Innehållsförteckning
Sök i handledningen

Strategiska partnerskap inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsverksamhet

Vad har strategiska partnerskap för syfte och prioriteringar?

Strategiska partnerskap ska bidra till att utveckla, överföra och tillämpa innovativa metoder och genomföra gemensamma initiativ för att främja samarbete, lärande av varandra och erfarenhetsutbyte på europeisk nivå.

Det finns två kategorier av strategiska partnerskap, beroende på deras mål och innehåll:

  • Strategiska partnerskap för innovation

Projekten förväntas utveckla innovativa produkter och resultat och/eller ägna sig åt omfattande spridningsaktiviteter samt se till att existerande och nya produkter eller innovativa metoder kommer till användning utanför projektet. De sökande kan ansöka om särskilda medel för kunskapsproduktion och spridningsevenemang för att få extra resurser till den innovativa aspekten av partnerskapet. Dessa strategiska partnerskap kan sökas inom all slags utbildning och ungdomsverksamhet.

  • Strategiska partnerskap föprojektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterander erfarenhetsutbyte

Det främsta målet är att hjälpa organisationer att utveckla och stärka nätverk, öka sin förmåga att verka på internationell nivå samt dela och utmana idéer och metoder. En del projekt kan också producera konkreta resultat och förväntas då sprida dem, men på en nivå som står i proportion till projektets mål och storlek. All verksamhet inom denna typ av partnerskap finansieras av standardbudgeten för projektledning och genomförande av projektet. Strategiska partnerskap inom högre utbildning kan inte söka denna typ av projekt. Vissa särskilda former för strategiska partnerskap kan dessutom genomföras inom denna typ av partnerskap:

  • Partnerskap för skolutbyten: Endast skolor kan delta i denna typ av strategiskt partnerskap. Projekten kan använda utbyten för elever och personal för att hjälpa de deltagande skolorna att utvecklas som organisationer och öka deras förmåga att arbeta i internationella projekt. Dessutom uppmuntras kombinering av mobilitet och fysiska utbyten med virtuella samarbeten genom e-twinning.
  • Gränsöverskridande ungdomsinitiativ: Dessa strategiska partnerskap på ungdomsområdet ska stärka ungas samhällsengagemang och entreprenörskap. Det som karaktäriserar den här typen av strategiska partnerskap är att de startas, planeras och utförs av unga själva. 

Mer information om egenskaperna hos dessa specifika projekt finns i avsnittet ”Särskilda former för strategiska partnerskap”.

Oberoende av vilket område som berörs så är strategiska partnerskap öppna för alla typer av organisationer inom utbildning, ungdomsverksamhet eller andra sektorer, samt för organisationer som genomför verksamheter inom flera olika områden (t.ex. lokala och regionala myndigheter, erkännande- och valideringscentrum, handelskammare, branschorganisationer, vägledningscentrum och kulturorganisationer). Beroende på vilken prioritering och vilka mål som projektet är inriktat på ska strategiska partnerskap omfatta det mest lämpade och mångsidiga urvalet av partnerorganisationer och dra nytta av deras olika erfarenheter, profiler och särskilda sakkunskap för att ge relevanta projektresultat av hög kvalitet.

För att få bidrag måste strategiska partnerskap vara inriktade på antingen a) minst en övergripande prioritering eller b) minst en särskild prioritering av betydelse för det utbildnings-eller ungdomsområde som är mest berört, enligt beskrivningen nedan. Bland dessa prioriteringar får de nationella programkontoren prioritera dem som är särskilt relevanta för deras nationella förhållanden (”europeiska prioriteringar i ett nationellt sammanhang”). De nationella programkontoren måste informera potentiella sökande via sina webbplatser. 

 

Övergripande prioriteringar

  • Hjälpa enskilda personer med att förvärva och utveckla grundläggande färdigheter och nyckelkompetenser1 i syfte att öka deras anställbarhet samt främja deras sociopedagogiska och personliga utveckling och deltagande i det medborgerliga och sociala livet. I vår föränderliga värld omfattar detta även språkkunskaper, entreprenörstänkande, kritiskt tänkande och kreativitet samt framåtblickande färdigheter inom ämnen som är av strategisk betydelse för en smart ekonomisk och social utveckling. Denna prioritering omfattar bland annat insatser för att utveckla partnerskap mellan utbildningsorganisationer, företag och förmedlande organ, främja arbetsplatsförlagt lärande, förbättra kvaliteten och effektiviteten vid utbyten i utbildningssyfte, stödja effektiv och nyskapande pedagogik, undervisning, utvärdering samt effektiva och innovativa lärandemiljöer, tillämpa kompetensbaserade angreppssätt och utvärdera dessas kvalitet, inverkan och relevans, befrämja tvärvetenskapligt samarbete inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik samt stödja utarbetandet av gränsöverskridande branschspecifika kunskapsstrategier.  Detta kan bidra till en högre utbildningsnivå och en ökad kunskapsväxling mellan olika utbildningsvägar.
  • Social inkludering: Här prioriteras insatser som bidrar till att hantera mångfald och – i synnerhet genom innovativa och integrerade strategier – främja ansvar för gemensamma värderingar, jämlikhet, jämställdhet, icke-diskriminering och social inkludering, bland annat för människor med hälsorelaterade besvär, genom utbildning och ungdoms- och idrottsverksamhet. Programmet kommer att stödja projekt som syftar till att främja utvecklingen av sociala, medborgerliga och interkulturella färdigheter, datasäkerhet och digitalt välbefinnande samt till att hantera diskriminering, segregation, rasism, mobbning (inklusive internetmobbning), våld, falska nyheter och andra typer av desinformation över nätet. Programmet kommer också att stödja och bedöma nya strategier för att minska skillnaderna i tillgång till och användning av digitala tekniker inom formell och icke-formell utbildning. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att hantera könsskillnader när det gäller tillgång till och användning av digitala tekniker samt kvinnliga studenters satsning på studier och karriärer inom informations- och kommunikationsteknik.
  • Öppen utbildning och innovativa metoder i vår digitala tidsålder: Här prioriteras insatser som främjar nyskapande pedagogik och innovativa metoder för undervisning, inlärning och utvärdering och som hjälper utbildare och inlärare att använda digital teknik på kreativa, samarbetsfrämjande och effektiva sätt2. Man prioriterar att hjälpa utbildningsinstitutioner anta digital teknik i enlighet med det europeiska ramverket för digitalt kompetenta utbildningsinstitutioner3 och handlingsplanen för digital utbildning, i synnerhet med hjälp av SELFIE-verktyget för självreflektion i samband med allmän utbildning och yrkesutbildningar på alla nivåer. Ytterligare ett område som kommer att prioriteras och utvecklas är digitala läromedel och verktyg, särskilt öppna lärresurser, öppna läroböcker och fri och öppen utbildningsprogramvara, samt stöd till effektiv användning av digital teknik och öppen pedagogik inom utbildning och ungdoms- och idrottsverksamhet. Här ingår att främja synergier med forsknings- och innovationsverksamheter vilket följaktligen inbegriper öppen vetenskap samt befrämja nya tekniker som drivkraft för förbättringar inom utbildning och ungdoms- och idrottsverksamhet. Programmet kommer även att stödja nya undervisningsmetoder och verktyg samt användning av det europeiska ramverket för utbildares, medborgares och organisationers digitala kompetens.
  • Stöd till utbildare: Här prioriteras insatser som förbättrar rekryterings-, och urvalsprocessen samt fortbildning av utbildare (t.ex. lärare, yrkesutbildare, professorer, handledare, mentorer, coacher), ungdomsledare, utbildningsledare (t.ex. skolrektorer, universitetsrektorer, dekaner) och assisterande personal (t.ex. undervisningsassistenter, studie- och yrkesvägledare, företagsanställda personalspecialister) samt insatser som stödjer högkvalitativ och innovativ undervisning och utvärdering av inlärning. Detta inbegriper fortbildning kring exempelvis kommunikation, samarbeten och utbyten mellan utbildare, utbildningens koppling till forskning och innovation, arbetsplatsförlagt och informellt lärande, hantering av skolavhopp, stöd elever med mindre gynnad bakgrund samt hantering av kulturell och språklig mångfald.
  • Transparens och erkännande av färdigheter och kvalifikationer: Här prioriteras insatser som stöder lärande och rörlighet på arbetsmarknaden och som underlättar övergången mellan utbildningsinriktningar och utbildningsnivåer, mellan utbildning och arbetsliv samt mellan olika arbeten. Man prioriterar insatser som möjliggör och främjar automatiskt ömsesidigt erkännande, insyn och jämförbarhet när det gäller kvalifikationer och läranderesultat, bland annat genom att tillhandahålla bättre tjänster och information/vägledning om färdigheter och kvalifikationer. Här ingår spridning av innovativa lösningar för smidigare erkännande och stöd till validering av kompetenser som inhämtats genom informellt och icke-formellt lärande, inklusive användning av digitala betyg och blockkedjor.
  • Hållbar investering, kvalitet och effektivitet: Här prioriteras insatser som stödjer implementering av investeringsplanen för Europa, bland annat genom att främja finansieringsmodeller för att locka privata aktörer och kapital, såsom den europeiska studielånsgarantin, samt insatser som stödjer framtagandet av evidensbaserade politiska program och reformer som syftar till att leverera effektivare
    kvalitetsutbildning och utforska innovativa sätt att säkerställa investeringar i utbildning och ungdomsverksamhet, däribland genom resultatbaserad finansiering och kostnadsdelning i förekommande fall.
  • Det europeiska kulturarvets sociala och utbildningsmässiga värde, dess bidrag till nya jobb, ekonomisk tillväxt och social sammanhållning: Här prioriteras insatser som bidrar till att öka medvetenheten om betydelsen av Europas kulturarv genom utbildning, livslångt lärande, informellt och icke-formellt lärande, ungdoms- och idrottsverksamhet, inklusive insatser för att stödja kompetensutveckling, social inkludering, kritiskt tänkande och ungdomars engagemang. Nya delaktighetsbaserade och interkulturella sätt att arbeta med kulturarv samt utbildningsinitiativ som inriktas på att främja interkulturell dialog mellan lärare och elever redan från en tidig ålder kommer att främjas.

 

Områdesspecifika prioriteringar

Inom högre utbildning kommer man att prioritera insatser som stärker internationalisering och mobilitet samt kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation i enlighet med de utmaningar som identifierats i den nya EU-agendan för högre utbildning, rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade, meddelandet om stärkt europeisk identitet genom utbildning och kultur samt handlingsplanen för digital utbildning:

  • Främja internationalisering, bland annat genom automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och läranderesultat samt stödja lärosätens insatser för att implementera Bolognaprocessens principer och verktyg i syfte att öka mobilitet åt alla och skapa ett framgångsrikt europeiskt utbildningsområde.
  • Ta itu med kompetensunderskott och kompetensglapp genom att a) stödja ny innovativ pedagogik för att utforma och utveckla läroplaner som tillgodoser elevers och studenters lärandebehov och samtidigt är relevanta för arbetsmarknadens och samhällets behov, bland annat genom bättre utnyttjande av öppet, webbaserat, blandat, arbetsplatsförlagt och tvärvetenskapligt lärande, i syfte att möjliggöra flexiblare lärande, utöka utbudet av kurser och utveckla utbildares och studenters digitala kompetens, b) öka antalet ämnen där det finns kompetensbrist och förbättra yrkesvägledningen samt c) stödja förvärvet av överförbara entreprenörmässiga och digitala färdigheter.
  • Främja och belöna excellens inom undervisning och kompetensutveckling, bland annat genom att a) befrämja effektiva och stimulerande strukturer och personalpolicyer på nationell och institutionell nivå, b) uppmuntra utbildning av akademiker och utbyte av god praxis (till exempel via samarbetsplattformar) inom ny och innovativ pedagogik, nya strategier för utarbetande, verkställande och bedömning av läroplaner, c) ge lärosäten möjlighet att erbjuda studenter ett större utbud av (webbaserade) kurser på heltid, deltid eller för livslångt lärande samt d) koppla utbildning till forskning och innovation, främja en entreprenöriell, öppen och innovativ högre utbildning och befrämja lärande- och undervisningssamarbeten med kommersiella och icke-kommersiella partner inom den privata sektorn.
  • Inom högre utbildning kommer man att prioritera insatser som stärker internationalisering och mobilitet samt kopplingen mellan utbildning, forskning och innovation i enlighet med de utmaningar som identifierats i den nya EU-agendan för högre utbildning, rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade, meddelandet om stärkt europeisk identitet genom utbildning och kultur samt handlingsplanen för digital utbildning:
  • Främja internationalisering, bland annat genom automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och läranderesultat samt stödja lärosätens insatser för att implementera Bolognaprocessens principer och verktyg i syfte att öka mobilitet åt alla och skapa ett framgångsrikt europeiskt utbildningsområde.
  • Ta itu med kompetensunderskott och kompetensglapp genom att a) stödja ny innovativ pedagogik för att utforma och utveckla läroplaner som tillgodoser elevers och studenters lärandebehov och samtidigt är relevanta för arbetsmarknadens och samhällets behov, bland annat genom bättre utnyttjande av öppet, webbaserat, blandat, arbetsplatsförlagt och tvärvetenskapligt lärande, i syfte att möjliggöra flexiblare lärande, utöka utbudet av kurser och utveckla utbildares och studenters digitala kompetens, b) öka antalet ämnen där det finns kompetensbrist och förbättra yrkesvägledningen samt c) stödja förvärvet av överförbara entreprenörmässiga och digitala färdigheter.
  • Främja och belöna excellens inom undervisning och kompetensutveckling, bland annat genom att a) befrämja effektiva och stimulerande strukturer och personalpolicyer på nationell och institutionell nivå, b) uppmuntra utbildning av akademiker och utbyte av god praxis (till exempel via samarbetsplattformar) inom ny och innovativ pedagogik, nya strategier för utarbetande, verkställande och bedömning av läroplaner, c) ge lärosäten möjlighet att erbjuda studenter ett större utbud av (webbaserade) kurser på heltid, deltid eller för livslångt lärande samt d) koppla utbildning till forskning och innovation, främja en entreprenöriell, öppen och innovativ högre utbildning och befrämja lärande- och undervisningssamarbeten med kommersiella och icke-kommersiella partner inom den privata sektorn.

 

Inom skolutbildning kommer följande insatser att prioriteras:

  • Stärka läraryrkets status för bland annat lärare, skolledare och lärarutbildare genom att exempelvis göra yrket mer attraktivt och nyanserat, förbättra urval, rekrytering och bedömning, förbättra lärares yrkesutveckling och se till att den är kontinuerlig, underlätta lärarutbyten, hjälpa lärare att utarbeta innovativa undervisnings- och bedömningsmetoder samt stärka ledarskapet inom utbildningen, inklusive delegerat ledarskap i skolan och ledarskap för lärare.
  • Främja ett helhetstänkande perspektiv på språkundervisning och språkinlärning med utgångspunkt i den allt större språkliga mångfalden i skolan, bland annat genom att uppmuntra språkinlärning och språkmedvetenhet redan från tidig
  • ålder, utveckla tvåspråkiga undervisningsalternativ, särskilt för gränsregioner och/eller områden där invånare använder fler än ett språk, se till att en så stor del av befolkningen som möjligt använder sig av ny teknik som stödjer språkinlärning samt stödja den språkliga dimensionens integrering i läroplanerna.
  • Ta itu med tidiga avhopp från skolan och underlägen genom att erbjuda samtliga inlärare (inklusive barn med invandrarbakgrund) möjlighet att lyckas, bland annat genom att stärka samarbeten mellan samtliga skolaktörer såväl som med familjer och övriga externa intressenter, förbättra övergången mellan olika utbildningsstadier, stödja skolnätverk som befordrar ett samarbetsfrämjande och helhetstänkande perspektiv på undervisning och inlärning samt förbättra bedömning och kvalitetssäkring.
  • Se till att fler barn får tillgång till en god förskola och barnomsorg som familjerna har råd med och förbättra kvaliteten däri för att med åldersanpassad pedagogik främja barnens utveckling, uppnå bättre läranderesultat och säkerställa en god utbildningsstart för alla, bland annat genom att vidareutveckla EU:s kvalitetsram, se till att förskoleverksamhetens fördelar förs vidare till andra skolnivåer samt utveckla nya modeller för genomförande, styrning och finansiering av förskoleverksamhet.
  • Bygga upp förmågan till organisation och erkännande av studieperioder utomlands, inklusive erkännande av formell utbildning och generella färdigheter som utvecklas via icke-formellt och informellt lärande, bland annat genom att utveckla och sprida verktyg och mekanismer för erkännande, dela och befrämja bästa möjliga rutiner, förbättra skolors administrativa förmåga att stödja elevers deltagande i transnationella projekt och elevutbyten, säkerställa vederbörliga säkerhetsstandarder för elever som deltar i internationella utbyten samt etablera hållbara partnerskap mellan organisationer som anordnar gränsöverskridande lärandeutbyten inom allmän utbildning.

 

Inom yrkesutbildning (både grundläggande och vidare) kommer följande insatser att prioriteras:

  • Utveckla partnerskap som stödjer utarbetandet och genomförandet av internationaliseringsstrategier för yrkesutbildningsanordnare4 och som syftar till att införa nödvändiga stödmekanismer och avtalsmässiga ramverk för att främja kvalitetsutbyten av yrkesutbildningspersonal och yrkesutbildningselever5, inklusive erkännande av deras läranderesultat, utveckling av studentsupporttjänster för att främja internationalisering och elevutbyten inom yrkesutbildning, genom åtgärder som är menade att informera, motivera, förbereda och underlätta yrkesutbildningselevens sociala integrering i gästlandet samt stärka deras interkulturella medvetenhet och aktiva medborgarskap.
  • Utveckla partnerskap som syftar till att främja alla typer av arbetsplatsförlagt lärande, särskilt för att implementera rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet6
  • . Dessa partnerskap kan även syfta till att utveckla nytt utbildningsinnehåll och gemensamma yrkesutbildningskvalifikationer som integrerar arbetsplatsförlagda lärandeperioder, inklusive möjligheter att tillämpa kunskap i praktiska arbetsplatssituationer, samt till att om möjligt inbygga erfarenheter av internationella utbyten.
  • Förbättra yrkesutbildningen med hjälp av återkopplingsprocesser för att anpassa yrkesutbildningen, bland annat genom att införa eller testa system för uppföljning av utexaminerade studenter som en del av kvalitets­säkringssystemen i enlighet med rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade samt rekommendationen om den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (EQAVET)7
  • Främja tillgången till yrkesutbildning och kvalifikationer för alla, i synnerhet lågutbildade personer, genom fortbildning, särskilt genom att förbättra fortbildningens kvalitet, utbud och tillgång, validera icke-formellt och informellt lärande, främja arbetsplatsförlagt lärande och se till att det finns effektiva och integrerade vägledningstjänster och flexibla och öppna utbildningsvägar. Detta inbegriper utveckling av partnerskap mellan mikroföretag, små och medelstora företag och yrkesutbildningsanordnare i syfte att främja gemensamma kompetenscentrum, lärandenätverk, support till resurssammanslagning och att tillhandahålla deras personal grundläggande utbildning och/eller fortbildning.
  • Ytterligare stärka viktiga delar av grundläggande yrkesutbildning och fortbildning (särskilt läs- och skrivkunnighet, matematikkunskaper, digitala kunskaper och språkkunskaper), inklusive gemensamma metoder för att införa dessa delar i läroplanerna, samt för att förvärva, leverera och bedöma de läranderesultat som följer av dessa läroplaner.
  • Stödja antagandet av innovativa perspektiv och digital teknik i samband med undervisning och inlärning, enligt handlingsplanen för digital utbildning, bland annat genom ändamålsenlig användning av SELFIE-verktyget för självreflektion i syfte att stödja ett helhetstänkande perspektiv på innovation samt genom användning av digital teknik för pedagogisk, administrativ, teknisk och organisatorisk förändrings skull.
  • Införa systematiska metoder för och möjligheter till grundläggande yrkesutbildning och fortbildning för yrkeslärare, utbildare och mentorer i både skolmiljö och på arbetsplatser (inklusive lärlingsutbildningar), bland annat genom att att utveckla en effektiv digital, öppen och innovativ utbildning och pedagogik samt praktiska verktyg.
  • Bilda hållbara partnerskap för att etablera och/eller vidareutveckla nationella, regionala och branschspecifika kompetenstävlingsanordnare, inom ramen för en insats till ökad attraktivitet och excellens inom yrkesutbildning. Dessa partnerskap kan även hjälpa till med att förbereda och utbilda yrkesutbildningselever samt ordna så att de deltar i internationella, nationella, regionala och branschspecifika tävlingar, och samtidigt arbeta i nära anslutning till företag, yrkesutbildningsanordnare, handelskammare och övriga relevanta intressenter.

På vuxenutbildningsområdet kommer följande projekt att prioriteras8 enligt Utbildning 2020/den europeiska agendan för vuxenlärande och rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna, kommer följande insatser att prioriteras:

  • Projekt som förbättrar och utökar utbudet av god utbildning som är särskilt anpassad efter enskilda lågutbildade eller lågkvalificerade vuxnas behov, så att de kan förbättra sin läs- och skrivkunnighet och sina matematikkunskaper, sina digitala kompetenser och nyckelkompetenser och/eller gå vidare mot högre kvalifikationer, bland annat genom validering av färdigheter som förvärvats genom informellt och icke-formellt lärande.
  • Projekt som stödjer skapandet av och tillträdet till kompetenshöjningsvägar genom identifiering och kontroll av kompetenser, undervisningsutbud som är anpassat till individuella lärandebehov, erkännande av flexibla lärandeformer (t.ex. MOOC-kurser) samt genom validering av färdigheter som förvärvats genom informellt och icke-formellt lärande.
  • Projekt som bidrar till ökad efterfrågan och antagning genom effektiva informations-, väglednings- och motivationsstrategier som uppmuntrar lågutbildade eller lågkvalificerade vuxna att utveckla och förbättra sin läs- och skrivkunnighet, sina matematikkunskaper och sina digitala färdigheter och andra nyckelkompetenser och/eller att gå vidare mot högre kvalifikationer.
  • Projekt som höjer och utvecklar yrkesutbildares och övrig yrkesutbildningspersonals kompetens särskilt när det gäller att motivera vuxna att ta del i lärandet samt att undervisa lågutbildade eller lågkvalificerade vuxna i läs- och skrivkunnighet, matematik och datakunskap, bland annat genom effektiv användning av informations- och kommunikationsteknik för att förbättra lärandeupplevelsen.
  • Projekt som utvecklar mekanismer för att övervaka vuxenutbildningspolitiska strategiers ändamålsenlighet, eller projekt för att följa upp och granska vuxenstuderandes framsteg.

Inom ungdomsverksamhet kommer följande insatser att prioriteras, i enlighet med EU:s föreslagna ungdomsstrategi för 2019-2027:

Projekt som bidrar till EU:s agenda för ungdomsverksamhet genom att främja

  • kvalitet, innovation och erkännande av ungdomsverksamhet. Man kommer att prioritera projekt som: 
    • Projekt som stöder kapacitetsuppbyggnad hos personer som arbetar med unga och i ungdomsverksamhet.
    • Projekt som hjälper personer som arbetar med unga att utveckla och sprida effektiva metoder om hur man når ut till marginaliserade unga, förebygger rasism och intolerans bland unga och hanterar digitaliseringens risker, möjligheter och konsekvenser.
    • Projekt som bidrar till integration och anställbarhet för unga med begränsade möjligheter (däribland unga som varken arbetare eller studerar), med särskilt fokus på unga som riskerar att marginaliseras och unga med invandrarbakgrund, däribland nyanlända invandrare och unga flyktingar.
    • Projekt som stöder interkulturell dialog och ökar kunskap om och acceptans av mångfald i samhället.
    • Projekt som öppnar ungdomsverksamheten för tvärsektoriellt samarbete och möjliggör större samverkansvinster mellan alla områden som berör unga.
    • Projekt som underlättar övergången från ungdom till vuxenvärld, särskilt integrationen på arbetsmarknaden. Projekt som utvecklar ungas kompetens och fastställer kvalitetsstandarder och yrkesetiska regler.
    • Projekt som stärker kopplingarna mellan politik, forskning och praktik. Projekt som främjar bättre kunskap om de ungas situation och ungdomspolitik, erkännande och validering av arbete inom ungdomsområdet och informellt och icke-formellt lärande på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.
  • Syftar till att engagera, föra samman och bemyndiga unga människor. Projekt som ökar det tvärsektoriella samarbetet och möjliggör större samverkansvinster mellan alla områden som berör unga kommer att prioriteras, med särskilt fokus på rättigheter, självbestämmande, deltagande – inklusive e-deltagande – och aktivt medborgarskap för unga, särskilt de som riskerar att hamna i socialt utanförskap, genom projekt som ska 
    • öka alla ungas deltagande i det demokratiska och medborgerliga livet i Europa, även i samband med valet till Europaparlamentet 2019
    • bredda och fördjupa ungas politiska och sociala deltagande på lokal, regional, nationell, europeisk eller global nivå
    • främja volontärverksamhet bland unga
    • öka den sociala inkluderingen av unga, mot bakgrund av de underliggande europeiska värderingarna
    • främja mångfald, interkulturell och interreligiös dialog samt gemensamma värderingar om frihet, tolerans och respekt för mänskliga, medborgerliga och ekonomiska rättigheter
    • stärka kritiskt tänkande och mediekunskap bland unga människor i syfte att främja demokratin och bekämpa manipulering, propaganda och falska nyheter.
    • stärka ungas egna initiativ, särskilt inom det sociala området
    • göra det möjligt för unga att komma i kontakt med, framföra sina åsikter till och påverka folkvalda beslutsfattare, offentliga förvaltningar, intressegrupper, civilsamhällets organisationer eller enskilda personer inom de politiska och sociala processer som påverkar deras liv.
  • Projekt som främjar utbildning i entreprenörskap, socialt företagande och icke-vinstdrivande verksamhet bland ungdomar. Projekt i form av ungdomsinitiativ över gränserna kommer att prioriteras som gör det möjligt för grupper av unga att förverkliga sina företagsidéer, inklusive genom socialt entreprenörskap, för att ta itu med utmaningar och problem som finns i deras vardag.

 

Vilka verksamheter får stöd i ett strategiskt partnerskap?

Under ett projekts löptid och beroende på vilken typ av partnerskap det är kan strategiska partnerskap genomföra flera typer av verksamhet, bland annat verksamhet för att

  • stärka samarbete och nätverk mellan organisationer
  • främja testning och genomförande av innovativa metoder inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor
  • underlätta erkännande och validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats genom formellt, icke-formellt och informellt lärande
  • bedriva samarbete mellan regionala myndigheter för att främja utvecklingen av system för utbildning och ungdomsverksamhet och deras inkludering i insatser för lokal och regional utveckling
  • hjälpa elever med funktionsnedsättningar/särskilda behov att slutföra olika utbildningsstadier och underlätta deras inträde på arbetsmarknaden, bland annat genom att bekämpa segregering och diskriminering i undervisningen av marginaliserade samhällsgrupper
  • förbättra förberedelserna för och införandet av utbildning och fortbildning för att hantera utmaningarna i fråga om lika möjligheter, mångfald och inkludering i utbildningsmiljön
  • främja integrationen av flyktingar, asylsökande och nyanlända invandrare och öka medvetenheten om flyktingkrisen i Europa
  • driva initiativ som genomförs gemensamt av två eller fler grupper av unga från olika länder och som främjar entreprenörstänkande och färdigheter inom företagande för att uppmuntra ett aktivt medborgarskap och entreprenörskap (även socialt företagande).

Strategiska partnerskap kan också anordna utbildnings-, yrkesutbildnings- och lärandeverksamhet utomlands för enskilda personer så länge den innebär ett mervärde för att nå projektets mål. Några av dessa aktiviteter är särskilt relevanta för en eller fler sektorer inom utbildning, yrkesutbildning eller ungdomsfrågor, enligt uppdelningen i tabellen nedan. En mer ingående beskrivning av de insatser som stöds finns i bilaga I.

Typ av aktivitet

Särskilt relevant för

Blandad utbyten för studerande

Alla områden inom utbildning och ungdomsverksamhet

Kortare utbyten för elevgrupper

Skolutbildning, yrkesutbildning

Intensiva studieprogram

Högre utbildning

Längre utbyten för elever

Skolutbildning

Längre undervisningsuppdrag

Högre utbildning, yrkesutbildning, skolutbildning och vuxenutbildning

Längre utbyten för personer som arbetar med unga

Ungdomsverksamhet

Kortare gemensamma utbildningar för personal

Alla områden inom utbildning och ungdomsverksamhet

 

Vilka länder kan delta i ett strategiskt partnerskap?

I allmänhet brukar strategiska partnerskap vara inriktade på samarbete mellan organisationer som är etablerade i programländer. Organisationer från partnerländer kan dock delta som partner i ett strategiskt partnerskap (inte som sökande) om deras deltagande tillför ett betydande mervärde för projektet.

Förutom de organisationer som formellt deltar i projektet och får EU-medel kan strategiska partnerskap även involvera associerade partner från den offentliga eller privata sektorn som bidrar till att genomföra specifika uppgifter/verksamheter eller stöder projektets spridning och hållbarhet. De omfattas inte av några avtalskrav eftersom de inte får någon finansiering och betraktas inte som projektpartner. Deras engagemang och roll i projektet och olika verksamheter måste dock beskrivas tydligt.

 

Vilka kriterier används för att bedöma strategiska partnerskap?

Nedan anges de formella kriterier som ett strategiskt partnerskap måste uppfylla för att kunna få bidrag från Erasmus+:

 

Allmänna kriterier

Vilka organisationer får delta?

Alla offentliga eller privata organisationer som är etablerade i ett programland eller i ett partnerland (se avsnittet ”Deltagande länder” i del A i handledningen).

Det kan t.ex. vara

  • lärosäten
  • skolor/institut/utbildningscentrum (på alla nivåer, från förskole- till gymnasieutbildning och även yrkesutbildning och vuxenutbildning)
  • icke-vinstdrivande organisationer, föreningar och icke-statliga organisationer
  • offentliga eller privata små, medelstora eller stora företag (även sociala företag)
  • offentliga organ på lokal, regional eller nationell nivå
  • arbetsmarknadens parter eller andra företrädare för arbetslivet, t.ex. handels- och industrikammare, hantverks-/yrkesorganisationer och fackföreningar
  • forskningsinstitut
  • stiftelser
  • centrum för utbildning mellan företag
  • företag som erbjuder fortbildning (utbildningssamarbeten)
  • kulturorganisationer, bibliotek och museum
  • organ som erbjuder yrkesvägledning, professionell rådgivning och informationstjänster
  • organ som validerar kunskaper, färdigheter och kompetenser som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande
  • europeiska icke-statliga ungdomsorganisationer
  • grupper av unga som arbetar med ungdomsversksamhet men inte nödvändigtvis genom en ungdomsorganisation (dvs. informella ungdomsgrupper)9.

Lärosäten som ligger i ett programland måste vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning. Deltagande lärosäten i partnerländer behöver inte vara anslutna till stadgan, men de måste följa dess principer.

Vem kan söka?

Varje deltagande organisation eller grupp som är etablerad i ett programland kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

Antal och profil för deltagande organisationer

Ett strategiskt partnerskap ska vara gränsöverskridande och omfatta minst tre organisationer från tre olika programländer. Det finns inte någon maxgräns för antalet deltagande organisationer. Budgeten för att hantera projektet är dock begränsad (och motsvarar tio deltagande organisationer). Alla deltagande organisationer måste anges när ansökan om bidrag lämnas in.

Som ett undantag gäller andra regler för följande strategiska partnerskap:

  • Strategiska partnerskap inom ungdomsområdet: minst två organisationer från minst två programländer måste delta.
  • Partnerskap för skolutbyten: minst två och högst sex skolor från minst två programländer måste delta10.

Plats för verksamheten

Alla insatser i ett strategiskt partnerskap måste äga rum i länderna för de organisationer som deltar i projektet. Lärande-, undervisnings- och utbildningsverksamheter för studerande och längre aktiviteter för personal får endast organiseras i programländerna.

Om det är motiverat med hänsyn till projektets mål eller genomförande gäller följande: 

  • Verksamheter kan också äga rum vid en av EU:s institutioner, även om inga organisationer från det land där institutionen har sitt säte deltar i projektet11.
  • Informationsevenemang kan anordnas i ett land där någon av de associerade partner som deltar i det strategiska partnerskapet är baserad.

Projektets varaktighet

  • Partnerskap inom högre utbildning: mellan 24 och 36 månader.
  • Partnerskap inom yrkesutbildning, skolutbildning och vuxenutbildning: mellan 12 och 36 månader12.
  • Partnerskap inom ungdomsområdet: mellan 6 och 36 månader.

Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål och vilken typ av verksamhet som planeras.

Under särskilda omständigheter får ett strategiskt partnerskap förlängas med högst sex månader, på begäran av bidragsmottagaren och med det nationella programkontorets godkännande, förutsatt att den sammanlagda varaktigheten inte överskrider tre år. I sådana fall ska det sammanlagda bidraget inte ändras. Alla projekt måste vara avslutade senast den 31 augusti 2022.

Var ska ansökan lämnas?

Till det nationella programkontoret i det land där den ansökande organisationen är etablerad13.

För varje ansökningsomgång får samma konsortium av partner endast lämna in en ansökan, och endast till ett nationellt programkontor.

När ska ansökan lämnas in?

Partnerskap inom högre utbildning, yrkesutbildning, skol- och vuxenutbildning:

Du måste lämna in bidragsansökan senast den 21 mars kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som inleds mellan den 1 september och den 31 december samma år.

 

Partnerskap inom ungdomsområdet:

Du måste lämna in sin bidragsansökan senast

  • den 5 februari kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som inleds mellan den 1 juni och den 30 september samma år
  • den 30 april kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som inleds mellan den 1 september samma år och den 31 januari följande år
  • den 1 oktober kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som inleds mellan den 1 februari och den 31 maj följande år.

 

För strategiska partnerskap inom ungdomsområdet: de nationella programkontoren kan öppna alla de tre ansökningsdatumen för båda formerna av strategiska partnerskap (d.v.s stöd till innovation och stöd till erfarenhetsutbyte) eller endast för ett slags projekt. Besök det nationella kontorets webbplats för mer detaljerad information.

Hur söker man?

Se del C i handledningen för mer information om hur du söker.

 

Ytterligare urvalskriterier

Om det strategiska partnerskapet planerar någon av följande transnationella inlärnings-, undervisnings- och utbildningsverksamheter måste ytterligare relevanta kriterier för bidragsberättigande följas:

 

Kortare gemensamma utbildningar för personal

Målgrupper

Professorer, lärare, utbildare samt undervisande och administrativ personal14 som är anställd vid en deltagande organisation i program- och partnerländer. Ungdomsledare från program- och partnerländer.

Verksamhetens varaktighet Från tre dagar till två månader, exklusive restid.
Intensiva studieprogram

Målgrupper

  • Studerande: Studenter som är inskrivna vid ett deltagande lärosäte i ett programland.
  • Undervisande personal: Undervisande personal från deltagande lärosäten i program- eller partnerländer.
  • Inbjudna lärare: undervisande personal från lärosäten som inte deltar, samt experter/specialister/personal från företag eller andra organisationer i program- eller partnerländer. 

Verksamhetens varaktighet

  • Studerande: Från fem dagar till två månader, exklusive restid. 
  • Undervisande personal (inklusive inbjudna lärare): en dag till två månader, exklusive restid.
Blandade utbyten för studerande (en kortare fysisk utbytesperiod kombinerad med virtuella utbyten)

Målgrupper

  • Lärlingar, yrkeselever, högskolestudenter15, vuxenstuderande och elever från deltagande organisationer i programländer. Unga från programländer. 
VERKSAMHETENS VARAKTIGHET Från fem dagar till två månader, exklusive restid.

Kortare utbyten för elevgrupper (inklusive yrkesutbildningselever)

Målgrupper Skol- och yrkesutbildningselever i alla åldrar som är inskrivna vid en deltagande skola (inklusive yrkesutbildningsanordnare) i ett programland och åtföljda av skolpersonal.
VERKSAMHETENS VARAKTIGHET Från tre dagar till två månader, exklusive restid.
Längre undervisningsuppdrag
Målgrupper Professorer, lärare, utbildare samt undervisande och administrativ personal som är anställda vid deltagande organisationer i programländerna.
VERKSAMHETENS VARAKTIGHET Två till tolv månader
Längre utbyten för elever
Målgrupper Elever på minst 14 år som är inskrivna vid en deltagande skola i ett programland. 
VERKSAMHETENS VARAKTIGHET Två till tolv månader
Längre utbyten för personer som arbetar med unga
Målgrupper Ungdomsledare från programländer.
VERKSAMHETENS VARAKTIGHET Två till tolv månader

 

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information om detta i del C i handledningen.

 

Tilldelningskriterier

Beroende på projektets mål, de deltagande organisationerna, den förväntade effekten och andra faktorer kan strategiska partnerskap vara av olika storlek och anpassa sin verksamhet efter detta. Förenklat kan man säga att denna insats gör det möjligt för de deltagande organisationerna att få erfarenhet av internationellt samarbete och öka sin kapacitet, men också producera innovativa resultat av hög kvalitet. Den kvalitativa bedömningen av projektet ska stå i proportion till målen för samarbetet och egenskaperna hos de organisationer som deltar.

Projekten kommer att bedömas utifrån följande kriterier:

Projektets relevans

(högst 30 poäng)

 

Förslagets relevans för

  • insatsens mål och prioriteringar (se avsnittet ”Vad har strategiska partnerskap för syfte och prioriteringar?”).
  • Om ansökan avser den övergripande prioriteringen ”allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsverksamhet” ska den anses vara mycket relevant.
  • Om ansökan avser en eller flera ”europeiska prioriteringar i ett nationellt sammanhang” som tillkännagivits av det nationella programkontoret ska den anses vara mycket relevant.

 

I vilken grad

  • förslaget är baserat på en genuin och tillfredsställande behovsanalys
  • målen är tydligt fastställda, realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och målgrupperna
  • förslaget är lämpligt för att förverkliga synergieffekter mellan allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor
  • förslaget är innovativt eller kompletterar andra initiativ som de deltagande organisationerna redan har drivit
  • förslaget tillför ett mervärde på EU-nivå genom resultat som inte går att uppnå i verksamhet som bedrivs i ett enskilt land.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande

(högst 20 poäng)

 

 

  • Arbetsprogrammets tydlighet, fullständighet och kvalitet, inklusive lämpliga faser för förberedelse, genomförande, övervakning, utvärdering och spridning.
  • Överensstämmelsen mellan projektets mål och den föreslagna verksamheten.
  • Kvalitet och genomförbarhet för den metod som föreslås.
  • Förekomst av och relevans hos kvalitetskontroll för att se till att projektet genomförs med hög kvalitet, slutförs i tid och följer budgeten.
  • Hur kostnadseffektivt projektet är och om det läggs lämpliga resurser på varje verksamhet.
  • I förekommande fall, användning av Erasmus+ webbplattformar (dvs. e-twinning Epale, School Education Gateway) som verktyg för att utforma, genomföra och följa upp projektaktiviteterna.
  • I förekommande fall, användning av Erasmus+ webbplattformar (dvs. e-twinning Epale, School Education Gateway) som verktyg för att utforma, genomföra och följa upp projektaktiviteterna.
  • Vid partnerskap för skolutbyten:
    • i vilken grad projektet bygger på tidigare eller pågående e-twinning-projekt
    • i vilken grad projektet kombinerar e-twinning och fysisk mobilitet för att skapa längre, frekventare och rikare utbyten mellan elever och lärare i olika länder (blandade utbyten)

Om projektet planerar utbildnings-, undervisnings- eller inlärningsverksamhet:

  • Kvaliteten på praktiska arrangemang samt lednings- och stödmetoder inom lärande, undervisning och yrkesutbildningsaktiviteter.
  • I vilken grad denna verksamhet är lämplig för projektets syften och omfattar ett lämpligt antal deltagare.
  • Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med europeiska verktyg för öppenhet och erkännande.

Kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete

(högst 20 poäng)

 

 

  • I vilken grad
    • projektet har en ändamålsenlig blandning av kompletterande deltagande organisationer med den profil, erfarenhet och sakkunskap som krävs för att genomföra alla aspekter av projektet
    • fördelningen av ansvarsområden och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt
    • projektet innefattar deltagande av organisationer från allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsområdet och andra socioekonomiska sektorer16, om detta är relevant för projektet.
    • I vilken utsträckning projektet involverar nya deltagare i insatsen.
  • Vid partnerskap för skolutbyte: i vilken grad projektet omfattar e-twinning-skolor och skapar möjligheter för dessa att främja bästa möjliga e-twinning-rutiner samt rådgiva andra skolor som inte har så stor erfarenhet av att använda e-twinning.
  • Förekomst av effektiva mekanismer för samarbete, samordning och kommunikation mellan de deltagande organisationerna och med andra berörda intressenter.
  • Om det är aktuellt, i vilken grad medverkan av en deltagande organisation från ett partnerland tillför ett betydande mervärde för projektet (om detta villkor inte är uppfyllt kommer projektet inte att beaktas för urval).

Effekt och spridning (högst 30 poäng)

 

  • Kvaliteten på åtgärderna för att utvärdera projektets resultat.
  • Projektets potentiella effekt
    • för deltagare och deltagande organisationer under och efter projektet
    • utanför de organisationer och enskilda personer som deltagit direkt i projektet, på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå.
  • Plan för spridning av projektets resultat: ändamålsenligheten och kvaliteten på åtgärderna är för att sprida projektets resultat inom och utanför de deltagande organisationerna.
  • Om det är aktuellt, i vilken grad förslaget innehåller en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser, utan oproportionerliga begränsningar.
  • Kvaliteten i planerna för att säkerställa projektets hållbarhet: dess kapacitet för att fortsätta att ha effekt och producera resultat när EU:s bidrag är slut.

 

Förslagen måste få minst 60 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering. De måste också få minst hälften av de högsta möjliga poängen inom var och en av de kategorier för tilldelningskriterier som anges ovan (dvs. minst 15 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”effekt och spridning”, och 20 poäng för kategorin ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”), och 10 poäng för kategorierna ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande” och ”kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete”). Förslag som inte är inriktade på minst en av prioriteringarna för insatsen kommer inte att finansieras.

 

Särskilda former för strategiska partnerskap

Strategiska partnerskap stöder en stor variation av verksamheter för att genomföra högkvalitativa projekt, stötta utveckling och modernisering av organisationer och stödja policyutveckling på europeisk, nationell och regional nivå.

Beroende på projektets mål, de deltagande organisationerna, den förväntade effekten och andra faktorer kan strategiska partnerskap vara av olika storlek och anpassa sin verksamhet efter detta.

Bland de varierande verksamheter och projektformer som kan få stöd finns några strategiska partnerskap som har särskilda egenskaper.

 

Partnerskap för skolutbyten

Det främsta målet för partnerskap för skolutbyten är att stärka den europeiska dimensionen hos de deltagande skolorna och bygga upp deras kapacitet för gränsöverskridande samarbete och deras förmåga att hantera nya utmaningar. Genom att organisera utbyten för elever främjar dessa partnerskap även de gemensamma värderingarna frihet, inkludering, tolerans och icke-diskriminering i enlighet med Parisförklaringen från mars 2015.

Partnerskap för skolutbyten kan genomföra olika verksamheter för personal- och elevutbyten:

  • Kortare utbyten för elevgrupper (tre dagar till två månader): elever från olika länder kan arbeta tillsammans i aktiviteter som är kopplade till partnerskapets syften. Kortare utbytesverksamheter utformas för att erbjuda eleverna internationella lärandeerfarenheter, utveckla deras förståelse för mångfalden hos Europas kulturer och språk och hjälpa dem att förvärva de sociala, samhälleliga och interkulturella kompetenser som de behöver för sin personliga utveckling. 
  • Längre utbyten för elever (två till tolv månader): Elever som är minst 14 år kan tillbringa en period vid en mottagande skola och hos en värdfamilj utomlands. De sändande skolorna och värdskolorna förväntas säkerställa läranderesultat av hög kvalitet, lämpligt erkännande för de deltagande eleverna och kontinuerligt stöd till dem under utlandsvistelsen. Sökande till partnerskap för skolutbyte kan fokusera enbart på längre elevutbyten som ett verktyg för att utveckla de deltagande skolornas möjligheter till internationellt samarbete.
  • Kortare gemensamma utbildningar för personal (tre dagar till två månader): undervisande och annan personal kan samarbeta för att utbyta erfarenheter och kunskaper eller gå en gemensam utbildning.
  • Längre undervisningsuppdrag (två till tolv månader): genom en lägre vistelse vid en partnerskola ger verksamheten personalen möjlighet att utveckla sin kunskap om och förståelse av andra länders utbildningssystem och hjälper dem att dela och förvärva yrkeskompetens, metoder och goda exempel.

 

E-twinning inom partnerskap för skolutbyte

Att kombinera mobilitet och fysiska utbyten med virtuella samarbeten är en viktig del av partnerskap för skolutbyte. Närmare bestämt uppmanas berörda projekt att använda sig av e-twinning för att samarbeta före, under och efter utbytet.

För att visa sitt förslags starka sidor i fråga om användning av e-twinning ska de sökande förklara relevanta delar i sin projektansökan. Särskilt viktiga faktorer är bland annat:

  • att engagera skolor med märkningen ”eTwinning”17 i projektet och skapa möjligheter för dessa att främja bästa möjliga e-twinning-rutiner samt rådgiva andra skolor som inte har så stor erfarenhet av att använda e-twinning
  • att lägga fram konkreta planer om att bygga vidare på tidigare eller pågående e-twinning-projekt
  • att kombinera e-twinning och fysisk mobilitet för att skapa längre, frekventare och rikare utbyten mellan elever och lärare i olika länder (blandade utbyten)

Särskilda kriterier för partnerskap för skolutbyte

Jämfört med andra strategiska partnerskap gäller följande särskilda regler för denna form av strategiskt partnerskap: 

  • Partnerskapen måste omfatta minst två och högst sex skolor18.
  • Endast skolor från programländer kan delta.
  • I allmänhet kommer projekten att vara mellan 12 och 24 månader. Om projektens arbetsplaner motiverar detta får endast projekt som anordnar längre utbyten för elever vara i upp till 36 månader.
  • Medel beviljas för utbyten för personal och elever (inklusive medföljande lärare eller andra kvalificerade personer) samt för allmänna kostnader för projektets ledning och genomförande. Särskilda medel beviljas inte för kunskapsproduktion, informationsevenemang och gränsöverskridande projektmöten. Ytterligare medel för stöd till deltagare med särskilda behov samt särskilda kostnader kan begäras i motiverade fall. Se avsnittet ”Vilka regler gäller för finansieringen?” nedan.
  • Finansieringen begränsas till högst 16 500 euro per år och deltagande skola. Denna begränsning gäller på projektnivå19. Medel för stöd till deltagare med särskilda behov samt särskilda kostnader för dyra resor räknas dock inte med i maxbeloppet.

Godkända strategiska partnerskap för skolutbyten använder en särskild avtalsmodell jämfört med andra strategiska partnerskap. I ansökningsskedet tar den sökande skolan ledningen för projektet och ansöker för alla deltagande skolors räkning. Om partnerskapet väljs ut ingår varje deltagande skola dock ett separat bidragsavtal med det nationella programkontoret i respektive land. Den sökande skolan har en samordnande roll under projektets varaktighet och ansvarar för att rapportera projektets övergripande resultat, medan partnerskolorna endast rapporterar sina egna utgifter.

 

Gränsöverskridande ungdomsinitiativ20

Dessa strategiska partnerskap på ungdomsområdet ska stärka ungas samhällsengagemang och entreprenörskap. Initiativen kan t.ex. gälla

  • bildandet av nätverk av sociala företag, föreningar, klubbar och ideella organisationer
  • utveckling och anordnande av kurser och utbildningar i entreprenörskap (särskilt socialt entreprenörskap och användning av digitala verktyg)
  • information, mediekunskap, medvetandegörande aktiviteter eller åtgärder som stimulerar ungas samhällsengagemang (t.ex. debatter, konferenser, evenemang, samråd och initiativ i europeiska ämnen)
  • åtgärder för att främja det lokala samhället (t.ex. stöd till sårbara grupper såsom äldre, minoriteter, migranter och personer med funktionsnedsättning)
  • konstnärliga och kulturella initiativ (t.ex. pjäser, utställningar, musikföreställningar och diskussionsforum).

Det som karakteriserar den här typen av strategiska partnerskap är att de startas, planeras och utförs av unga själva.

 

Vad mer behöver jag veta om denna insats?

Stöd till regionalt samarbete inom skolutbildning

Strategiska partnerskap inom skolutbildning kan ansöka om projekt som bygger på samarbete mellan regioner eller kommuner från olika länder. Det som utmärker dessa partnerskap är de lokala och/eller regionala skolmyndigheternas strategiska inblandning. För att upprätta en framgångsrik ansökan bör de lokala eller regionala myndigheterna inta en ledande roll i planeringen av verksamheter för att ta itu med ett gemensamt problem i vilka organisationer från den civila och den privata sektorn deltar tillsammans med skolor i samhället.

Särskilda kostnader för dyra resor
Strategiska partnerskap som anordnar lärande-, undervisnings- och utbildningsverksamheter kan söka pengar under budgetposten ”särskilda kostnader” (för upp till 80 % av de totala tillåtna kostnaderna, se ”Vilka regler gäller för finansieringen?”). De sökande måste kunna styrka att de vanliga budgetreglerna (schablonbelopp i enlighet med avståndet för resan) inte täcker minst 70 % av resekostnaderna för deltagarna.  Om särskilda kostnader för dyra resor godkänns så ersätter de standardresebidraget.

 

Övrig information

Du hittar fler obligatoriska kriterier och annan användbar information samt projektexempel för den här insatsen i bilaga I till denna handledning. Organisationer som är intresserade bör läsa de relevanta delarna i bilagan innan de lämnar in bidragsansökan.

 

VILKA REGLER GÄLLER FÖR FINANSIERINGEN?

Strategiska partnerskap kan omfatta allt från relativt enkla samarbetsprojekt mellan småskaliga organisationer (som skolor eller informella ungdomsgrupper) till förhållandevis avancerade och storskaliga projekt med inriktning på utveckling och utbyte av innovativa resultat inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor. Det betyder att kostnaderna för de olika typerna av projekt kommer att variera kraftigt.

Därför består bidragsbudgeten av en meny av utgiftsposter som de sökande kan välja mellan beroende på vilken verksamhet de vill bedriva och vilka resultat de vill uppnå. Den första posten, ”projektledning och genomförande av projektet”, är en utgiftspost som alla typer av strategiska partnerskap kan ansöka om, eftersom den är avsedd att bidra till kostnader som kommer att uppstå inom alla projekt. Med undantag för partnerskap för skolutbyten kan strategiska partnerskap även ansöka om särskild finansiering för att anordna ”gränsöverskridande projektmöten”. De andra utgiftsposterna får endast väljas av projekt som kommer att ha mer omfattande mål i fråga om kunskapsproduktion och spridning, eller där det ingår undervisnings- och lärandeverksamhet. Dessutom kan särskilda kostnader och kostnader för deltagande för personer med särskilda behov täckas om detta är motiverat av projektets verksamhet/resultat. 

Taket för det totala projektbidraget varierar och tas fram genom att multiplicera 12 500 euro gånger antalet månader projektet pågår och kan max vara 450 000 euro för ett projekt som pågår i 36 månader. För partnerskap för skolutbyten gäller undantagsvis ett tak på 16 500 euro per år och per deltagande skola på projektnivå. Medel för stöd till deltagare med särskilda behov samt särskilda kostnader för att täcka höga resekostnader kommer inte att räknas med i maxbeloppet för partnerskap för skolutbyten.

Projektets budget måste vara utformad enligt följande finansieringsregler (i euro):

Högsta bidrag som kan beviljas

varierar och tas fram genom att multiplicera 12 500 euro gånger antalet månader projektet pågår och kan max vara 450 000 euro för ett projekt som pågår i 36 månader.

(Undantag: för partnerskap för skolutbyten är bidraget högst 16 500 euro per år och deltagande skola, vilket gäller på projektnivå och omfattar inte stöd för särskilda behov och särskilda kostnader för dyra resor)

Några av maxbeloppen i tabellerna ovan är begränsade till ett visst belopp per månad och beräknas så att det totala bidraget som beviljas delat på antalet månader blir max 12 500 euro per månad. Stödmottagarna kan dock använda hela det EU-bidrag som mottagits för projektet på det mest flexibla sättet under projektets varaktighet och på det sätt som krävs tidsmässigt enligt arbetsplanen.

Bidragsberättigande kostnader

Typ av finansiering

Belopp

Regel för beviljande

Projektledning och genomförande av projektet

Projektledning (t.ex. planering, ekonomi, samordning och kommunikation mellan partner osv.), småskaligt inlärnings-/undervisnings-/övningsmaterial etc. Virtuellt samarbete och lokal projektverksamhet (t.ex. klassrumsprojekt med elever, ungdomsverksamhet, organisation och handledning av inlärnings-/utbildningsverksamhet), information, marknadsföring och spridning (t.ex. broschyrer, foldrar och webbinformation). 

Kostnader förknippade med genomförandet av gränsöverskridande ungdomsinitiativ och partnerskap för skolutbyten.

 

Schablonbelopp

Bidrag till den samordnande organisationens verksamhet:

 

500 euro per månad

Högst 2 750 euro per månad

 

 

 

Baserat på det strategiska partnerskapets varaktighet och antalet deltagande organisationer som berörs.

Schablonbelopp

Bidrag till andra deltagande organisationers verksamhet:

 

250 euro per organisation per månad

Gränsöverskridande projektmöten

Deltagande i genomförande- och samordningsmöten mellan projektpartner där en av de deltagande organisationerna står som värd. Bidrag till kostnader för resor och uppehälle.

Denna budgetpost finns inte tillgänglig för partnerskap för skolutbyten.

 

 

Schablonbelopp

För resor på mellan 100 och 1 999 km:

 

575 euro per deltagare per möte

 

 

För resor på minst 2 000 km:

 

760 euro per deltagare per möte

 

 

 

 

Villkor: De sökande måste motivera behovet av möten med hänsyn till antalet möten och deltagare som berörs. Resans längd ska beräknas med en särskild avståndsberäknare.

Särskilda kostnader

Bidrag till faktiska kostnader i samband med underleverantörer eller inköp av varor eller tjänster.

Kostnader för att tillhandahålla en finansiell garanti om det nationella kontoret begär det

Faktiska kostnader

75 % av de bidragsberättigande kostnaderna

Högst 50 000 euro per projekt (exklusive kostnader för att tillhandahålla en finansiell garanti)

Villkor: Utläggning på underleverantörer måste gälla tjänster som de deltagande organisationerna inte kan tillhandahålla direkt av vederbörligt motiverade skäl. Utrustning får inte avse vanlig kontorsutrustning eller utrustning som de deltagande organisationerna normalt använder.

Bidrag för särskilda behov

Ytterligare kostnader som har direkt koppling till deltagare med funktionsnedsättning21

Faktiska kostnader

100 % av de bidragsberättigande kostnaderna

Villkor: Begäran om ekonomiskt bidrag för att täcka dessa kostnader måste motiveras på ansökningsblanketten.

 

Övrig finansiering för strategiska partnerskap för innovation inom utbildnings- och ungdomsområdet

Kunskapsproduktion

Immateriella/materiella resultat av projektet (såsom läroplaner, läromedel och ungdomsmaterial, öppna lärresurser, it-verktyg, analyser, undersökningar, metoder för att lära av varandra osv.)

Schablonbelopp

B1.1 per anställd i ledande befattning per arbetsdag för projektet

Villkor: Personalkostnader för personer i ledande befattning och administrativ personal väntas vara täckta redan under ”Projektledning och genomförande av projektet”. För att förhindra eventuella överlappningar med den posten måste sökande motivera typen och volymen av personalkostnader i förhållande till varje resultat som föreslås.

Resultaten bör vara betydande när det gäller kvalitet och kvantitet för att berättiga till den här typen av bidrag. Resultaten ska visa deras potential för bredare användning och utnyttjande samt deras effekter.

B1.2 per forskare/lärare/handledare/ungdomsledare som deltar, per arbetsdag i projektet

B1.3 per tekniker och arbetsdag för projektet

B1.4 per administratör och arbetsdag för projektet

Informationsevenemang

Bidrag till kostnaderna förknippade med nationella och gränsöverskridande konferenser/seminarier/evenemang för att dela och sprida kunskapen som producerats i projektet (exklusive kostnader för resor och uppehälle för företrädare för deltagande organisationer som medverkar i evenemanget).

Schablonbelopp

100 euro per lokal deltagare

(dvs. deltagare från det land där evenemanget äger rum)

Högst 30 000 euro per projekt

Villkor: Stöd till informationsevenemang ges endast om de är direkt förknippade med projektets kunskapsproduktion. Ett projekt som inte får bidrag till kunskapsproduktion kan inte få stöd för att anordna informationsevenemang.

200 euro per internationell deltagare (dvs. deltagare från andra länder)

 

Finansieringsregler för gränsöverskridande inlärnings-, undervisnings- och utbildningsverksamhet som genomförs inom ramen för det strategiska partnerskapet (frivillig finansiering)

Bidragsberättigande kostnader

Typ av finansiering

Belopp

Regel för beviljande

Resor

Bidrag till deltagarnas och medföljande personers resekostnader från ursprungsorten till platsen för verksamheten och tillbaka igen

Schablonbelopp

För resor på mellan 10 och 99 km:

20 euro per deltagare

Villkor: De sökande måste motivera varför utbytet är nödvändigt för att nå projektets mål och resultat.

Reseavståndet ska beräknas med en särskild avståndsberäknare22. Den sökande ska ange avståndet för en enkelresa för att beräkna EU-bidraget till tur och retur-resan23.

För resor på mellan 100 och 499 km:

180 euro per deltagare

För resor på mellan 500 och 1 999 km:

275 euro per deltagare

För resor på mellan 2 000 och 2 999 km:

360 euro per deltagare

För resor på mellan 3 000 och 3 999 km:

530 euro per deltagare

För resor på mellan 4 000 och 7 999 km:

820 euro per deltagare

För resor på minst 8 000 km:

1 500 euro per deltagare

Individuellt bidrag

Enhetskostnader per dag för att täcka deltagarnas och medföljande personers uppehälle under verksamheten

Schablonbelopp

Längre undervisningsuppdrag

 

Längre utbyten för ungdomsledare

Upp till den 14:e verksamhetsdagen: B1.5 per dag och deltagare

+

mellan den 15:e och den 60:e verksamhetsdagen: B1.6 per dag och deltagare

+

från den 61:e verksamhetsdagen och upp 12 månader: B1.7 per dag och deltagare

Kortare gemensamma utbildningar för personal

 

Undervisning eller medverkan som expert i intensiva studieprogram

 

Medföljande personer i alla aktiviteter24

Upp till den 14:e verksamhetsdagen: 106 euro per dag och deltagare

+

mellan den 15:e och den 60:e verksamhetsdagen: 74 euro per dag och deltagare

Längre utbyten för elever

B1.8 per månad och deltagare

Kortare verksamhet för elever

(blandade utbyten, kortare utbyten för elever och intensiva studieprogram):

Upp till den 14:e verksamhetsdagen: 58 euro per dag och deltagare

+

mellan den 15:e och den 60:e verksamhetsdagen: 42 euro per dag och deltagare

Språkstöd

Kostnader för språkstöd till deltagarna för att förbättra kunskaperna i undervisnings- eller arbetsspråket 

Schablonbelopp

Endast för verksamhet som varar mellan två och tolv månader:

150 euro per deltagare som behöver språkligt stöd

Villkor: Begäran om ekonomiskt bidrag måste motiveras på ansökningsblanketten.

Särskilda kostnader

Dyra resekostnader för deltagare (mer information finns i avsnittet ”Vad mer behöver jag veta om denna insats?”).

Faktiska kostnader

Dyra resekostnader: upp till 80 % av de bidragsberättigande kostnaderna.

Villkor: Begäran om ekonomiskt bidrag för att täcka särskilda kostnader måste motiveras på ansökningsblanketten

 

Tabell A – Kunskapsproduktion (belopp i euro per dag) 

Denna finansiering får endast användas för personalkostnader i organisationer som deltar i projektet inom kunskapsproduktion25. Beloppen beror på a) profilen för den personal som deltar i projektet och b) landet för den deltagande organisation vars personal deltar.

 

Anställd i ledande befattning

Lärare/handledare/forskare/

ungdomsledare

Tekniker

Administrativ personal

 

B1.1

B1.2

B1.3

B1.4

Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Sverige, Liechtenstein och Norge

294

241

190

157

 

Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Finland, Storbritannien och Island

 

280

214

162

131

 

Tjeckien, Grekland, Spanien, Cypern, Malta, Portugal och Slovenien

 

164

137

102

78

 

Bulgarien, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien, Nordmakedonien och Turkiet

 

88

74

55

39

 

Tabell B – Kunskapsproduktion (belopp i euro per dag) 

Denna finansiering får endast användas för personalkostnader i organisationer som deltar i projektet inom kunskapsproduktion26. Beloppen beror på a) profilen för den personal som deltar i projektet och b) landet för den deltagande organisation vars personal deltar.

 

Anställd i ledande befattning

Lärare/handledare/forskare/

ungdomsledare

Tekniker

Administrativ personal

 

B1.1

B1.2

B1.3

B1.4

Australien, Kanada, Kuwait, Macao, Monaco, Qatar, San Marino, Schweiz och USA

294

241

190

157

Andorra, Brunei, Förenade Arabemiraten, Japan, Nya Zeeland, Singapore och Vatikanstaten

280

214

162

131

Bahamas, Bahrain, Hongkong, Israel, Oman, Saudiarabien, Sydkorea och Taiwan

164

137

102

78

Afghanistan, Albanien, Algeriet, Angola, Antigua och Barbuda, Argentina, Armenien, Azerbajdzjan, Bangladesh, Barbados, Belize, Benin, Bhutan, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Botswana, Brasilien, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Chile, Colombia, Cooköarna, Costa Rica, Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa), Djibouti, Dominica, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, El Salvador, Elfenbenskusten, Eritrea, Etiopien, Fiji, Filippinerna, Gabon, Gambia, Georgien, Ghana, Grenada, Guatemala, Guinea, Guinea-Bissau, Guyana, Haiti, Honduras, Indien, Indonesien, Irak, Iran, Jamaica, Jemen, Jordanien, Kambodja, Kamerun, Kap Verde, Kazakstan, Kenya, Kina, Kirgizistan, Kiribati, Komorerna, Kongo (Brazzaville), Kosovo, Kuba, Laos, Lesotho, Libanon, Liberia, Libyen, Madagaskar, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Mali, Marshallöarna, Mauretanien, Mauritius, Mexiko, Mikronesien, Moldavien, Mongoliet, Montenegro, Marocko, Moçambique, Myanmar/Burma, Namibia, Nauru, Nepal, Nicaragua, Niger, Nigeria, Niue, Nordkorea, Pakistan, Palau, Palestina, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay, Peru, Rwanda, Rysslands internationellt erkända territorium, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Saint Kitts och Nevis, Samoa, São Tomé och Príncipe, Senegal, Seychellerna, Sierra Leone, Somalia, Sri Lanka, Sudan, Surinam, Swaziland, Sydafrika, Sydsudan, Syrien, Tadzjikistan, Tanzania, Tchad, Thailand, Togo, Tonga, Trinidad och Tobago, Tunisien, Turkmenistan, Tuvalu, Uganda, Ukrainas internationellt erkända territorium, Uruguay, Uzbekistan, Vanuatu, Venezuela, Vietnam, Vitryssland, Zambia, Zimbabwe och Östtimor

 

88

74

55

39

 

Tabell C – Uppehälle för deltagare i gränsöverskridande inlärnings-, undervisnings- och utbildningsverksamhet (i euro per dag/månad)

Schablonbeloppens storlek varierar beroende på a) typ av utbyte, b) land där verksamheten äger rum:

 

Längre undervisningsuppdrag – utbyten för ungdomsledare

(euro per dag)

Längre verksamhet för elever

(euro per månad)

 

B1.5

B1.6

B1.7

B1.8

Grupp 1

Norge, Danmark, Luxemburg, Storbritannien, Island, Sverige, Irland, Finland och Liechtenstein

125

88

63

168

Grupp 2

Nederländerna, Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Cypern, Grekland, Malta och Portugal

110

77

55

147

Grupp 3

Slovenien, Estland, Lettland, Kroatien, Slovakien, Tjeckien, Litauen, Turkiet, Ungern, Polen, Rumänien, Bulgarien, Serbien och Nordmakedonien

90

63

45

105

  • 1. Också i linje med Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Denna rekommendation granskades år 2016 och 2017, vilket ledde till ett förslag om en reviderad rekommendation. Se: Förslag till en reviderad rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (COM(2018) 24 slutgiltigt)
  • 2. I linje med handlingsplanen för digital utbildning från den 17 januari 2018 (COM(2018) 22 slutgiltig).
  • 3. Se: https://ec.europa.eu/jrc/en/digcomporg
  • 4. Se Praktisk vägledning kring strategisk internationalisering: http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/sites/erasmusplus2/files/eac-a06-go-international_en.pdf
  • 5. De särskilda regler och den information som rör utbyten för yrkeselever och som anges i bilaga I till programhandledningen ska följas.
  • 6. Förslag till en rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (COM(2017) 563 slutgiltigt).
  • 7. OJ C 155, 8.7.2009, p. 1–10
  • 8. Rådets resolution om en europeisk agenda för vuxenlärande, OJ C 372/1, 20.12.2011.
  • 9. Om det gäller en informell grupp ska en av medlemmarna i gruppen ta på sig rollen som företrädare och vara ansvarig för gruppens räkning.
  • 10. Beroende på i vilket land skolan är registrerad finns en särskild definition av stödberättigande skolor för den här typen av partnerskap. Denna definition och/eller förteckning över stödberättigande skolor publiceras på det nationella programkontorets webbplats. Observera dessutom att avtalsmodellen för strategiska partnerskap för skolutbyten skiljer sig från andra strategiska partnerskap och bygger på separata bidragsavtal. Du kan läsa mer i del C i denna handledning eller kontakta ditt nationella programkontor.
  • 11. EU:s institutioner finns i Bryssel, Frankfurt, Luxemburg, Strasbourg och Haag.
  • 12. För den särskilda formen ”Partnerskap för skolutbyten” gäller ytterligare kriterier. Se avsnittet ”Partnerskap för skolutbyten”.
  • 13. Obs! Skolor som står under tillsyn av nationella myndigheter i ett annat land (t.ex. Lycée Français, tyska skolor, brittiska ”Forces”-skolor) ska lämna in sin ansökan till programkontoret i tillsynslandet.
  • 14. Inom skolutbildningsområdet omfattar detta utbildningspersonal som ingriper i skolor, såsom skolinspektörer, skolkuratorer, studierådgivare, psykologer m.m.
  • 15. Högskolestudenter måste vara registrerade vid ett deltagande lärosäte och inskrivna för studier som leder till en erkänd examen eller annan erkänd kvalifikation på högskolenivå, till och med doktorsexamen
  • 16. Dessa kriterier gäller inte partnerskap för skolutbyte.
  • 17. Du kan hitta mer om skoletiketten eTwinning på:https://www.etwinning.net/en/pub/highlights/the-etwinning-school-label---.htm
  • 18. Beroende på i vilket land skolan är registrerad finns en särskild definition av bidragsberättigade skolor för den här typen av partnerskap. Denna definition och/eller förteckning över stödberättigande skolor publiceras på det nationella programkontorets webbplats. Du kan läsa mer i del C i denna handledning eller kontakta ditt nationella programkontor.
  • 19. Tre skolor som ingått partnerskap på två år får exempelvis erhålla högst 99 000 EUR för hela projektet. Dessa medel kan fördelas hur som helst mellan de tre skolorna.
  • 20. Projektansvariga som ansöker om gränsöverskridande ungdomsinitiativ bör ansöka inom strategiska partnerskap för erfarenhetsutbyte.
  • 21. Inklusive direkta kostnader för deltagare med särskilda behov och medföljande personer som deltar i gränsöverskridande lärande-, undervisnings- eller utbildningsverksamheter. Detta kan inkludera kostnader för resa och uppehälle om detta är motiverat och inte redan täcks genom budgetkategorierna resor och individuellt bidrag).
  • 22. http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/tools/distance_en.htm
  • 23. Exempel: Om en person från Madrid (Spanien) deltar i en verksamhet i Rom (Italien) ska den sökande a) beräkna avståndet från Madrid till Rom (1 365,28 km), b) välja rätt avståndsintervall (dvs. mellan 500 och 1 999 km) och c) beräkna det EU-bidrag som bidrar till deltagarens kostnader för tur och retur-resan Madrid–Rom (275 euro).
  • 24. Medföljande personer har rätt att få samma belopp, oberoende av vilka kortvariga eller långvariga verksamheter de deltar i. I undantagsfall, om en medföljande person måste vara utomlands i mer än 60 dagar, kan man få extra bidrag till uppehälle efter den 60:e dagen under budgetrubriken ”Bidrag för särskilda behov”.
  • 25. När det gäller lärosäten är kostnader för personal som är anställda av bidragsmottagande lärosäten som är anslutna till Erasmusstadgan berättigade under kostnadskategorin ”kunskapsproduktion”.
  • 26. När det gäller lärosäten är kostnader för personal som är anställda av bidragsmottagande lärosäten som är anslutna till Erasmusstadgan berättigade under kostnadskategorin ”kunskapsproduktion”.