Innehållsförteckning
Sök i handledningen

Branschspecifika kunskapsallianser

Vad har branschspecifika kunskapsallianser för syfte och prioriteringar?

Branschspecifika kunskapsallianser arbetar för att åtgärda kompetensluckor när det gäller en eller flera yrkesprofiler inom en viss bransch. De gör det genom att kartlägga existerande eller framväxande branschspecifika behov på arbetsmarknaden (på efterfrågesidan) och göra systemen för grundläggande och fortsatt yrkesutbildning mer flexibla, på alla nivåer, för att möta arbetsmarknadens behov (på utbudssidan). Med kompetensbehov som utgångspunkt stöder branschspecifika kunskapsallianser utformning och tillhandahållande av utbildningsinnehåll för gränsöverskridande yrkesutbildning samt utbildnings- och undervisningsmetoder för viktiga europeiska yrkesprofiler. 

Branschspecifika kunskapsallianser för strategiska kompetensfrämjande branschsamarbeten identifierar och utvecklar konkreta åtgärder för att matcha kompetensefterfrågan på kompetenser till respektive tillgång I syfte att stödja den övergripande branschspecifika tillväxtstrategin.

Projekten kommer att bidra till att förbättra kvaliteten på och relevansen av Europas yrkesutbildningssystem enligt vad som lyfts fram i den gemensamma rapporten från 2015 (Utbildning 2020) och i de s.k. ”Riga-slutsatserna” (Riga Conclusions) från 2015 där yrkesutbildningsansvariga ministrar kommit överens om nya medelsiktiga leverabler för perioden 2015-2020.

Detta ska göras med hjälp av insatser för att

  • utarbeta strategiska metoder för att utveckla branschspecifika färdigheter genom partnerskap för hållbart samarbete mellan viktiga intressenter inom aktuella bransch och offentliga myndigheter
  • utveckla plattformar och partnerskap på transnationell nivå utifrån innovativa samarbetsmetoder, i ett första steg mot etablerandet av ”plattformar för yrkesmässig spetskompetens” som ska driva yrkeskompetenser framåt inom ramen för Europaomfattande såväl som nationella, regionala/lokala branschstrategier
  • identifiera nuvarande och kommande kompetensbehov inom specifika branscher samt återkoppla denna insikt till EU:s kompetenskarta.
  • stärka kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan utbildning och arbetsmarknad, särskilt med avseende på branschspecifika aktörer
  • främja relevanta branschspecifika kvalifikationer och stödja deras erkännande
  • skapa ömsesidigt förtroende genom att underlätta gränsöverskridande certifiering och därigenom förenkla personals rörlighet och kvalifikationers erkännande på europeisk nivå inom en viss bransch
  • anpassa yrkesutbildning efter kompetensbehov, med fokus på både yrkesspecifika färdigheter och nyckelkompetenser
  • integrera arbetsplatsförlagt lärande i yrkesutbildning, om möjligt i samband med ett internationellt utbyte, ta vara på dess potential för att främja den ekonomiska utvecklingen och innovationen och på så sätt höja konkurrenskraften i de berörda branscherna
  • planera så att man stegvis levererar önskade projektresultat och därmed påverka verksamhetsförloppet på systemnivå genom att exempelvis ständigt anpassa yrkesutbildning efter kompetensbehov utifrån hållbara partnerskap mellan anordnare och viktiga arbetsmarknadsintressenter på vederbörlig nivå (s.k. ”feedback loops”). Genom denna planering ska viktiga nationella och/eller regionala intressenter identifieras och engageras, samtidigt som man säkerställer en omfattande spridning av resultat.

 

Vad är branschspecifika kunskapsallianser?

Branschspecifika kunskapsallianser är projekt som drivs i flera länder och som identifierar eller utgår från existerande eller framväxande behov i en viss ekonomisk sektor och/eller översätter behoven till yrkesutbildningar för att svara mot behoven.

Branschspecifika kunskapsallianser är avsedda för yrkesutbildning på vilken EQF-nivå som helst mellan 3 och 8, inklusive gymnasial, eftergymnasial utom högre utbildning samt högre utbildning (t.ex. universitet för tillämpade vetenskap, polytekniska högskolor m.m.) Ansökningar som lägger fokus på yrkesutbildning på högre utbildningsnivå (EQF-nivåer 6 till 8) måste innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande1 samt minst en ytterligare yrkesutbildningskvalifikation på EQF-nivå 3 till 5 (dvs. inte enbart högre utbildning).

Branschspecifika kunskapsallianser ska tillämpa EU-omfattande instrument och verktyg för erkännande, såsom EQF, ECVET och EQAVET samt, i förekommande fall, rådets rekommendation om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet2

Ett särskilt fokus kommer att läggas på digital kompetens eftersom detta blir allt viktigare inom alla jobb på hela arbetsmarknaden.

 Dessutom behöver övergången till en cirkulär och grönare ekonomi underbyggas genom förändringar av kvalifikationer och nationella utbildningar för att tillgodose de växande behoven av grön kompetens och hållbar utveckling.

Projekt kan nå dessa mål genom att ansöka om en eller flera av följande delar (en organisation kan ingå som sökande i flera ansökningar så länge de gäller olika branscher):

Del 1: Branschspecifika kunskapsallianser för utarbetandet av branschspecifika strategier genom transnationella ”plattformar för yrkesmässig spetskompetens”. Denna lott stödjer utarbetandet av pilotprojekt utifrån innovativa samarbetsmetoder i ett första steg mot etablerandet av ”plattformer för yrkesmässig spetskompetens”. Detta kommer att stödja utarbetandet av branschspecifika strategier för utformning och anordning av yrkesutbildningar i strategiskt samband med kompetensutveckling på lokal/regional nivå enligt lokala/regionala tillväxt-och innovationsstrategier. Vid utformning och anordning av gemensamt lärandeinnehåll ska detta ske alltefter de strategier och insatser som beskrivs för del 2.

Del 2: Branschspecifika kunskapsallianser för att utforma och tillhandahålla yrkesutbildning ska ta fram och erbjuda gemensamt utbildningsinnehåll i yrkesutbildningsprogram för ett eller flera relaterade yrken inom en bransch samt undervisnings- och utbildningsmetoder. Särskilt fokus ska läggas på lärande på arbetsplatsen som ger eleverna de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden.

Del 3: Branschspecifika kunskapsallianser för att genomföra en ny strategi för branschsamverkan om kompetens: Strategin för branschsamverkan om kompetens3 är en av de tio åtgärderna i den nya kompetensagendan för Europa (beskrivning finns på webbplatsen Europa4). I den aktuella ansökningsomgången ska strategin genomföras i sex branscher där det råder allvarlig kompetensbrist (se kriterierna för bidragsberättigande). Allianser enligt del 3 ska stödja genomförandet av strategin genom att utveckla en branschspecifik kunskapsstrategi. Denna strategi måste leda till en systematisk och strukturell effekt när det gäller att minska kompetensbrist, kompetensluckor och kompetensglapp, samt säkerställa lämplig kvalitet och lämpliga kompetensnivåer för att stödja tillväxt, innovation och konkurrenskraft inom branschen. Den branschspecifika kunskapsstrategin ska innehålla en tydlig uppsättning verksamheter, delmål och väldefinierade resultat, med målet att matcha utbud och efterfrågan på kompetens för att stödja den övergripande branschspecifika tillväxtstrategin. Målen i del 2 (svara på kartlagda kompetensbehov genom att utforma och tillhandahålla yrkesutbildning) måste ingå i den branschspecifika kunskapsstrategin. Allianser från del 3 måste också implementera de insatser som gäller för del 2. För del 3: Endast ett förslag per bransch kan finansieras.

 

Vilka verksamheter får stöd inom ramen för denna insats?

Branschspecifika kunskapsallianser genomför ett antal sammanhängande, omfattande och varierande verksamheter som är flexibla och går att anpassa efter nuvarande och kommande behov på arbetsmarknaden, däribland följande:

Del 1: BRANSCHSPECIFIKA KUNSKAPSALLIANSER FÖR UTARBETANDET AV BRANSCHSPECIFIKA STRATEGIER GENOM ”PLATTFORMAR FÖR YRKESMÄSSIG SPETSKOMPETENS”
Etablering av transnationella plattformar för yrkesmässig spetskompetens utifrån ett branschspecifikt perspektiv i syfte att:
  • etablera partnerskap mellan näringsliv och utbildning, bland annat samarbeten kring lärlingsutbildningar, praktiktjänstgöring, delning av utrustning, personal- och lärarutbyten mellan företag och yrkesutbildningscentrum samt anordning av gemensamma aktiviteter.
  • utveckla innovationshubbar och centrum för teknikspridning och/eller virtuell uppvisning, med särskild fokus på att stödja små och medelstora företag, genom att dela med sig av utrustning och expertis, bedriva forskning samt ge yrkesutbildningselever möjlighet att vara med och utveckla produkter och tjänster.
  • ge yrkesutbildningselever tillgång till företagsinkubatorer så att de kan utveckla sina entreprenöriella färdigheter, starta egna affärsprojekt/uppstartsföretag eller förbereda sig för att bli egenföretagare
  • aktivt delta i verksamheter inom regionala ”kunskapstrianglar” som syftar till att ligga i framkant när det gäller forskning och teknisk utveckling och på så sätt snabbt kunna uppdatera läroplaner och kvalifikationer
  • utveckla innovativa undervisnings- och utbildningsmetoder utifrån digitala tekniker (t.ex. mooc-kurser, simulatorer, förstärkt verklighet m.m.) samt virtuella / blandade mobilitetslösningar åt elever och personal
  • främja lärares och utbildares fortbildning med fokus på både pedagogiska och tekniska färdigheter samt deras engagemang i plattformmedlemmars forskningsprojekt
  • utveckla utmanings-/projektbaserat lärande som för samman tvärvetenskaplig expertis och yrkesutbildningselever från olika ämnesområden (t.ex. design, marknadsföring, ingenjörsvetenskap) för att lösa verkliga arbetsproblem/utmaningar
  • tillhandahålla vägledning
  • utveckla mekanismer och främja validering av icke-formellt och informellt lärande
  • utveckla internationaliseringsstrategier för att främja transnationella utbyten av yrkesutbildningsinstitutioners elever, lärare, utbildare och chefer samt företags personal- och fortbildningschefer
  • utveckla / utforska hållbara finansiella modeller som kombinerar offentlig och privat finansiering med inkomstbringande verksamhet

Utforma gränsöverskridande sektorsövergripande yrkesutbildningar:

  • Gränsöverskridande sektorsövergripande yrkesutbildningar ska utformas alltefter de strategier och insatser som beskrivs för del 2.
Del 2: Branschspecifika kunskapsallianser för att utforma och tillhandahålla yrkesutbildning
Utforma gränsöverskridande sektorsövergripande yrkesutbildningar:
  • vid behov, samla in och uttolka belägg för aktuella kompetensbehov på arbetsmarknaden inom en given industri, med stöd av EU:s kompetenskarta och om relevant EU:s branschspecifika kompetensråd
  • kartlägga behoven av utbildning, om möjligt med utgångspunkt i ESCO-klassificeringen av yrkesprofiler
  • utifrån de kartlagda kompetensbehoven för specifika yrkesprofiler i en viss ekonomisk sektor fastställa och utarbeta yrkesutbildningar eller kvalificeringsnormer (i linje med EQF och baserade på Esco) för att uppfylla dessa behov
  • omsätta kompetensbehov till innovativa, modulära program för yrkesutbildning och/eller kvalifikationer, inriktade på läranderesultat (där Ecvet tillämpas vid utformningen av kvalifikationer bestående av utbildningsmoduler) som är transparenta och jämförbara och även tar hänsyn till att tidigare lärande (t. ex. icke-formellt eller informellt) kan behöva valideras
  • tillämpa kvalitetsstyrning för det nya utbildningsinnehållet, antingen genom att tillämpa kvalitetssäkringsprinciperna enligt Eqavet eller genom att använda befintliga kvalitetssäkringssystem, vilka dock bör vara i linje med Eqavet
  • integrera perioder med arbetsplatsförlagt lärande i det nya utbildningsinnehållet, bl.a. möjligheter att tillämpa kunskaper i konkreta, ”verkliga” situationer på arbetsplatsen, och lägga in utbildningsmoment utomlands när så är möjligt
  • utforma yrkesutbildningar med inriktning på både yrkesspecifika kompetenser och nyckelkompetenser5, mjuka färdigheter och ämnesområdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och samtidigt erbjuda faktiska möjligheter att förvärva eller vidareutveckla dessa kompetenser, särskilt i arbetsrelaterade utbildningssammanhang
  • främja relevanta sektorsövergripande yrkeskvalifikationer (inklusive gemensamma gränsöverskridande program som erbjuds av mer än en yrkesutbildningsanordnare) och stödja överenskommelser om erkännande av kvalifikationer genom att tillämpa Ecvet-principer och genom att koppla kvalifikationer till nationella och europeiska referensramar för kvalifikationer och andra relevanta europeiska verktyg och instrument i den berörda sektorn
  • stärka erkännandet av kvalifikationer på europeisk och nationell nivå inom en sektor genom att främja och enas om sektorsövergripande kvalifikationer, underlätta gränsöverskridande certifiering och bygga upp ett ömsesidigt förtroende och därmed bidra till ökad rörlighet inom utbildning och arbete i sektorn
  • identifiera, dokumentera och främja framgångsrika projekt eller metoder kopplade till kompetenser eller kvalifikationer, liksom de som främjar partnerskap mellan flera aktörer, bl.a. från andra sektorer eller från länder utanför EU, och i förekommande fall ta fram detaljerade förslag för hur de kan kopieras eller skalas upp
  • i förekommande fall se till att projektresultaten finns tillgängliga i öppna dataformat så att de kan föras in i EU:s kompetenskarta och Esco
 
Tillhandahålla yrkesutbildningar:
  • identifiera de lämpligaste metoderna för att genomföra utbildningen, med innovativa metoder för undervisning och lärande samt en strategisk och integrerad användning av IKT (t.ex. blandat lärande, simulatorer, förstärkt verklighet m.m.), virtuella/blandade mobilitetslösningar för elever och personal samt öppna lärresurser (t.ex. mooc-kurser6)
  • hitta sätt att genomföra innovativa metoder för undervisning och lärande i yrkesutbildningar för att svara mot behoven hos särskilda målgrupper av studerande och erbjuda lärande på arbetsplatsen
  • ta fram insatser för att underlätta kunskapsöverföring över generationsgränserna inom yrkesutbildningen
  • beskriva hur metoder och förfaranden för bedömning kan omfatta alla former av lärande, även arbetsplatsförlagt, och underlätta validering av färdigheter och kompetenser som förvärvats före utbildningen
  • hitta lämpliga åtgärder för att följa upp studenter efter avslutad utbildning för att få återkopplingsvägar7. Systemen för uppföljning och återkoppling kan bygga på information från företag, studenter/anställda och på offentliga informationskällor och berörda parter på arbetsmarknaden.
  • föreslå lämpliga åtgärder för formellt erkännande av nya eller anpassade yrkesutbildningar och kvalifikationer i deltagande länder och i de sektorer som omfattas
  • planera ett stegvis införande av projektresultat som leder till effekter på systemnivå

 

Del 3: Branschspecifika kunskapsallianser för att genomföra en ny strategi för branschsamverkan om kompetens:
Branschspecifika kunskapsallianser inom denna del ska inrätta ett hållbart samarbete för kompetensutveckling mellan viktiga branschaktörer inom en viss sektor, utbildningsanordnare och offentliga myndigheter.

Allianser i denna del omfattar verksamheter inom del 2. De måste dessutom omfatta följande verksamheter:

  • utveckla en branschspecifik kunskapsstrategi för att stödja målen i den fastställda tillväxtstrategin för branschen. Denna strategi bör vara det första viktiga målet för projektet och identifiera konkreta insatser samt ange konkreta aktiviteter, delmål och väldefinierade resultat med förslag till hur utbud och efterfrågan när det gäller kompetens ska matchas.  Strategin bör noggrant precisera hur viktiga tendenser i samhället, t.ex. global, samhällelig och teknisk utveckling inom sektorn, sannolikt kommer att påverka sysselsättning och kompetensbehov. Den bör beskriva den förväntade tidsplanen och ägna särskild uppmärksamhet åt effekterna av digital och viktig möjliggörande teknik.
  • underbygga och förklara strategin genom att identifiera, dokumentera och främja konkreta exempel på politik och initiativ på nationell och regional nivå för att åtgärda kompetensbrister och kompetensglapp samt främja partnerskap med flera aktörer (t.ex. mellan näringslivet, arbetsmarknadens parter, utbildning, offentliga myndigheter). Dessa exempel bör presenteras i form av informationsblad som innehåller en tydlig beskrivning av policyn/projektet, roller och ansvarsområden för de olika intressenterna, varaktighet, finansiering (i förekommande fall) samt resultat.
  • utveckla en gemensam metod för att bedöma den aktuella situationen och förutse framtida behov samt (på årsbasis) övervaka framsteg och utvecklingen av utbud och efterfrågan på kompetens utifrån troliga framtidsscenarier
  • identifiera yrkesprofiler som måste ses över eller skapas samt de färdigheter och den kompetensnivå som krävs för dem, på grundval av, i förekommande fall, yrkesprofilerna i Esco och befintliga kompetensramar8. I förekommande fall kan utvecklingen av sektorsspecifika kompetensramar övervägas.
  • identifiera, beskriva och ange prioriteringar för översyn eller etablering av nya kvalifikationer utifrån relevanta yrkesprofiler
  • främja utveckling av konkreta lösningar för att tillhandahålla yrkesutbildning (även högre yrkesutbildning) samt partnerskap mellan företag, utbildning och forskning
  • utveckla konkreta lösningar för att främja rörlighet inom sektorn för studenter på yrkesutbildningar, arbetssökande och praktikanter inom hela EU genom att dra nytta av befintliga EU-verktyg (t.ex. Erasmus+, Eures, Drop'pin och den europeiska alliansen för lärlingsutbildning)
  • ta fram åtgärder för att främja intresset för sektorn som ett karriärval, särskilt bland ungdomar, och samtidigt sträva efter en jämn könsfördelning inom sektorn
  • utforma en långsiktig handlingsplan för ett stegvis införande av projektets förväntade resultat efter att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga aktörer i branschen på lämplig nivå. Den bör även beskriva lämpliga ledningsstrukturer samt planer för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet. Den bör också se till att alliansens arbete synliggörs på lämpligt sätt och får en bred spridning, bl.a. på politisk nivå både på det nationella planet och på EU-nivå, och innehålla uppgifter om hur införandet kommer att genomföras på nationell eller regional nivå med berörda statliga myndigheter och myndigheter inom sektorn.
  • Handlingsplanen ska även ange hur EU:s finansieringsmöjligheter (t.ex. europeiska strukturfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar, Erasmus+, Cosme och sektorsprogram) samt nationell och regional finansiering kan stödja kompetensstrategier. Detta bör ske med hänsyn till nationella och regionala strategier för smart specialisering.
  • tillhandahålla alla relevanta kvalitativa och kvantitativa data på EU-nivå och/eller nationell nivå som länkade öppna data9

 

Vilka är de viktigaste egenskaperna hos en branschspecifik kunskapsallians?

De viktigaste egenskaperna hos branschspecifika kunskapsallianser är följande:
  • Innovation inom yrkesutbildningen för vissa yrken inom sektorer av ekonomin (om möjligt baserat på Esco10), och
  • Effekt efter projektet och utanför de organisationer som deltar i alliansen. Partnerskapet och verksamheterna väntas fortsätta. Förändringar av utbildningsutbudet för yrkesprofiler måste kunna mätas. Resultat och lösningar måste vara överförbara och tillgängliga för en bredare publik. Resultaten från de branschspecifika kunskapsallianserna bör göras tillgängliga för användning och publiceras i EU:s kompetenskarta. 
 

De branschspecifika kunskapsallianserna måste kunna visa att alla partner är engagerade och tillför ett mervärde. Partnerna kombinerar system- och sektorsrelaterad information med gedigna kunskaper om kompetensbehov och utbildningsmetoder inom sin ekonomiska sektor. Fördelningen av arbetsuppgifter och leverabler bör uppvisa en god överensstämmelse mellan partnernas sakkunskap och de verksamheter som de ansvarar för. Partnerna bör åtminstone på nationell nivå vara representativa för sektorn, ha en europeisk räckvidd och sakkunskap eller kompetens för att förutse behov av yrkeskompetens eller kompetensutbud, utbildning eller utformning av kvalifikationer.

 

I del 1 – Branschspecifika kunskapsallianser för utarbetandet av branschspecifika strategier genom ”plattformar för yrkesmässig spetskompetens” måste visa prov på att de kombinerar transnationellt branschspecifikt fokus på kompetensutveckling med kopplingar till lokal/regional ekonomisk utveckling. Partnerna kommer att utarbeta branschspecifika strategier genom pilotplattformar för yrkesmässig spetskompetens vars syfte blir att etablera gedigna referenspunkter för utbildning inom specifika branscher såväl för  grundläggande utbildning av unga som för fortbildning och omskolning av vuxna.

Dessa plattformar kommer att bestå av transnationella partnerskap för utarbetande och tillhandahållande av gemensamma läroplaner och kvalifikationer inom yrkesutbildning, med fokus på praktikutbildning inom företag, mobilitet för elever och personal samt entreprenörskap. Partnerskapet kommer att innehålla yrkesutbildningsleverantörer på gymnasial nivå, eftergymnasial nivå utom högre utbildning och på högre utbildningsnivå samt företag, handelskammare, forskningscentrum, organisationer som sysslar med ekosystem för innovation och relevanta myndigheter. Plattformarna för yrkesmässig spetskompetens ska uppfattas i en vidare mening som anpassar sig efter mångfalden av yrkesutbildningssystemen i de olika länderna.

Yrkesutbildningsinstitutioner som deltar i dessa plattformar kan sporra affärsinvesteringar och stödja innovation och strategier för smart specialisering på både europeisk och regional nivå genom att säkerställa tillgång på högkompetenta arbetare som genomgått en flexibel, läglig utbildning, anpassad till näringslivets kompetensbehov.

 

I del 2 – branschspecifika kunskapsallianser för att utforma och tillhandahålla yrkesutbildning måste partnerna tolka befintliga forskningsresultat om yrkesspecifika kompetensbehov när de genomför yrkesutbildning eller utformar kvalifikationsnormer baserade på enhetliga europeiska yrkesprofiler, med utgångspunkt från Esco när det är möjligt. När så är lämpligt bör de stödja sig på kompetensbeskrivningar som samlats in av de europeiska sektorsråden för kompetensfrågor och redan existerande branschspecifika studier som har beställts av Europeiska kommissionen. EU:s kompetenskarta tillhandahåller en mängd information om kompetens, analyser och studier om yrken och sektorer.

 

Alliansen bör sedan omvandla detta till innovativa yrkesutbildningar inriktade på läranderesultat (med tillämpning av Ecvet) som omfattar perioder av lärande på arbetsplatsen och som bör stödjas av mekanismer för kvalitetssäkring (i linje med Eqavet). Allianspartner bör i ansökan visa vilka åtgärder de tänker vidta i de länder och den sektor som omfattas för ett formellt erkännande (grundläggande yrkesutbildning) eller certifiering (fortsatt yrkesutbildning) av de nya eller anpassade yrkesutbildningarna och hur de kommer att genomföra detta arbete efter att EU-finansieringen har upphört. Karriär- och yrkesvägledningstjänster bör tillsammans med regionala eller lokala myndigheter fungera som kontaktförmedlare för att stödja processen med att matcha kompetenser med planeringen av yrkesutbildningar för att locka skolor för grundläggande yrkesutbildning, unga elever eller deras föräldrar till de yrken som är mest efterfrågade på arbetsmarknaden. Branschspecifika kunskapsallianser väntas genomföra de föreslagna verksamheterna på ett sätt som ger så stort genomslag som möjligt för ett eller flera närliggande yrken i en berörd sektor. 

 

I del 3 – branschspecifika kunskapsallianser för att genomföra en ny strategi för branschsamverkan om kompetens måste partnerna, utöver vad som anges för del 2, utarbeta en övergripande strategi som omfattar alla verksamheter. Denna strategi bör vara tydligt kopplad till den övergripande branschspecifika tillväxtstrategin i syfte att stödja arbetet i sektorn med att åtgärda de mest angelägna utmaningarna och nå målen på medellång och lång sikt, bl.a. vad gäller tillväxt, innovation, konkurrenskraft och sysselsättning. Allianserna kommer att behöva beakta och i sitt arbete återspegla de viktigaste politiska insatserna och publikationerna på EU-nivå som rör deras sektor.

 

Vilken roll har de organisationer som deltar i en branschspecifik kunskapsallians?

Sökande/samordnare: en deltagande organisation som lämnar in projektförslaget för alla partners räkning. Samordnaren har hela ansvaret för att se till att projektet genomförs i enlighet med avtalet. Samordningen omfattar följande uppgifter:

  • Representera och agera för alliansens räkning gentemot EU-kommissionen.
  • Ta det finansiella och rättsliga ansvaret för att hela projektet genomförs korrekt såväl operativt, administrativt som finansiellt.
  • Samordna alliansen i samarbete med projektpartner.
 

Fullvärdiga partner: deltagande organisationer som aktivt bidrar till genomförandet av den branschspecifika kunskapsalliansen. Varje fullvärdig partner måste underteckna en fullmakt som innebär att undertecknaren går med på att samordnaren tar över de uppgifterna som listas ovan för partnerskapets räkning. Samma regler gäller för partner från partnerländer. 

 

Associerade partner (frivilligt): Branschspecifika kunskapsallianser får ta in associerade partner som bidrar till den branschspecifika kunskapsalliansens verksamheter. De omfattas inte av några avtalsbestämmelser eftersom de inte får någon finansiering. Deras deltagande och roll i projektet och de olika verksamheterna måste dock beskrivas tydligt.

 

Anknutna enheter (frivilligt): organisationer som bidrar till att uppnå projektets mål och verksamheter. Anknutna enheter måste identifieras i bidragsansökan och uppfylla de krav som anges i bilaga III (ordlista) i programhandledningen.

 

Vilka kriterier används för att bedöma en branschspecifik kunskapsallians?

Nedan anges de formella kriterier som en branschspecifik kunskapsallians måste uppfylla för att kunna få bidrag från Erasmus+: 

Lott 1: Branschspecifika kunskapsallianser för utarbetandet av branschspecifika strategier genom ”plattformar för yrkesmässig spetskompetens”

Allmänna kriterier för del 1

Vilka organisationer får delta?

Följande organisationer, med eventuella anknutna enheter, är berättigade att delta i en del 1-allians. De kan vara offentliga eller privata organisationer som är etablerade i ett programland (se avsnittet ”Deltagande länder” i del A i handledningen):

  • offentliga eller privata yrkesutbildningsanordnare, på vilken EQF-nivå som helst, speciellt sådana som har en egen utbildningsavdelning eller erbjuder praktikplatser eller fortbildning (utbildningssamarbeten)
  • europeiska eller nationella organisationer och nätverk som företräder stora, små och medelstora företag, arbetsmarknadsparter, intressenter från yrkessammanslutningar och från utbildningsområdet, inklusive ungdomsorganisationer, samt relevanta branschorganisationer
  • handels- och industrikammare, yrkessammanslutningar och övriga förmedlingsorgan
  • nätverk av yrkesutbildningsanordnare och europeiska eller nationella organisationer som företräder dem
  • arbetsmarknadsparter på europeisk och/eller nationell nivå
  • arbetsmarknadsdepartement och organ med anknytning till dessa (byråer och råd)
  • offentliga och privata arbetsförmedlingar
  • forskningsinstitut inom arbetsmarknadsforskning och nationella statistikbyråer
  • offentliga eller privata små, medelstora eller stora företag (även sociala företag)
  • organ för ekonomisk utveckling och organisationer som sysslar med ekosystem för innovation
  • handels- och industrikammare och yrkessammanslutningar
  • bransch- eller yrkesorganisationer för arbetsgivare eller arbetstagare och sammanslutningar för hantverkare
  • europeiska eller nationella branschspecifika paraplyorganisationer
  • utbildningsanordnare på lokal, regional eller nationell nivå
  • forskningsinstitut
  • sektorsråd för kompetensfrågor
  • organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning och informationstjänster
  • myndigheter med ansvar för utbildning och arbetsmarknadsfrågor på regional eller nationell nivå
  • organ som arbetar med ackreditering, certifiering, erkännande eller kvalifikationer (organ med tillsynsfunktion)

Vem kan söka?

Varje deltagande organisation som är etablerad i ett programland kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

Antal deltagande organisationer och deras profil

Den branschspecifika kunskapsalliansen måste omfatta minst fyra programländer och innefatta minst åtta fullvärdiga partner, varav minst tre är företag eller företrädare för branschen eller sektorn (t.ex. handelskammare eller branschorganisationer) och minst tre är utbildningsanordnare.

Sektorer

Alla sektorer11 utom de sektorer som är berättigade enligt del 3.

Projektets varaktighet

Två år. Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål och vilken typ av verksamhet som planeras.
Under särskilda omständigheter får en branschspecifik kunskapsallians förlängas med högst sex månader, på begäran av bidragsmottagaren och om EU:s programkontor godkänner det. I sådana fall ska det sammanlagda bidraget inte ändras.

Var ska ansökan lämnas? Till EU:s programkontor – genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur i Bryssel.

När ska ansökan lämnas in?

Sökande måste lämna in sin bidragsansökan senast den 28 februari kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som ska börja den 1 november eller 1 december samma år eller den 1 januari följande år.

Hur söker man?

Se del C i handledningen för mer information om hur du söker.

 

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information om detta i del C i handledningen.

 

Tilldelningskriterier för del 1

Projektet kommer att bedömas utifrån följande kriterier:

Projektets relevans
(högst 25 poäng)

  • Koppling till politiken: Förslaget bidrar till de europeiska målen när det gäller utveckling av innovativa samarbeten i ett första steg mot etablerandet av transnationella ”plattformar för yrkesmässig spetskompetens”.
  • Representation från yrkesutbildningsområdet: Den branschspecifika kunskapsalliansen omfattar partner som representerar utformning och tillhandahållande av yrkesutbildning på ett adekvat sätt.
  • Representation från sektorn/branschen: Den branschspecifika kunskapsalliansen omfattar partner som representerar den berörda sektorn på ett adekvat sätt.
  • Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar inventering av behoven av digital kompetens. Förslag som omfattar denna aspekt kommer att anses mycket relevanta.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget omfattar inventering av behoven av grön kompetens kopplade till övergången till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi. Förslag som omfattar denna aspekt kommer att anses mycket relevanta.
  • Syfte: Förslaget är relevant för insatsens mål och prioriteringar (se avsnittet ”Vad har branschspecifika kunskapsallianser för syfte och prioriteringar?”).
  • Överensstämmelse: Målen grundar sig på en sund behovsanalys, de är tydligt fastställda, realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och insatsen.
  • Innovation: Ansökan tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar.
  • Europeiskt mervärde: Ansökan visar tydligt det mervärde som skapas genom att projektet omfattar flera länder.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande
(högst 30 poäng)

 

  • Samstämmighet: Den övergripande projektutformningen säkerställer konsekvens mellan de föreslagna projektmålen, metoderna, verksamheterna och budgeten. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga verksamhetstyper för att uppfylla de behov som har kartlagts och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: Arbetsprogrammet är tydligt och begripligt och omfattar alla faser (förberedelse, genomförande, användning, övervakning, utvärdering och spridning).
  • Förvaltning: Tydliga och hållbara system för ledning av projektet har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Ansökan ger lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Budget: Budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (kontinuerlig kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning osv.) och kvalitetsindikatorer säkerställer att projektet genomförs med hög kvalitet och är kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram innefattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut.

Kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete

(högst 25 poäng)

  • Konfigurering: Partnerskapets sammanställning är förenligt med projektmålen i det att den för samman den relevanta expertis och de kompetenser som behövs för att genomföra de planerade verksamheterna.  Det har på ett övertygande sätt visats att partnerna i de berörda sektorerna och på europeisk nivå är representativa och har sakkunskap. Partnerna kombinerar system- och sektorsrelaterad information med gedigna kunskaper om kompetensbehov och utbildningsmetoder inom sin ekonomiska sektor. Deltagande av europeiska eller nationella arbetsmarknadsparter i de länder som omfattas av alliansen är mycket relevant och dess roll är tydligt angiven. Spridningen och representativiteten hos relevanta partner i de programländer som medverkar i alliansen bör vara sådan att alliansen har stor genomförandekapacitet i flera av de länder den omfattar (t.ex. genom att en europeisk sektorsorganisation eller europeiska arbetsmarknadsparter deltar). Om förslaget även omfattar organ med tillsynsfunktion inom yrkesutbildningsområdet kommer det att anses vara mycket relevant.
  • Engagemang: Fördelningen av ansvar och uppgifter är tydlig, lämplig och visar prov på samtliga deltagande organisationers engagemang och aktiva bidrag med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Uppgifter: Samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: En effektiv mekanism föreslås för att säkerställa god samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.

Effekt och spridning

(högst 20 poäng)

  • Spridning: Förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och omfattar lämpliga verksamheter, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter – beslutsfattare, vägledare, företag och unga elever i obligatorisk skolgång för yrken med stor efterfrågan på arbetsmarknaden eller nyföretagarpotential – under och efter projektet. Det ska också framgå vilka partner som ska ansvara för spridningen och vilken relevant erfarenhet de har av spridningsverksamhet.
  • Effekt: Förslaget visar att projektet har relevans och inverkan för samhälle och näringsliv. Det omfattar partner som har en avgörande roll inom sektorn, även inom utbildning. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera den förväntade effekten (på kort och lång sikt). Förslaget anses mycket relevant om organ med tillsynsfunktion (särskilt i fråga om kvalifikationer) är involverade på ett övertygande sätt för att se till att utbildningsinnehållet erkänns eller certifieras. Förslaget är också mycket relevant om en europeisk branschspecifik paraplyorganisation som företräder antingen arbetsmarknadsparten eller den berörda sektorn är en fullvärdig partner. Om organ för ekonomisk utveckling eller organisationer som sysslar med ekosystem för lokal/regional innovation är fullvärdiga parter så anses förslaget vara mycket relevant.
  • Fri tillgång12: Om det är aktuellt ska förslaget innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser13
  •  och utan oproportionerliga begränsningar.
  • Hållbarhet: Förslaget förklarar hur man kommer att leverera och fortsättningsvis vidareutveckla pilotplattformarna för yrkesmässig spetskompetens. Förslaget omfattar lämpliga åtgärder och beskriver de ekonomiska resurser (europeiska, nationella och privata) som krävs för att alliansens resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

 

Förslagen måste få minst 70 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering. Dessutom måste de få minst 13 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete”, 16 poäng för kategorin ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, och 11 poäng för kategorin ”effekt och spridning”.

 

Del 2: Branschspecifika kunskapsallianser för att utforma och tillhandahålla yrkesutbildning

Allmänna kriterier för del 2

VILKA ORGANISATIONER FÅR DELTA?

Följande organisationer, med eventuella anknutna enheter, får delta i en del 2-allians. De kan vara offentliga eller privata organisationer som är etablerade i ett programland (se avsnittet ”Deltagande länder” i del A i handledningen).
  • Offentliga eller privata yrkesutbildningsanordnare, inklusive sociala företag, speciellt sådana som har en egen utbildningsavdelning ellererbjuder praktikplatser eller fortbildning (utbildningssamarbeten).
  • Organisationer på EU-nivå eller nationell nivå som företräder branschen, små och medelstora företag och relevanta branschorganisationer.
  • Nätverk av yrkesutbildningsanordnare och europeiska eller nationella organisationer som företräder dem.
  • Myndigheter med ansvar för yrkesutbildning på regional eller nationell nivå samt departement.
  • Organisationer och nätverk – på EU-nivå eller nationell nivå – som företräder arbetsmarknadens parter, näringslivet, branschorganisationer, intressenter från yrkessammanslutningar och från utbildningsområdet, inklusive ungdomsorganisationer. 
  • Handels-, industri- eller hantverkskammare och andra förmedlingsorgan.
  • Sektorsråd för kompetensfrågor. 
  • Organ för ekonomisk utveckling, statistikorgan och forskningsinstitut.
  • Kulturorgan och/eller kreativa organ.
  • Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning, informationstjänster och arbetsförmedling.
  • Organ som arbetar med ackreditering, certifiering, erkännande eller kvalifikationer (organ med tillsynsfunktion).

VEM KAN SÖKA?

Varje deltagande organisation eller grupp som är etablerad i ett programland kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

ANTAL DELTAGANDE ORGANISATIONER OCH DERAS PROFIL

Den branschspecifika kunskapsalliansen måste omfatta minst fyra programländer och innefatta minst åtta fullvärdiga partner, varav minst tre är företag eller företrädare för branschen eller sektorn (t.ex. handelskammare eller branschorganisationer) och minst tre är utbildningsanordnare.

SEKTORER

Alla sektorer14 utom de sex sektorer som är berättigade enligt del 3.

PROJEKTETS VARAKTIGHET

Två eller tre år. Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål och vilken typ av verksamhet som planeras.
Under särskilda omständigheter får en branschspecifik kunskapsallians förlängas med högst sex månader, på begäran av bidragsmottagaren och om EU:s programkontor godkänner det. I sådana fall ska det sammanlagda bidraget inte ändras.

VAR SKA ANSÖKAN LÄMNAS? Till EU:s programkontor – genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur i Bryssel.

NÄR SKA ANSÖKAN LÄMNAS IN?

Sökande måste lämna in sin bidragsansökan senast den 28 februari kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som ska börja den 1 november eller 1 december samma år eller den 1 januari följande år.

HUR SÖKER MAN?

Se del C i handledningen för mer information om hur du söker.

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information om detta i del C i handledningen.

Tilldelningskriterier för del 2

Ansökningarna kommer att bedömas utifrån följande kriterier:

PROJEKTETS RELEVANS
(HÖGST 25 POÄNG)

  • Koppling till EU:s politik och initiativ: Förslaget beaktar och bidrar till de europeiska målen inom yrkesutbildning. Förslaget beaktar och bidrar till att synliggöra befintliga EU-instrument och EU-initiativ för kompetensutveckling och utnyttjar arbetet i ett europeiskt sektorsråd för kompetensfrågor om detta är relevant.
  • Representation från yrkesutbildning: Den branschspecifika kunskapsalliansen omfattar partner som representerar utformning och tillhandahållande av yrkesutbildning på ett adekvat sätt.
  • Representation från sektorn/branschen: Den branschspecifika kunskapsalliansen omfattar partner som representerar den berörda sektorn på ett adekvat sätt. 
  • Digital kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar digital kompetens i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler. Förslag som omfattar denna aspekt kommer att anses vara mycket relevanta.
  • Grön kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till övergången till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler. Förslag som omfattar denna aspekt kommer att anses mycket relevanta.
  • Syfte: Förslaget är relevant för insatsens mål och prioriteringar (se avsnittet ”Vad har branschspecifika kunskapsallianser för syfte och prioriteringar?”).
  • Överensstämmelse: Målen grundar sig på en sund behovsanalys, de är tydligt fastställda, realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och insatsen.
  • Innovation: Förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar.
  • Europeiskt mervärde: Förslaget visar tydligt det mervärde som skapas genom att projektet omfattar flera länder.

KVALITETEN PÅ PROJEKTETS UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE
(HÖGST 30 POÄNG)

 

  • Samstämmighet: Den övergripande projektutformningen säkerställer konsekvens mellan de föreslagna projektmålen, metoderna, verksamheterna och budgeten. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga verksamhetstyper för att uppfylla de behov som har kartlagts och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: Arbetsprogrammet är tydligt och begripligt och omfattar alla faser (förberedelse, genomförande, användning, övervakning, utvärdering och spridning).
  • Metod: Förslaget uppfyller kraven och utnyttjar EU-instrument och verktyg som avser kompetenser och sysselsättning, såsom EQF15, Ecvet16, Eqavet17, Europass18, Eures19, Drop'pin20 och Esco21. När så är möjligt ska förslaget beakta och utnyttja tidigare relevant verksamhet (t.ex. programländers initiativ, kunskaps- och innovationsgrupper inom EIT22 och tidigare och pågående branschspecifika kunskapsallianser23. Projektet använder en strategi inriktad på läranderesultat, Ecvet (utbildningsmoduler) och kvalitetssäkringsprinciper i linje med Eqavet.
  • Förvaltning: Tydliga och hållbara system för ledning av projektet har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Budget: Budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Kvaliteten på arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med europeiska verktyg för öppenhet och erkännande.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (t.ex. kontinuerlig kvalitetsbedömning, inbördes granskning och riktmärkning) och kvalitetsindikatorer säkerställer att projektet genomförs med hög kvalitet och är kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram innefattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut.

KVALITETEN PÅ PROJEKTGRUPPEN OCH ARRANGEMANGEN FÖR SAMARBETE

(HÖGST 25 POÄNG)

  • Sammansättning: Partnerskapets sammansättning är förenlig med projektets mål och sammanför vid behov den sakkunskap och kompetens som krävs för utformning av läroplaner och kvalifikationsnormer, metodik för tillhandahållande av utbildning och utbildningspolicyer. Det har på ett övertygande sätt visats att partnerna i de berörda sektorerna och på europeisk nivå är representativa och har sakkunskap. Partnerna kombinerar system- och sektorsrelaterad information med gedigna kunskaper om kompetensbehov och utbildningsmetoder inom sin ekonomiska sektor. Deltagande av europeiska eller nationella arbetsmarknadsparter i de länder som täcks av alliansen och som getts en tydlig roll att utveckla utbildningar och säkerställa lärande på arbetsplatsen är mycket relevant. Spridningen och representativiteten hos relevanta partner i de programländer som medverkar i alliansen bör vara sådan att alliansen har stor genomförandekapacitet i de länder som omfattas av alliansen (t.ex. genom att en europeisk sektorsorganisation eller europeiska arbetsmarknadsparter deltar). Om projektet också omfattar organ med tillsynsfunktion inom yrkesutbildning ska det betraktas som högst relevant.
  • Engagemang: Fördelningen av ansvar och uppgifter är tydlig, lämplig och visar prov på samtliga deltagande organisationers engagemang och aktiva bidrag med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Uppgifter: Samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: En effektiv mekanism föreslås för att säkerställa god samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.

EFFEKT OCH SPRIDNING

(HÖGST 20 POÄNG)

  • Användning: Förslaget visar hur alliansens resultat ska användas av partnerna och andra intressenter. Förslaget innehåller metoder för att mäta användning under och efter projektet.
  • Spridning: Förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och innefattar lämpliga verksamheter och tidsplan för dessa, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter, beslutsfattare, vägledare, företag och unga elever i obligatorisk skolgång när det gäller yrken med stor efterfrågan på arbetsmarknaden eller nyföretagarpotential, under och efter projektet. Det ska också framgå vilka partner som ska ansvara för spridningen och vilken relevant erfarenhet de har av spridningsverksamhet.
  • Effekt: Förslaget visar att projektet har relevans och inverkan för samhälle och näringsliv. Det omfattar partner som har en avgörande roll inom sektorn, även inom utbildning. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera den förväntade effekten (på kort och lång sikt). Förslaget anses mycket relevant om organ med tillsynsfunktion (särskilt i fråga om kvalifikationer) är involverade på ett övertygande sätt för att se till att utbildningsinnehållet erkänns eller certifieras. Det är också mycket relevant om en europeisk branschspecifik paraplyorganisation som företräder antingen arbetsmarknadens parter eller den berörda sektorn är en fullvärdig partner.
  • Fri tillgång24: Om det är aktuellt ska ansökan innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras genom öppna licenser25 och utan några oproportionerliga begränsningar. 
  • Hållbarhet: I ansökan förklaras hur handlingsplanen för införande på nationell och regional nivå kommer att tas fram. Förslaget omfattar lämpliga åtgärder och beskriver de ekonomiska resurser (europeiska, nationella och privata) som krävs för att alliansens resultat och fördelar är hållbara på lång sikt.

 

Förslagen måste få minst 70 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering. Dessutom måste de få minst 13 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete”, 16 poäng för kategorin ”kvaliteten på projektets utformning och genomförande”, och 11 poäng för kategorin ”effekt och spridning”.

 

Del 3: Branschspecifika kunskapsallianser för att genomföra en ny strategi för branschsamverkan om kompetens:

Kriterier för bidragsberättigande för del 3

VILKA ORGANISATIONER FÅR DELTA?

Följande organisationer, med eventuella anknutna enheter, är berättigade att delta i en del 3-allians. De kan vara offentliga eller privata organisationer som är etablerade i ett programland (se avsnittet ”Deltagande länder” i del A i handledningen).
  • Offentliga eller privata företag som är verksamma inom utvalda sektorer, i synnerhet sådana som har en egen utbildningsavdelning eller erbjuder praktikplatser eller fortbildning (utbildningssamarbeten).
  • Organisationer på EU-nivå eller nationell nivå som företräder branschen, små och medelstora företag och relevanta branschorganisationer.
  • Offentliga eller privata utbildningsanordnare, inklusive utbildningscentrum och institutioner för högre utbildning.
  • Nätverk av utbildningsanordnare och europeiska eller nationella organisationer som företräder dem.
  • Myndigheter med ansvar för utbildning eller sysselsättning, på regional eller nationell nivå, och relaterade departement.
  • Organisationer och nätverk – på EU-nivå eller nationell nivå – som företräder arbetsmarknadens parter, näringslivet, branschorganisationer, intressenter från yrkessammanslutningar och från utbildningsområdet, inklusive ungdomsorganisationer. 
  • Handels- och industrikammare, yrkessammanslutningar och andra relevanta förmedlingsorgan inom sektorn.
  • Sektorsråd för kompetensfrågor. 
  • Organ för ekonomisk utveckling, statistikorgan och forskningsinstitut.
  • Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning, informationstjänster och arbetsförmedling.
  • Organ som arbetar med ackreditering, certifiering, erkännande eller kvalifikationer (organ med tillsynsfunktion).
  • Organ som företräder berörda myndigheter på regional och nationell nivå.

VEM KAN SÖKA?

Varje deltagande organisation eller grupp som är etablerad i ett programland kan ansöka. Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla deltagande organisationer i projektet.

ANTAL OCH PROFIL FÖR DELTAGANDE ORGANISATIONER

Den branschspecifika kunskapsalliansen måste omfatta minst åtta programländer och minst tolv fullvärdiga partner, varav minst fem är företag eller företrädare för branschen eller sektorn (t.ex. handelskammare, fackförbund eller branschorganisationer) och minst fem är utbildningsanordnare.

SEKTORER

  1. Batterier för elektromobilitet
  2. Bioekonomi, nya tekniker & innovation inom jordbruk
  3. Försvarsteknik
  4. Digitalisering av energibranschens värdekedja
  5. Energiintensiva branscher / branschsymbios
  6. Tillverkning & design av mikroelektronik

PROJEKTETS VARAKTIGHET

Fyra år.
Under särskilda omständigheter får en branschspecifik kunskapsallians förlängas med högst sex månader, på begäran av bidragsmottagaren och om EU:s programkontor godkänner det. I sådana fall ska det sammanlagda bidraget inte ändras.

VAR SKA ANSÖKAN LÄMNAS? Till EU:s programkontor – genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur i Bryssel.

NÄR SKA ANSÖKAN LÄMNAS IN?

Sökande måste lämna in sin bidragsansökan senast den 28 februari kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som ska börja den 1 november eller 1 december samma år eller den 1 januari följande år.

HUR SÖKER MAN?

Se del C i handledningen för mer information om hur du söker.

 

Ytterligare uppgifter som ska beaktas för varje sektor när det gäller projekt i del 3

När det gäller del 3 – branschspecifika kunskapsallianser för att genomföra en ny strategi för branschsamverkan om kompetens, ska följande information beaktas för varje sektor:

Batterier för elektromobilitet


Alliansen måste minst omfatta följande områden:
  1. Färdigheter som behövs för massproduktion av battericeller och batterier (för elektromobilitet, energilagring och övriga branschspecifika tillämpningar) samt färdigheter för tillverkning av material till battericeller och batteripack/-system.
  2. Nuvarande och förväntad utveckling av batteritekniker (t.ex. nuvarande och avancerade litiumjoner och framtida halvledarlitiumjon)
  3. Tekniker kopplade till sekundär användning av elektromobilitetsbatterier (så som energilagring) samt till återvinning
För att säkerställa komplementaritet och synergier måste verksamheterna vara förenliga med befintligt underlag om sektorn, däribland åtgärder och riktlinjer som beskrivs i följande dokument:
  • Strategiutkast för branschsamarbeten inom bilindustrin26
  • Kommissionens meddelande: ”Resultat för utsläppssnål rörlighet” COM(2017) 67527
  • Kommissionens meddelande: ”Europa på väg” COM(2018) 29328samt bilaga II
  • Strategisk handlingsplan för batterier29
  • Slutgiltig rapport från högnivågruppen för konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i EU – ”GEAR 2030”30
  • Planen för strategisk energiteknik (”SET-planen”)31

Bioekonomi, nya tekniker & innovation inom jordbruk

 
Alliansen måste minst omfatta följande områden: 
  1. Hållbarhet inom jordbruk, förvaltning av naturresurser och klimatinsatser
  2. Digitala tekniker, digitalisering, stordata och artificiell intelligens
  3. Bioekonomi, cirkulär ekonomi och biobränslebaserade produkter
För att säkerställa komplementaritet och synergier måste verksamheterna vara förenliga med befintligt underlag om sektorn, däribland åtgärder och riktlinjer som beskrivs i följande dokument:
  • Den ständiga kommittén för jordbruksforskning, särskilt dess arbete kring jordbrukskunskap och innovationssystem32
  • Lagstiftning om gemensam jordbrukspolitik33
  • Strategi för en inre digital marknad34
  • Strategi för jordbruksforskning och jordbruksinnovation inom EU35
  • EU:s strategi för bioekonomi36
  • EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi37
  • EU:s skogsstrategi38
  • EU:s klimatinsatser39
  • Projekten Relevant Horizon 202040, Bio-Based Joint Undertaking41 and LIFE42 projects
Försvarsteknik

Alliansen måste minst omfatta två av följande områden:

  1. Komplexa vapensystem
  2. Ballistik
  3. Robotik, autonoma system, artificiell intelligens
  4. C4ISTAR (styrning, kontroll, kommunikation, datorer, information/intelligens, övervakning etc.).
Sektorerna hamn, fiske och fartyg i inlandssjöfart är uteslutna.
För att säkerställa komplementaritet och synergier måste verksamheterna vara förenliga med befintligt underlag om sektorn, däribland åtgärder och riktlinjer som beskrivs i följande dokument: 
  • Vision on defence-related skills for today and tomorrow: skills data analysis identifying the gaps (väntas ges ut oktober 2018)43
  • Europeiska partnerskapet om försvarsfärdigheter (European Defence Skills Partnership)44
  • Europeiska försvarsfonden – förslag till förordning COM(2018) 47645
  • Starta den europeiska försvarsfonden – COM(2017) 29546
  • Europeiska handlingsplanen för försvar – COM(2016) 95047
  • Studie kring försvarsfärdigheter och -kompetenser (2015)48
  • Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- & säkerhetssektor (Towards a More Competitive and Efficient Defence & Security Sector) – COM(2013) 38749
  • Färdplan för genomförande av COM(2013) 38750
  • Europeiska rådets slutsatser från december 201351
Digitalisering av energibranschens värdekedja

Alliansen måste minst omfatta två av följande områden:

  1. Digitalisering av energiutsläpp och distributionsnät inklusive smarta energinät och smarta elmätare
  2. Informations- och kommunikationssystem (IKT-system) för energibranschen inklusive datahantering och informationssäkerhet
  3. Nya energitjänster inklusive efterfrågeflexibilitet och övriga tjänster med anknytning till energidata
  4. Övergång och digitalisering i energitillgång och -produktion
 
För att säkerställa komplementaritet och synergier måste verksamheterna vara förenliga med befintligt underlag om sektorn, däribland åtgärder och riktlinjer som beskrivs i följande dokument:
  • Paketet Clean Energy for all Europeans52
  • Ramstrategin för energiunionen53
  • Paketet Third Energy54
  • Kodex och riktlinjer för elnätverk55
Energiintensiva branscher / branschsymbios

Alliansen måste minst omfatta två av följande områden:

  • Tekniker för branschsymbios
  • Tekniker för energieffektivitet
  • Energigranskning och energiförvaltning

För att säkerställa komplementaritet och synergier måste verksamheterna vara förenliga med befintligt underlag om sektorn, däribland åtgärder och riktlinjer som Förnybar energi och miljövänlig teknik beskrivs i följande dokument:

  • Paketet The 2018 Circular Economy inklusive EU:s strategi för plast56
  • Meddelandet från 2017 om ”en förnyad strategi för EU:s industripolitik57
  • Färdplanen 2011 mot ett resurseffektivt Europa (The 2011 Roadmap to a Resource Efficient Europe)58
  • ”Non-paper” om en konkurrenskraftig energiintensivitet i Europa59
  • Projekt för politikrapport (2018) ”Vägar till hållbara industrier: energieffektivitet och CO2-utnyttjande”60
  • Åtgärd 6 från planen för strategiska energitekniker (SET)61
  • Direktivet om energieffektivitet62
  • Direktivet om avfall63
  • BREFs64
  • Projekt som finansieras genom ERASMUS +: Recycle Art, ENACTPLUS65 SEEREUSE66
  • Horizon 2020-projekt såsom MAESTRI, SCALER, SHAREBOX, SYMBIOPTIMA, EPOS67
 
Tillverkning & design av mikroelektronik
 
Alliansen måste minst omfatta två av följande områden: 
  • Elektroniska komponenter till kretsar för behandling av digitala, analoga eller blandade signaler såsom informationsbehandling och informationslagring, radiofrekvenser och mikrovågor, sensorer (bildframställning, fotonik m.m.) och aktuatoter (MEMS m.m.)
  • Design av elektroniksystem såsom i chip-form (”System-on-Chip”) eller system i paketform (”System-in-Package”), samordnad design iii) utrustning och material, samdesign av hårdvara/mjukvara
  • Grundläggande kunskaper inom elektroniktillverkning såsom introduktion till avancerade material, behandlingsutrustning, produktionsprocess, testning, paketering, förebyggande/preventiva tjänster
För att säkerställa komplementaritet och synergier måste verksamheterna vara förenliga med befintligt underlag om sektorn, däribland åtgärder och riktlinjer som beskrivs i följande dokument:
  • Digitala färdigheter och arbetskoalition – EC DG Cnect68
  • Plan för genomförande av EU:s industristrategiska färdplan (Implementation Plan of the European Industrial Strategic Roadmap) – 2014 Electronics Leaders Group69
  • Färdigheter för viktig möjliggörande teknik i Europa (Skills for Key Enabling Technologies) – Study – 2016, EC-DG Grow70
  • Viktig möjliggörande teknik – slutgiltig rapport – 2016, Högnivåexpertgruppen för VMT71, och Återfinna Industrier (Re-Finding Industry)  – 2018, Högnivågruppen för strategi inom industriteknik72
  • En förnyad strategi för EU:s industripolitik – 201773
  • Digitalisering av Europas industrier (Digitising European Industry) – 201674

De sökande organisationerna kommer att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Du hittar mer information om detta i del C i handledningen.

 

Tilldelningskriterier för del 3

Ansökningarna kommer att bedömas utifrån följande kriterier:

PROJEKTETS RELEVANS
(HÖGST 25 POÄNG)

  • Koppling till EU:s politik och initiativ: Förslaget beaktar och bidrar till de europeiska målen inom yrkesutbildning. Det beaktar och bidrar till att synliggöra befintliga EU-instrument och EU-initiativ för kompetensutveckling och utnyttjar arbetet i ett europeiskt sektorsråd för kompetensfrågor om detta är relevant.
  • Representation från utbildning: Alliansen omfattar partner som representerar utbildningsanordnare på ett adekvat sätt.
  • Representation från sektorn/branschen: Alliansen omfattar partner som representerar den berörda sektorn på ett adekvat sätt.
  • Kompetens inom digital och viktig möjliggörande teknik, inklusive artificiell intelligens (AI): i vilken utsträckning förslaget införlivar denna kompetens i utbildningsinnehållet för en eller flera relaterade yrkesprofiler.
  • Grön och blå kompetens: i vilken utsträckning förslaget införlivar kompetens kopplad till övergången till en cirkulär och mer miljövänlig ekonomi, både vad beträffar kompetensbehov och vad beträffar utbildningsinnehåll för en eller flera relaterade yrkesprofiler. Förslag som omfattar denna aspekt kommer att anses mycket relevanta.
  • Syfte: Förslaget är relevant för de mål för insatsen, teman och verksamheter som beskrivs i avsnitt 2. Förslaget bidrar till att bygga upp gränsöverskridande nätverk och samarbetsverktyg mellan berörda intressenter för att anpassa utbildning till framväxande behov hos sektorns industri.
  • Överensstämmelse: Målen grundar sig på en sund behovsanalys, de är tydligt fastställda, realistiska och berör frågor som är relevanta för de deltagande organisationerna och insatsen.
  • Innovation: Förslaget tar hänsyn till de senaste metoderna och teknikerna och leder till innovativa resultat och lösningar.
  • Europeiskt mervärde: Förslaget visar tydligt det mervärde som skapas genom att projektet omfattar flera länder.

KVALITETEN PÅ PROJEKTETS UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE
(HÖGST 30 POÄNG)

 

  • Samstämmighet: Den övergripande projektutformningen säkerställer konsekvens mellan de föreslagna projektmålen, metoderna, verksamheterna och budgeten. Förslaget innehåller en samstämmig och omfattande uppsättning lämpliga verksamhetstyper för att uppfylla de behov som har kartlagts och leda till de förväntade resultaten.
  • Struktur: Arbetsprogrammet är tydligt och begripligt och omfattar alla faser (förberedelse, genomförande, användning, övervakning, utvärdering och spridning).
  • Metod: Förslaget uppfyller kraven och utnyttjar EU-instrument och verktyg som avser kompetenser och sysselsättning, såsom EQF75, Ecvet76, Eqavet77, Europass78, Eures79, Drop'pin80 och Esco81. När så är möjligt ska förslaget beakta och utnyttja tidigare relevant verksamhet (t.ex. programländers initiativ, kunskaps- och innovationsgrupper inom EIT82 samt tidigare och pågående branschspecifika kunskapsallianser83. Projektet använder en strategi inriktad på läranderesultat, Ecvet (utbildningsmoduler) och kvalitetssäkringsprinciper i linje med Eqavet.
  • Förvaltning: Tydliga och hållbara system för ledning av projektet har utformats. Tidsplaner, organisation, uppgifter och ansvarsområden är väl definierade och realistiska. Det avsätts lämpliga resurser till varje verksamhet.
  • Budget: Budgeten har de resurser som behövs för att projektet ska lyckas. Den är varken för stor eller för liten.
  • Kvaliteten i arrangemang för att erkänna och validera deltagarnas läranderesultat, i linje med europeiska verktyg för öppenhet och erkännande.
  • Finansiell kontroll och kvalitetskontroll: Kontrollåtgärder (kontinuerlig kvalitetsbedömning, inbördes granskning, riktmärkning osv.) och kvalitetsindikatorer säkerställer att projektet genomförs med hög kvalitet och är kostnadseffektivt. Utmaningar och risker med projektet är tydligt identifierade, och det vidtas lämpliga åtgärder för att hantera dem. Expertgranskningar planeras som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram innefattar en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut.

KVALITETEN PÅ PROJEKTGRUPPEN OCH ARRANGEMANGEN FÖR SAMARBETE

(HÖGST 25 POÄNG)

  • Sammansättning: Alliansens sammansättning är förenlig med projektets mål och sammanför vid behov den sakkunskap och kompetens som krävs för att kartlägga och tillgodose kompetensbehov,ta fram läroplaner och kvalifikationsnormer och utveckla undervisningsmetoder och utbildningspolicyer. Partnerna kombinerar system- och sektorsrelaterad information med gedigna kunskaper om kompetensbehov och utbildningsmetoder inom sin ekonomiska sektor. Alliansen säkerställer tillräcklig representativitet för hela sektorn: Det har på ett övertygande sätt visats att partnerna i de berörda sektorerna och på europeisk nivå är representativa och har sakkunskap. Deltagande av europeiska eller nationella arbetsmarknadsparter i de länder som omfattas av alliansen är mycket relevant. Den geografiska spridningen och representativiteten hos relevanta partner i de programländer som medverkar i alliansen bör vara sådan att alliansen har stor genomförandekapacitet i flera av de länder som omfattas (t.ex. genom att en europeisk sektorsorganisation eller europeiska arbetsmarknadsparter deltar). Om förslaget även omfattar organ med tillsynsfunktion inom utbildningsområdet kommer det att anses vara mycket relevant.
  • Engagemang: Fördelningen av ansvar och uppgifter är tydlig, lämplig och visar prov på samtliga deltagande organisationers engagemang och aktiva bidrag med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • Uppgifter: Samordnarens ledning och samordning av gränsöverskridande nätverk håller hög kvalitet och visar gott ledarskap i en komplex miljö. Enskilda uppgifter fördelas på grundval av varje partners specifika kunnande.
  • Samarbete och laganda: En effektiv mekanism föreslås för att säkerställa god samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan deltagande organisationer, deltagare och andra berörda intressenter.

EFFEKT OCH SPRIDNING

(HÖGST 20 POÄNG)

  • Användning: Förslaget visar hur alliansens resultat ska spridas i de deltagande länderna.
  • Spridning: Förslaget innehåller en tydlig plan för spridningen av resultat och innefattar lämpliga verksamheter och tidsplan för dessa, verktyg och kanaler för att se till att resultaten och fördelarna verkligen sprids till intressenter, beslutsfattare, vägledare, företag och unga elever i obligatorisk skolgång när det gäller yrken med stor efterfrågan på arbetsmarknaden eller nyföretagarpotential, under och efter projektet. I ansökan anges hur konkreta exempel på bästa praxis kommer att bestämmas, dokumenteras och spridas. Det ska också framgå vilka partner som ska ansvara för spridningen och vilken relevant erfarenhet de har av spridningsverksamhet.
  • Effekt: Ansökan visar att projektet har relevans och inverkan för samhälle och näringsliv. Det omfattar partner som har en avgörande roll inom sektorn, även inom utbildning. Det omfattar såväl åtgärder som mål och indikatorer för att övervaka framsteg och utvärdera den förväntade effekten (på kort och lång sikt). Det inbegriper organ med tillsynsfunktion (särskilt i fråga om kvalifikationer) som är aktivt involverade för att säkerställa erkännandet eller certifieringen av utbildningsinnehållet i projektet. Om en europeisk branschspecifik paraplyorganisation som företräder antingen arbetsmarknadens parter eller den berörda sektorn är en fullvärdig partner betraktas ansökan som mycket relevant. 
  • Fri tillgång: Om det är aktuellt ska förslaget innehålla en beskrivning av hur material, dokumentation och medier som tagits fram kommer att göras tillgängliga kostnadsfritt och marknadsföras som länkade öppna data genom öppna licenser och utan oproportionerliga begränsningar.
  • Hållbarhet: I förslaget förklaras hur handlingsplanen för införande på nationell och regional nivå kommer att tas fram. Förslaget omfattar lämpliga åtgärder och beskriver de ekonomiska resurser (europeiska, nationella och privata) som krävs för att alliansens resultat och fördelar ska vara hållbara på lång sikt efter projektet.

 

För del 3: Endast ett förslag per pilotbransch kan finansieras. Förslagen måste få minst 70 poäng för att kunna komma i fråga för finansiering. Dessutom måste de få minst 13 poäng för kategorierna ”projektets relevans” och ”kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete”, 16 poäng för kategorin ”kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete”, och 11 poäng för kategorin ”effekt och spridning”.

 

Vad mer behöver jag veta om denna insats?

Kvalitetssäkring är avgörande för att se till att allianserna kan nå resultat och få genomslag långt utanför partnerorganisationerna. Allianserna väntas uppnå resultat som kan få stor spridning och användas brett i den berörda ekonomiska sektorn. Därför måste allianserna ha en god kvalitetsförvaltningsplan. 
 
Allianserna bör också genomföra expertgranskningar som en integrerad del av projektet. Alliansens arbetsprogram bör därför omfatta en oberoende extern kvalitetsbedömning efter halva tiden och vid projektets slut. Denna bedömning ska lämnas in tillsammans med lägesrapporten respektive slutrapporten för projektet. I sin lägesrapport måste de deltagande organisationerna ange vilka uppföljningsåtgärder som vidtagits till följd av rekommendationen i kvalitetsbedömningen i halvtid.
 
Alla allianser måste genomföra riktade spridningsaktiviteter, framför allt genom organisationer eller organ som tillhandahåller yrkesvägledning eller yrkesorientering. Därför ska de ta fram en omfattande plan för spridning av projektets resultat som ska omfatta
  • en strategi för aktiv spridning för att nå ut till intressenter, beslutsfattare, vägledare, företag och unga elever i obligatorisk utbildning i fråga om yrken med stor efterfrågan på arbetsmarknaden eller potential för nyföretagande
  • integrering av resultaten i hela sektorn
  • att alliansens resultat görs tillgängliga genom öppna licenser.
 
Planen för spridning av projektets resultat bör innehålla en tydlig förklaring av hur de planerade projektresultaten ska spridas, bl.a. genom att man fastställer särskilda mål, medel som ska användas och åtföljande tidsplaner. Det ska också framgå vilken partner som ska ansvara för spridningen och vilken relevant erfarenhet de har av spridningsverksamhet. Utvalda projekt ska ta fram en kort sammanfattning av projektverksamheten i slutet av projektet som ska publiceras i programmets spridningsverktyg. 
 
Branschspecifika kunskapsallianser är en ny och ambitiös insats. De omfattas av en särskild övervakning som kräver aktivt deltagande från alla deltagare och intressenter. Branschspecifika kunskapsallianser måste planera sitt deltagande i möten och evenemang som anordnas av EU:s programkontor – genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur i Bryssel – och av Europeiska kommissionen. En budget på upp till tre möten per år måste planeras.

 

Vilka regler gäller för finansieringen?

Projektets budget måste vara utformad enligt följande finansieringsregler (i euro):
 

Del 1 – Branschspecifika kunskapsallianser för utarbetandet av branschspecifika strategier genom ”plattformar för yrkesmässig spetskompetens”:              

  • Ungefärlig total budget: 4 000 000 euro
  • Maxbidrag EU kan bevilja för ett projekt (på två år): 1 000 000 euro

Del 2 – Branschspecifika kunskapsallianser för att utforma och tillhandahålla yrkesutbildning:

  • Ungefärlig total budget: 3 500 000 euro
  • Maxbidrag EU kan bevilja för ett projekt (på två år):    700 000 euro
  • Maxbidrag EU kan bevilja för ett projekt (på tre år): 1 000 000 euro

Del 3 – Branschspecifika kunskapsallianser för att genomföra en ny strategi för branschsamverkan om kompetens

  • Ungefärlig total budget: 24 000 000 euro
  • Maxbidrag EU kan bevilja för ett projekt (på fyra år): 4 000 000 €

 

För del 3: Endast ett förslag per pilotbransch kan beviljas bidrag

 

Bidragsberättigande kostnader

Typ av finansiering

Belopp

Regel för beviljande

Bidrag till projektets genomförande

Bidrag till all verksamhet som är direkt kopplad till projektets genomförande, däribland projektledning, projektmöten, kunskapsproduktion (som läroplaner, läromedel, öppna lärresurser, it-verktyg, analyser, undersökningar, osv.), spridning, deltagande i evenemang, konferenser, resor osv.


Antalet dagar och profilen för den personal som deltar per land ligger till grund för beräkningen av EUbidraget.

Schablonbelopp

B3.1 per anställd i ledande befattning per arbetsdag i projektet

Villkor: De sökande måste motivera typen och volymen av de resurser som krävs för att genomföra de föreslagna verksamheterna och nå resultaten.

Resultaten bör vara betydande när det gäller kvalitet och kvantitet för att berättiga till den här typen av bidrag.

B3.2 per forskare/lärare/utbildare och arbetsdag i projektet

B3.3 per tekniker och arbetsdag i projektet

B3.4 per administratör och arbetsdag i projektet

 

Tabell A – Projektets genomförande (belopp i euro per dag) i programländer

Beloppen beror på a) profilen för den personal som är engagerad i projektet och b) landet för den deltagande organisation vars personal är engagerad i projektet.

 

Anställd i ledande befattning

Lärare/handledare/forskare/

ungdomsledare

Tekniker

Administrativ personal

 

B3.1

B3.2

B3.3

B3.4

Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Sverige, Liechtenstein och Norge

353

289

228

189

 

Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Finland, Storbritannien och Island

 

336

257

194

157

 

Tjeckien, Grekland, Spanien, Cypern, Malta, Portugal och Slovenien

 

197

164

122

93

 

Bulgarien, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien, Nordmakedonien och Turkiet

 

106

88

66

47