Representation i Sverige

Katarinas krönika 1 juni 2020

/sweden/file/katarina2webjpg_svkatarina_2_web.jpg

Katarina Areskoug Mascarenhas

Kära EU-intresserade!

Så lade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i onsdags äntligen fram sitt omfattande förslag till återhämtningsplan för Europa – för att klara sig ur den ekonomiska och sociala kris som Covid-19 orsakat. Förslaget utgår från en ekonomisk analys att EU:s BNP kommer att falla med 15 % under andra kvartalet i år, vilket skulle betyda runt 7 % för helåret 2020. De värst drabbade länderna beräknas få se sin BNP falla med hela 10% i år. Alla beräkningar är förstås högst osäkra. Blir det en andra smittovåg i höst blir det rejäla ytterligare BNP-fall, på kanske det dubbla. 
 

01/06/2020

För att motverka att nuvarande kris blir ännu djupare och mer långvarig gäller det att sätta in tidiga stimulans- och stödåtgärder – innan ännu fler företag går omkull och ännu fler människor förlorar sina jobb. Det har många medlemsländer nationellt förstås redan gjort, men återhämtningen riskerar att bli obalanserad. Länder med starka offentliga finanser kan utnyttja att EU:s normalt sett mycket strikta statsstöds- och budgetregler suspenderats, medan andra länder har mycket begränsade möjligheter att göra detta. Från EU-kommissionens sida beräknar vi ett investeringsbehov på 1500 miljarder euro under 2020-2021 för att hela Europa ska kunna slå in på en återhämtningsbana. 

Det är mot denna bakgrund som Ursula von der Leyen i onsdags lade fram dels en reviderad EU-budget för åren 2021-2027 på 1100 miljarder euro, dels ett återhämtningsinstrument ”Next Generation EU” på 750 miljarder euro. Det senare innehåller en innovation eftersom det finansieras genom att EU-kommissionen, med sin starka kreditvärdighet, lånar upp pengar på kapitalmarknaden. (Det har EU-kommissionen i och för sig redan gjort tidigare, men inte på denna nivå.) Dessa medel kanaliseras sedan tillbaka till medlemsländerna genom olika EU-program som kontrolleras av medlemsländerna och Europaparlamentet. De ges alltså inte till medlemsländerna att fritt förfoga över utan måste följa EU-kommissionens rekommendationer för den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska terminen liksom EU:s mål för både klimatpolitik och digitalisering. EU-kommissionen kan låna på detta sätt genom att öka taket för egna medel till 2% av EU:s BNI. Ett sådant beslut om ökade egna medel kräver dock enhällighet och ratificering av medlemsländerna enligt deras konstitutionella regler. Det kan med andra ord ta lång tid. Återbetalning av lånen ska heller inte påbörjas förrän 2028 och kan sträcka sig ända till 2058. EU-kommissionen har nämnt olika möjligheter till nya egna medel (från ETS, gränsavgift för koldioxidintensiva produkter, digitalskatt etc.), men ett skarpt förslag om detta kommer senare. Tanken är att ländernas avgifter till EU-budgeten därmed inte ska öka. EU-kommissionen har också sagt att de olika rabatterna (inklusive den svenska) ska fasas ut under en längre period än i det tidigare förslaget.

”Next Generation EU” innehåller i sin tur tre delar. Den första går till medlemsländernas investeringar och reformer genom olika EU-program. Den andra till den privata sektorn genom ett solvensinstrument (lån till företag som riskerar gå omkull), en ny strategisk investeringsfacilitet för t.ex. nyckelteknologier och en förstärkning av nuvarande investeringsinstrument ”InvestEU”. Den tredje delen går till program som inriktar sig på omedelbara Corona-åtgärder (lärdomar av Covid-19) som ett nytt hälsoprogram, ytterligare forskning och en förstärkning av EU:s civilskyddsmekanism RescEU (som har hjälpt många EU-medborgare inklusive över 800 svenskar hem från länder utanför EU). 

Vad händer nu då? Jo, ett första EU-toppmöte om detta kommer lagom till midsommarhelgen. Många bedömare tror dock att en uppgörelse kommer att kräva ytterligare toppmöten och kanske framför allt att Tyskland tar över ordförandeklubban den 1 juli. Men då brådskar det för insatserna behöver kommer igång så fort som möjligt. Att Tyskland nu har svängt och ställer sig bakom återhämtningsplanen inklusive gemensam upplåning är viktigt. Den tyska analysen är att det ligger i alla EU:s medlemsländers intresse att Europas ekonomiska hjul börjar snurra igen – särskilt viktigt naturligtvis för starka exportnationer som Tyskland och Sverige. 1,5 miljoner svenskar går till jobbet varje dag tack vare den svenska exportindustrin. Blir det stopp för denna export kommer svensk välfärd och svenska jobb att drabbas hårt (se Scanias översyn idag av 1000 jobb i Södertälje). Men det handlar också om EU:s sammanhållning. Får de länder som drabbats så hårt som Italien och Spanien ingen hjälp kommer det att leda till att redan starka anti-EU-krafter stärks ytterligare. Och det tjänar inget medlemsland på. EU måste hålla ihop för att kunna klara konkurrensen – ekonomiskt, men kanske ännu viktigare vad gäller klimatet och demokratin – med andra globala aktörer som USA och Kina. Om ni vill höra mer om detta så titta gärna på  SVT Play och SVT Forum där ni kan se Carl Bildt, John Hassler, Johan Wullt och jag själv diskutera allt detta – https://www.facebook.com/EUkommissionen/videos/259165948485062/.

Trevlig EU-vecka i solen!

Katarina Areskoug Mascarenhas,
Chef för EU-kommissionen i Sverige