. Den nya granskningen blev nödvändig eftersom Italiens budgetplan för 2019 innebär en väsentlig ändring av de relevanta faktorer som kommissionen analyserade i maj i år. I den nya rapporten enligt artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt analyseras alla relevanta faktorer, bland annat i) det faktum att de makroekonomiska förhållandena, trots de nyligen intensifierade nedåtriskerna, inte kan påstås förklara Italiens stora brister när det gäller att uppfylla skuldminskningsmålet, med tanke på en nominell BNP-tillväxt på över 2 % sedan 2016, ii) det faktum att regeringens planer pekar på tydliga avsteg från de tidigare tillväxtfrämjande strukturreformerna, bland annat när det gäller pensionsreformerna, och framför allt iii) den identifierade risken för en betydande avvikelse från den rekommenderade strukturella anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet under 2018 och den särskilt allvarliga överträdelsen under 2019 av den rekommendation som rådet riktade till Italien den 13 juli 2018, baserat på både regeringens planer och kommissionens höstprognos 2018. Sammantaget ger analysen vid handen att skuldkriteriet, såsom det definieras i fördraget och förordning (EG) nr 1467/1997, inte kan anses vara uppfyllt, och att det därför är berättigat att inleda det skuldbaserade förfarandet vid alltför stora underskott.

För Ungerns del konstaterar kommissionen att rådets rekommendationer från juni 2018 inte har medfört några effektiva åtgärder och föreslår att rådet riktar en reviderad rekommendation till Ungern om att landet ska korrigera den betydande avvikelsen från anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet. I juni 2018 rekommenderade rådet Ungern att uppnå en årlig strukturell anpassning på 1 % av BNP enligt förfarandet för betydande avvikelser. Mot bakgrund av utvecklingen sedan dess och frånvaron av effektiva åtgärder från Ungerns sida för att korrigera sin betydande avvikelse, föreslår kommissionen nu en reviderad rekommendation om en årlig strukturell anpassning på minst 1 % av BNP under 2019. Mellan 2016 och 2018 ökade Ungerns offentliga underskott från -1,6 % till -2,4 % och förväntas ligga kvar strax över -2 % de kommande två åren.

För Rumäniens del konstaterar kommissionen att rådets rekommendationer från juni inte har medfört några effektiva åtgärder och föreslår att rådet riktar en reviderad rekommendation till Rumänien om att landet ska korrigera den betydande avvikelsen från anpassningen mot det medelfristiga budgetmålet. I juni 2018 rekommenderade rådet Rumänien att uppnå en årlig strukturell anpassning på 0,8 % av BNP under både 2018 och 2019 enligt förfarandet för betydande avvikelser. Mot bakgrund av utvecklingen sedan dess och frånvaron av effektiva åtgärder från Rumäniens sida för att korrigera sin betydande avvikelse, föreslår kommissionen nu en reviderad rekommendation om en årlig strukturell anpassning på minst 1 % av BNP under 2019. Mellan 2015 och 2016 ökade Rumäniens offentliga underskott från -0,5 % till -2,9 % och förväntas nå -3,3 % år 2018, -3,4 % år 2019 och -4,7 % år 2020: det högsta underskottet i EU.

Rapport om det utökade övervakningsuppdraget för Grekland

Kommissionen har antagit en första rapport om Grekland för att redogöra för det utökade övervakningsuppdrag som infördes efter att den europeiska stabilititetsmekanismens stabilitetsprogram hade avslutats den 20 augusti 2018. Kommissionen kommer fram till att Greklands utkast till budgetplan för 2019 säkerställer ett primärt överskott på 3,5 % av BNP. Kommissionen konstaterar att framstegen med reformerna på andra områden är blandade. Myndigheterna kommer att behöva skynda på reformarbetet för att uppfylla sina mål. På sitt möte den 22 juni 2018 enades Eurogruppen om ett paket med kraftfulla skuldminskningsåtgärder beroende på landets politik. Beslut om en aktivering av åtgärderna fattas under förutsättning att kommissionen gör en positiv bedömning i sin andra rapport om det utökade övervakningsuppdraget. Rapporten kommer att publiceras i början av nästa år.

Vad blir nästa steg?

Kommissionen uppmanar rådet att diskutera och godkänna den vägledning som togs upp i dag. Kommissionen ser fram emot en givande debatt med Europaparlamentet om EU:s och euroområdets politiska prioriteringar och hoppas också på fler utbyten med arbetsmarknadens parter och aktörer på alla nivåer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

LÄS MER

Fördjupning om den europeiska planeringsterminens höstpaket

Den årliga tillväxtöversikten 2019

Rapport om förvarningsmekanismen 2019

Rekommendationer för euroområdet 2019

Utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten 2019

Meddelande om utkasten till budgetplaner för 2019 i euroområdet

Utkast till budgetplaner för 2019

Rapport om Italien enligt artikel 126.3

Rapport om det utökade övervakningsuppdraget för Grekland

Ekonomisk höstprognos 2018

Kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis på Twitter: @VDombrovskis

Kommissionär Pierre Moscovici på Twitter: @pierremoscovici

EU-kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans på Twitter: @ecfin

/sweden/file/climate4jpg_svclimate4.jpg

Isflak
copyright: kegfire - Fotolia

Hur går genomförandet av Parisavtalet? Vad behöver parterna diskutera i Katowice 3-14 december? Hur ser EU:s långsiktiga plan för minskning av växthusgaser ut fram till 2050? Hur ser näringslivet på situationen? Finns det hopp?

Datum: 
03/12/2018 - 13:00 - 14:00

Nu träffas världens ledare för 24:e gången för att diskutera hur den globala uppvärmningen ska kunna hejdas. I bagaget har man bland annat Parisavtalet och den nyligen publicerade IPCC rapporten om 1,5-gradersmålet. EU-kommissionen antar också i dagarna en långtidsstrategi för klimatet som stakar ut riktlinjerna för EU:s minskningar av växthusgaser fram till 2050.

Välkommen till ett seminarium där vi ska diskutera de breda klimatfrågorna utifrån ett globalt och EU perspektiv tillsammans med

  • Pierre Schellekens, vice kabinettchef för EU:s klimatkommissionär Miguel Arias Cañete,
  • Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv och
  • Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Samtalet modereras av Johan Kuylenstierna.

Datum:                 måndagen den 3 december

Tid:                        kl. 13.00 – 14.00 (registrering och lätt lunch från kl. 12.00)

Plats:                     Europahuset, Regeringsgatan 65, plan 2, Stockholm

Anmälan:            https://europa.eu/!fu48Tx  senast den 30 november.

Seminariet kommer att hållas på svenska och sändas live via vår Facebooksida för dem som inte kan vara på plats https://www.facebook.com/EUkommissionen/

/sweden/file/hostprognos2018sesvjpg_svhostprognos2018_se_sv.jpg

Höstprognos 2018
.

Brexit, fortsatta handelsspänningar och ökad global osäkerhet. EU-kommissionens höstprognos visar på nya tider för den europeiska ekonomin. Medlemstaternas ekonomier fortsätter att växa men i en betydligt långsammare takt än tidigare.

09/11/2018

Förra årets höstprognos visade på en positiv utveckling för EU:s ekonomi med den högsta ekonomiska tillväxten på 10 år.  Årets prognos, som offentliggjordes igår, uppvisar en betydlig sämre tillväxtskurva och BNP-utveckling för medlemsländernas ekonomier. Även om de fortsätter växa så sker det i en betydligt långsammare takt än föregående år. Detta tros bero på ökad global osäkerhet, internationella handelsspänningar och högre oljepriser.

Samtidigt fortsätter arbetslösheten att sjunka och väntas landa på 7 % till år 2019 och 6,6 % år 2020. Detta skulle utgöra den lägsta arbetslöshetsnivån som registrerats sedan januari 2 000. Inflationen lägger sig på en måttlig nivå, i euroområdet kan den stiga till 1,8 % 2018 och 2019 och till 1,6 % 2020. Sjunkande skuldnivåer och minskat underskott i de offentliga finanserna i förhållande till BNP är också något som tros fortsätta minska.

Den svenska ekonomin lägger sig på en fortsatt stabil nivå med en stark inhemsk efterfrågan. Men i takt med minskande bostadsinvesteringar kan efterfrågan sjunka något. Även i Sverige kommer arbetslösheten att falla 2018 och landa på strax över 6 % 2019 och 2020. Inflationen väntas sjunka till hela 1,6 % till 2020, det vill säga hela 4 procentenheter under Riksbankens mål på 2 . Det offentliga överskottet prognostiseras att minska till omkring 1 % av BNP medan skuldkvoten kommer att falla ytterligare.

/sweden/file/hostprognos2018sesvjpg_svhostprognos2018_se_sv.jpg

Höstprognos 2018
EU-kommissionen 2018

/sweden/file/tradjpg_svtrad.jpg

.
.

Vilka klimatsmarta lösningar drivs just nu runt om i Sverige? Vad behöver Sveriges företag för att bli ännu mer klimatsmarta? Hur ser EU:s regionalpolitik ut efter 2020? Vad har detta med agenda 2030 att göra? Hur bidrar klimatmålen till ett starkare svenskt näringsliv? 

EU-kommissionen har tilldelat Sverige cirka 2,8 miljarder kronor för investeringar i nya koldioxidsnåla produkter och tjänster under 2014-2020. Tillväxtverket och Energimyndigheten driver projektet Klimatsynk för att skapa synergier, undvika överlappningar samt öka det nationella lärandet. Idag finns ca 160 projekt inom Klimatsynk.

Datum: 
20/11/2018 - 09:30 - 15:00

/sweden/file/2flags600pxjpg_sv2flags_600px.jpg

Sverige och EU - flaggor
.

EU-kommissionens representation i Sverige,  tillsammans med Europaparlamentet och UHR, är ute på Sverigeturné vid universiteten för att belysa olika EU-frågor och uppmuntra till debatt och diskussion om framtidens EU. Den 14 november kommer vi till Linköpings universitet. Alla aktiviteter inkl. mat och dryck är gratis och öppna för både studenter och allmänhet. Välkomna!

Datum: 
14/11/2018 - 14:00 - 17:15

Är du nyfiken på EU och vill lära dig om mer EU-kommissionens arbete i Sverige? Hur påverkar EU din vardag? Och hur kan du påverka EU?

EU-kommissionens chef i Sverige Katarina Areskoug Mascarenhas kommer att berätta allt om detta. Missa inte detta tillfälle att lyssna och ställa dina frågor om EU på Linköpings universitet den 14 november i Sal C4, C-huset, Campus Valla.

Självklart ingår fika!

- Programmet -

14.00-14.05 Välkomstord
Prorektor Roger Klinth

14.05-14.30 EU back to basics
Vad är syftet med EU-samarbetet? Hur påverkar EU din vardag och hur kan du påverka EU?
Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige

14.30-15.30 Our visions of the European Union (in English)
H.E Ines Coppoolse, Ambassador of the Netherlands to Sweden and H.E. Iulian Buga, Ambassador of Rumania to Sweden

15.30- 15.50 Fika

15.50 - 16.20 Europaparlamentsval 2019 – Den här gången röstar jag!
Emma Westberg och Björn Kjellsson från Europaparlamentets kontor i Sverige

16.20 - 17.15 Praktik och studiemöjligheter i EU
Information om Solidaritetskåret, Erasmus +, praktik på EU:s institutioner etc

- Anmälan -

Anmäl dig här: https://ec.europa.eu/sweden/event-registration/event-12_sv

Lokal: Linköpings universitet, Sal C4, C-huset, Campus Valla

/sweden/file/history3imperialwarmuseumtcm13-82264jpg_svhistory3imperialwarmuseum_tcm13-82264.jpg

Första världskriget - Imperial war museum

Inbjudan till sammankomst till minne av Första världskrigets vapenstillestånd den 11 november 1918.

Datum: 
12/11/2018 - 11:00 - 13:00

Programmet innehåller bl.a.

  • Krigets vardag och sångerna, Pierre Nordahl, lutenist i Romeo&Juliakören
  • Första världskriget i retrospekt, Rörelserna i tiden, Mats Åberg, moderator
  • Nationalism vs. ideologi - och att våga stå upp för sin sak. Det komplicerade inbördeskriget i Finland, Lars Ströman, politisk redaktör och ledarskribent på Nerikes Allehanda
  • Varför misslyckades Versaillesfreden och vad har vi lärt sedan dess? Kjell M. Torbiörn, tidigare mångårigt verksam vid Europarådet, författare till boken ”Destination Europa: en kontinents politiska och ekonomiska utveckling”
  • Paralleller till dagens situation - Den åter växande nationalismen och extrema populistiska rörelser, Europatanken och Europaparlamentets roll, Göran Färm, f.d. europaparlamentariker
  • Fredsforum på 100-årsdagen efter vapenstilleståndet. Frankrikes ambassadör i Stockholm, David Cvach, om det franska initiativet till ett högnivåmöte i Paris den 11-13 november

Datum: Måndag den 12 november 2018

Tid: 11.00-13.00 (varefter en lunchsmörgås serveras)

Plats: Europahuset, plan 2, Regeringsgatan 65 i Stockholm

Anmälan senast 8 november: https://bit.ly/2yHkAgF

Arrangörer: Svenska Europarörelsen och Svenska Paneuropaföreningen i samarbete med EU-kommissionens representationskontor i Sverige och Europaparlamentets kontor i Sverige.

Pages

Subscribe to Sverige RSS