Återinföra vildlax i sydvästra Sverige

Ett Eruf-finansierat program som ska verka för att vildlaxen återinförs i EU:s största sjö och i ett angränsande flodsystem på båda sidor om den svensk-norska gränsen börjar nu ge resultat.

Ytterligare verktyg

 
Projektet ska bidra till att laxen kommer tillbaka till dessa orörda vatten Projektet ska bidra till att laxen kommer tillbaka till dessa orörda vatten

" Det övergripande syftet med projektet var att undersöka vad som behöver göras för att rädda Vänerlaxen och därefter vidta de åtgärder som krävs för att öka beståndet.Två av de viktigaste projektaktiviteterna har varit att sprida information och bygga upp ett nära samarbete mellan berörda aktörer i Sverige och Norge. Detta kommer att få stor betydelse för de framtida åtgärder som är planerade för att rädda Vänerlaxen. "

Mikael Hedenskog, Pär Gustafsson och Tore Qvenild, projektledare

Vänern i sydöstra Sverige har i över 9 000 år varit en betydelsefull fiskesjö, som även uppmärksammats för det faktum att dess inhemska sötvattenlax aldrig vandrat till havet.

I Vänern, som är EU:s största sjö, finns två typer av insjölax som går under det gemensamma namnet Vänerlax. Båda typerna är släkt med Östersjölaxen och kännetecknas av sina långa lekvandringar och massiva storlek (vissa fiskar som fångats har vägt över 15 kg). Den största insjölaxen som någonsin fångats vägde över 20 kg och fiskades upp just i Vänern.

Ett sjunkande bestånd

I samband med uppförandet av vattenkraftverk i flodsystemet Klarälven–Trysilelva–Femundselva, som löper över den norsk-svenska gränsen,  har Vänerns en gång så rikliga laxbestånd minskat dramatiskt under 1900-talet. Detta beror på att dammarna och kraftanläggningarna har hindrat fisken från att vandra till sina traditionella lek- och fortplantningsområden. Ett stort antal fiskar har dessutom gått en säker död till mötes i kraftverksturbinerna.

Enligt beräkningar är lekbeståndet i sjön och flodsystemet nu endast fem procent så stort som det var i början av 1800-talet. Det minskade beståndet har fått negativa effekter i lokalområdet, som är mycket beroende av fiske, fiskberedning och fisketurism.

Lansering av en ny strategi

Sedan 1930-talet har laxens naturliga reproduktion upprätthållits genom att man med lastbil förflyttat fisken till lekområden ovanför den första kraftstationen. Detta är dock inte en hållbar strategi, och därför har man inom ramen för det Eruf-finansierade projektet för att rädda laxen i Vänern utarbetat en handlingsplan som ska angripa problemet på ett nytt sätt. Planen går ut på att laxhissar och avledningskanaler ska byggas, så att vuxna och unga laxfiskar kan passera förbi kraftstationerna i båda riktningarna.

När hissarna och kanalerna väl har byggts, väntas antalet laxfiskar som återvänder till sjön varje år öka från cirka 1 000 till 30 000 fiskar. Man hoppas att flodsystemet Klarälven–Trysilelva–Femundselva under de kommande 20 åren ska bli ett av Skandinaviens mest högavkastande flodsystem för lax, vilket skulle förbättra de ekonomiska möjligheterna för lokalsamhällena.

Total investering och EU-stöd

Den totala investeringen i projektet för att rädda laxen i Vänern uppgick till 3 528 000 EUR, varav Europeiska regionala utvecklingsfonden bidrog med 1 667 000 EUR från det operativa programmet ”Sverige–Norge” för programperioden 2007 till 2013.

Datum för ansökan

27/01/2016