Förbättrade havstransporter i Ålands och Stockholms skärgårdar

Adaptprojektet förbättrar effektiviteten och säkerheten hos färjelinjerna mellan Stockholm och Åland. Förändringarna syftar till att minska havstransporternas miljöpåverkan i detta flitigt trafikerade gränsöverskridande område i Östersjön.

Ytterligare verktyg

 
An ADAPT project survey vessel ©Swedish Maritime Administration An ADAPT project survey vessel ©Swedish Maritime Administration

" I projektet Adapt lägger vi tonvikten vid att analysera den data som har samlats in i hydrografiska undersökningar och föreslår uppdaterade rutter för att uppnå säkerhetsmässiga, tidsmässiga och miljömässiga fördelar. Miljövinsterna är främst en minskad bränsleanvändning och minskade utsläpp, men kan även inkludera faktorer såsom minskad backspolning längs känsliga kuststräckor. "

Linn Gardell, biträdande projektledare

För att förbättra transporten av både människor och varor, genomförde Adaptprojektets deltagare hydrografiska undersökningar av havsbotten. De erhållna uppgifterna användes för att hitta nya färjerutter som är säkrare, kortare och har mindre påverkan på miljön. Sjökorten för några av de mindre vattenvägarna har inte uppdaterats på många år, så kunskapen om var nya, kortare rutter kan införas har visat sig vara särskilt värdefull.

Olika miljömässiga och logistiska faktorer beaktas för att hitta optimala resvägar. De ändringar som införts genom projektet syftar till att förbättra trafikflödena, samtidigt som hänsyn tas till svåra förhållanden såsom is och dimma och låga vattennivåer i de trånga kanalerna i dessa skärgårdar.

Praktiska förändringar

I Stockholms skärgård är uppdelad i omkring 30 tidtabellsområden. Ett fartyg som reser genom skärgården passerar ofta genom flera av dessa områden och kommer i kontakt med andra offentliga transportmedel vid flera punkter utmed vägen. Inom Adapt använde man de uppdaterade navigeringskartorna för att förenkla vissa av dessa rutter. Man tog fram en verktygslåda för att beräkna kostnadseffektiviteten hos eventuella förändringar och deras påverkan på restider och miljö. Exempelvis har en ny rutt kartlagts i Stockholmsområdet, som bättre skyddar färjor från dåligt väder. Den nya rutten är 20 % kortare än den ursprungliga och koldioxidutsläppen förväntas minska med 6,9 kg per resa tack vare detta.

På Åland håller man på att införa ett mer hållbart intermodalt transportsystem för den sydöstra skärgården. Man förkortar färjerutterna – i allmänhet minskas restiderna så att de hamnar på under 60 minuter – och ökar integrationen med landbaserade transportmedel. Den totala restiden beräknas minska med mer än 10 % när de nya rutterna tas i drift. Bränsleförbrukningen hos de fartyg som använder de nya rutterna håller på att utvärderas, och de förkortade restiderna förväntas medföra en miljömässig fördel i form av långsiktiga utsläppsminskningar.

Högteknologiska lösningar

Att uppdatera sjökorten var ett stort åtagande. För detta användes en modernlaser med flera strålar för att läsa av ett omkring 340 km2 stort området på havsbotten. Projektets största vinnare kommer att bli lokala pendlare och företag som behöver ha regelbunden tillgång till öarna för arbete och för att transportera varor. Fritidsbåtsägare kommer också att dra nytta av de uppdaterade korten.

Totala investeringar och EU-medel

Den totala investeringen i projektet Adapt uppgick till 2 045 182 euro, med ett bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden på 1 636 074 euro, genom det operativa programmet Interreg Central Baltic för programperioden 2014–2020. Investeringen ingår i prioriteringen ”Transport- och energinätverk”.

 

Datum för ansökan

22/03/2019