Representation i Sverige

EU:s stöd till syriska flyktingar i Turkiet

/sweden/file/15734515078b41f6ae958kjpg_sv15734515078_b41f6ae958_k.jpg

Syriska flyktingar i Suruc, Turkiet
(c) European Union/ECHO/Caroline Gluck

"Inga pengar från EU:s flyktingsfacilitet hamnar i den turkiska statsbudgeten i den mening att turkiska regeringen eller myndigheter kan bestämma om hur de ska användas.

I vissa begränsade fall (7 av flyktingsfacilitetens 125 projekt) ersätter dock EU kostnader som turkiska myndigheter haft för sjukvård eller utbildning för syriska flyktingar, men dessa grundar sig då på projekt som beslutats och kontrolleras från början till slut av EU:s medlemsländer och institutioner – inte av den turkiska regeringen”, säger Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

15/10/2019

BAKGRUNDSINFORMATION

  1. Syfte: Om det inte vore för EU:s flyktingsfacilitet så hade många syriska flyktingbarn stått helt utan utbildning och sjukvård. Men tack vare denna har mer än en halv miljon flyktingbarn fått tillgång till utbildning och 176 nya skolor har byggts. Dessutom har dessa pengar gått till sjukhus och 184 hälsocenter för flyktingar, som är fullt operationella med över 2600 anställda. Över 6,5 miljoner läkarkonsultationer har kunnat genomföras tack vare detta stöd och över 650.000 flyktingbarn har kunnat vaccineras.
  2. Alla projekt som beviljas pengar är beslutade av EU:s medlemsländer – inte av den turkiska regeringen. Alla finansieringsbeslut fattas av en styrkommitté som består av EU-kommissionen och EU:s medlemsländer (alltså inklusive Sverige). Turkiet sitter med i denna kommitté endast som en  rådgivande part. Denna kommitté övervakar även implementeringen av alla projekt. Detta betyder att alla projekt beslutas och står under noga EU-kontroll från början till slut.
  3. I vissa projekt (7 av 125 fall) har turkiska departement eller myndigheter fått en implementerande roll. Beslut om detta har fattats av EU:s medlemsländer inklusive Sverige i den kommitté som beskrivs ovan. Detta har motiverats av att det inte är effektivt eller hållbart att bygga upp ett nytt separat hälsovårds- eller skolsystem i parallell till det turkiska utan att det är bättre att göra insatserna på grundval av den existerande strukturen i landet.

    Men pengarna har då inte gått till den turkiska statsbudgeten utan det har rört sig om att turkiska departement eller myndigheter har fått ersättning för sina utgifter baserat på kvitton som de haft för att utföra de projekt som beslutats av EU:s medlemsländer. Det har rört sig tex om löner till lärare och sjukskötare, utgifter för skolböcker eller hygienkit. Majoriteten av projekten utförs tillsammans med internationella organisationer, FN-organ, medlemsländers biståndsorganisationer eller Internationella NGO:s.