Riktlinjer för medlemsstaternas förvaltningskontroller

Ytterligare verktyg

 
Available languages : Bulgarian Czech Danish German Estonian Greek English Spanish French Croatian Italian Latvian Lithuanian Hungarian Maltese Dutch Polish Portuguese Romanian Slovak Slovenian Finnish Swedish
Period : 2014-2020
Date : 17/09/2015

Syftet med detta dokument är att ge vägledning när det gäller vissa praktiska aspekter av tillämpningen av artikel 125.4 a och 125.5 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt artikel 23 i förordning (EU) nr 1299/2013. Meningen är att medlemsstaterna ska kunna använda det som ett referensdokument när de ska tillämpa de artiklarna. Riktlinjerna avser ESI-fonderna, med undantag för Ejflu. Medlemsstaterna rekommenderas att följa riktlinjerna med beaktande av sina egna organisationsstrukturer och kontrollarrangemang. Riktlinjerna innehåller ett antal exempel på bästa praxis som kan tillämpas av förvaltande myndigheter och organ i enlighet med artikel 23.4 i förordning (EU) nr 1299/2013 utifrån de särskilda förutsättningarna för varje förvaltnings- och kontrollsystem. De revisioner som kommissionen genomförde under programplaneringsperioderna 2000–2006 och 2007–2013 visade på de potentiella fördelarna med ett sådant dokument.

I dokumentet behandlas kraven enligt tillämpliga bestämmelser, de allmänna principerna för och syftet med kontrollerna, de organ som har ansvar för genomförandet av kontrollerna, valet av tidpunkt för kontrollerna, kontrollernas omfattning och intensitet, utformningen av kontroller på plats samt dokumentation och utläggning av kontroller. Mer utförliga exempel på god praxis ges beträffande flera områden, till exempel offentlig upphandling och stödprogram (aid schemes), som ibland har varit problematiska i medlemsstaterna. Riktlinjerna innehåller också upplysningar om förvaltningskontroller inom områden såsom finansiella instrument, inkomstgenererande projekt och europeiskt territoriellt samarbete. Även frågor i samband med insatsernas varaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering behandlas.

På grund av de stora skillnaderna i organisationsstrukturer medlemsstaterna emellan är det inte möjligt att i detta dokument täcka varje upptänklig situation. Förvaltningskontroller enligt artikel 125.4 a i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 23.3 i förordning (EU) nr 1299/2013 ska utföras av den förvaltande myndigheten. Den förvaltande myndigheten har möjlighet att delegera uppgifter till förmedlande organ. En hänvisning till den förvaltande myndigheten i detta dokument kan följaktligen avse förmedlande organ om samtliga eller några av uppgifterna i samband med förvaltningskontroll har delegerats av den förvaltande myndigheten I övriga fall är det medlemsstaterna, tredjeländerna eller territorierna som utser kontrollorganet eller personen som ansvarar för förvaltningskontrollen för territoriella samarbetsprogram enligt artikel 23.3 och 23.4 i förordning (EU) nr 1299/2013.

Det bör framhållas att informationsutbytet mellan stödmottagare, förvaltande myndighet, attesterande myndighet, revisionsmyndighet och förmedlande organ kan ske på elektronisk väg för att minska de administrativa bördorna för ESI-fondernas stödmottagare. Reglerna i lagstiftningspaketet 2014–2020 i anslutning till e-sammanhållningsinitiativet har utformats på ett sådant sätt att medlemsstaterna och regionerna ska kunna hitta lösningar utifrån sina egna institutionella strukturella förutsättningar och särskilda behov samtidigt som enhetliga minimikrav fastställs.

More information :

Guidance on European Structural and Investment Funds 2014-2020

Publications