Innehållsförteckning
Sök i handledningen

Kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning

Denna insats ska stödja modernisering, tillgänglighet och internationalisering av den högre utbildningen i partnerländerna. Den ska genomföras med de prioriteringar som fastställs i ”EU:s nya samförstånd om utveckling”1 och i meddelandet ”den europeiska högre utbildningen i världen”2.

Den genomförs inom ramen för EU:s utrikespolitik, som fastställs i de finansiella EU-instrument som stöder insatsen:

  • Det europeiska grannskapsinstrumentet3.
  • Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete4.
  • Instrument för stöd inför anslutningen5.
  • Europeiska utvecklingsfonden

Insatsen bidrar till utvecklingen av hållbar socioekonomisk tillväxt för alla i partnerländerna och ska säkerställa utveckling samt målen och principerna för EU:s yttre åtgärder, bland annat nationellt självbestämmande, social sammanhållning, jämlikhet, god geografisk balans och mångfald. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt de minst utvecklade länderna , universitet i avlägsnare områden samt studenter med begränsade möjligheter som har en missgynnad socioekonomisk bakgrund och studenter med särskilda behov.

Följande avsnitt bör jämföras med bilaga I till denna handledning (särskilda regler och upplysningar om kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen).

 

Vad är ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt?

Kapacitetsuppbyggnadsprojekt är samarbetsprojekt mellan olika länder som bygger på multilaterala partnerskap främst mellan lärosäten från programländer och berättigade partnerländer och som finansieras genom ovannämnda instrument. Projekten kan också omfatta samarbetspartner utanför den akademiska världen för att stärka banden till samhället och näringslivet och öka projektens genomslag. I kapacitetsuppbyggnadsprojekten strävar man efter att genom strukturerat samarbete, erfarenhetsutbyte, goda exempel och enskilda utbyten uppnå följande mål:

  • Stödja modernisering, tillgänglighet och internationalisering av den högre utbildningen i de berättigade partnerländerna.
  • Hjälpa berättigade partnerländer att ta itu med utmaningarna inom sina utbildningsinstitutioner och utbildningssystem, bland annat kvalitet, relevans, lika tillgång, planering, resultat, förvaltning och styrning.
  • Bidra till samarbete mellan EU och de bidragsberättigade partnerländerna (och mellan partnerländerna själva).
  • Främja frivillig samordning med EU:s utveckling inom den högre utbildningen.
  • Främja kontakter mellan människor samt kunskap om andra kulturer.

Dessa mål eftersträvas i de berättigade partnerländerna genom insatser som förbättrar

  • kvaliteten på den högre utbildningen och dess relevans för arbetsmarknaden och samhället
  • lärosätenas kompetensnivå och färdigheter genom nya och innovativa utbildningsprogram
  • förvaltningen, styrningen och innovationskapaciteten samt lärosätenas internationalisering
  • de nationella myndigheternas kapacitet att modernisera sin högre utbildning genom att bidra till att utforma, genomföra och övervaka reformer
  • regional inkludering och samarbete mellan olika regioner6 i världen genom gemensamma initiativ, utbyte av goda exempel och samarbete.

Två kategorier av kapacitetsuppbyggnadsprojekt kan få stöd:

Gemensamma projekt: syftar till att ge resultat som huvudsakligen och direkt ska gagna de organisationer från berättigade partnerländer som deltar i projektet. Dessa projekt brukar vara inriktade på tre typer av verksamheter:

  • Utveckling av kursplaner.
  • Modernisering av lärosätenas styrning, förvaltning och funktion.
  • Fördjupade kontakter mellan lärosätena och samhället och ekonomin i stort.

Strukturprojekt: syftar till att påverka den högre utbildningen och främja nationella eller regionala reformer i de berättigade partnerländerna. Dessa projekt brukar vara inriktade på två kategorier av verksamheter:

  • Modernisering av politik, styrning och förvaltning av dem högre utbildningen.
  • Fördjupade kontakter mellan den högre utbildningen och samhället och ekonomin i stort.

Kapacitetsuppbyggnadsprojekt kan genomföras som

  • nationella projekt, dvs. projekt med institutioner från enbart ett berättigat partnerland
  • projekt med flera länder inom en enskild region med minst två länder från regionen
  • projekt med flera länder och regioner med minst ett land från varje berörd region.

 

 

Vilken verksamhet får stöd inom insatsen?

Erasmus+ erbjuder ganska stor flexibilitet i fråga om de verksamheter som kan genomföras i ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt, så länge som ansökan visar att dessa verksamheter är de mest lämpliga för att nå målen för projektet.

Ett gemensamt projekt kan omfatta ett brett spektrum av verksamheter, bland annat

  • utveckling, testning och anpassning av
    • kursplaner, kurser, utbildningsmaterial och verktyg
    • lärande- och undervisningsmetoder och pedagogiska metoder, särskilt sådana som leder till viktig kompetens och grundläggande färdigheter, språkfärdigheter, utbildning i entreprenörskap och som inriktas på it-användning
    • nya former av praktiska utbildningsprogram och studier av konkreta exempel från affärsvärlden och industrin
    • samarbete mellan lärosäten och företag, inklusive bildandet av nya företag
    • nya former av lärande och tillhandahållande av allmän utbildning och yrkesutbildning, framför allt strategisk användning av öppet och flexibelt lärande, virtuella utbyten, öppna lärresurser och bättre it-användning
    • vägledning, rådgivning och metoder och verktyg för handledning
    • verktyg och metoder för ökat yrkeskunnande och fortbildning för den akademiska och administrativa personalen
    • kvalitetssäkring på program- och institutionsnivå
    • nya system och strukturer för styrning och förvaltning
    • moderna universitetstjänster, t.ex. för finansiell förvaltning, internationella förbindelser, rådgivning och vägledning av studenter, vetenskapliga frågor och forskning
  • förstärkning av lärosätenas internationalisering och kapacitet att bilda effektiva nätverk inom forskning och naturvetenskaplig och teknisk innovation (internationell öppenhet om kursplaner, studentservice, interinstitutionella utbyten, vetenskapligt samarbete och kunskapsöverföring m.m.)
  • uppgradering av hjälpmedel för att införa innovativa metoder (t.ex. för nya kursplaner, undervisningsmetoder och tjänster )
  • fortbildning för undervisande och assisterande personal, tekniker, universitetsadministratörer och chefer.

 

Särskilt i projekt för reformerade kursplaner förväntas fortbildning av den undervisande personalen ingå. Det förväntas också att man tar upp frågor som kvalitetssäkring och de utexaminerades möjligheter att få anställning genom kopplingar till arbetsmarknaden. Studieprogrammen måste vara officiellt ackrediterade innan projekttiden löpt ut. Undervisning i nya eller uppdaterade kurser måste starta under projektets gång med ett tillräckligt antal studenter och omskolade lärare och ske under minst en tredjedel av projektet. Undervisningen i projekt för att reformera kursplaner kan också vara inriktad på administrativ personal, t.ex. bibliotekspersonal, laboratoriepersonal och it-personal.

Strukturprojekt brukar omfatta ett brett spektrum av verksamheter, t.ex. att

  • förstärka internationaliseringen av den högre utbildningen
  • införa reformer av Bolognatyp (trenivåsystem, kvalitetssäkring, utvärdering m.m.)
  • införa verktyg som främjar öppenhet, t.ex. meritsystem, ackrediteringsförfaranden och riktlinjer för erkännande av tidigare och icke-formellt lärande
  • inrätta nationella kvalifikationsramar
  • utforma och införa interna och externa system och riktlinjer för kvalitetssäkring
  • utforma och införa nya metoder och verktyg för beslutsfattande och övervakning, inklusive inrättandet av representativa organ, organisationer eller föreningar
  • stärka integrationen av utbildning, forskning och innovation.

Mer konkret kan dessa verksamheter omfatta

  • undersökningar och studier av särskilda reformfrågor
  • policy- och expertråd
  • konferenser, seminarier, workshoppar, rundabordskonferenser (som bör leda till operativa slutsatser och rekommendationer)
  • fortbildning om policyfrågor
  • fortbildning om t.ex. utarbetande av läroböcker och vägledningar för undervisande och assisterande personal, tekniker, universitetsadministratörer och chefer
  • informationskampanjer.

 

Vilken roll har de organisationer som deltar i ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt?

Beroende på sina mål bör projekten ha ett så lämpligt och mångsidigt urval av partner som möjligt så att man kan dra nytta av deras olika erfarenheter, profiler och särskilda sakkunskap och producera relevanta projektresultat av hög kvalitet. Det är viktigt att se till att olika partner medverkar på ett jämlikt och aktivt sätt enligt en lämplig fördelning av uppgifter och att man tydligt utnyttjar nätverkskapaciteten för att öka effekten, så att man kan dra nytta av alla nivåer i partnerskapet och inte bara av en enskild organisation.

Partner måste lämna fullmakter7 som undertecknas av samordnaren och varje partner, där de bekräftar att de lämnar sin fullmakt till samordnaren, så att denne kan agera i deras namn och för deras räkning vid undertecknande av det eventuella avtalet, och efterföljande tilläggsavtal med EU:s programkontor Eacea.

Enligt insatsens syfte och mål, vänder sig kapacitetsuppbyggnadsprojekten till deltagande organisationer från berättigade partnerländer. De verksamheter och resultat som beskrivs i förslaget måste vara upplagda så att bidragsberättigade partnerländer och deras lärosäten och system har nytta av dem.

Lärosäten från bidragsberättigade länder uppmuntras att fungera som sökande, förutsatt att de har den finansiella och funktionella kapacitet som krävs.

Deltagande organisationer från programländer bidrar med sin sakkunskap och erfarenhet till projektmålen. Deras roll är att bidra till att projektmålen nås och därför ska dessa institutioners behov inte ingå i projektets utformning. Dessa organisationer är berättigade att få en del av budgeten för att täcka de kostnader som deras roll leder till.

Dessutom kan kapacitetsuppbyggnadsprojekt inom den högre utbildningen dra nytta av att associerade partner (frivilligt) engageras i projektet. Dessa organisationer (t.ex. icke-akademiska partner) bidrar indirekt till särskilda uppgifter/verksamheter och/eller stöder projektets spridning och varaktighet. De kan t.ex. överföra kunskaper och färdigheter, ge kompletterande kurser eller erbjuda möjligheter till utplacering eller praktik. Associerade partner räknas inte in i det minimiantal lärosäten eller ministerier som krävs för att bilda partnerskapet. I fråga om avtalskraven anses inte ”associerade partner” vara en del av konsortiet och räknas därför inte som bidragsmottagare. Deras kostnader räknas inte heller in i beräkningen av EU-bidraget.

 

Vilken roll har organisationer som deltar i ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt inom den högre utbildningen?

Sökande/samordnare: en deltagande organisation som lämnar in ansökan på alla partners vägnar. Samordnaren har hela ansvaret för att se till att projektet genomförs i enlighet med avtalet. Samordnaren ska

  • representera och agera på uppdrag av projektpartner gentemot EU-kommissionen
  • ha det finansiella och rättsliga ansvaret för att hela projektet genomförs korrekt såväl operativt, administrativt som finansiellt
  • samordna projektet i samarbete med projektpartnerna.

Fullvärdiga partner: de deltagande organisationerna från program- eller partnerländer som bidrar aktivt till projektets mål. Varje fullvärdig partner måste skriva under en fullmakt där de ger den samordnande organisationen ansvaret för att ta emot bidraget och agera i dess namn under projektet.

Associerade partner (frivilligt): Kapacitetsuppbyggnadsprojekt kan ha associerade partner som bidrar till specifika projektuppgifter/verksamheter för att stödja projektets spridning och hållbarhet. I fråga om avtalskraven anses inte ”associerade partner” vara en del av partnerskapet, och får därför ingen finansiering. De uppfyller inte heller minimikraven för sammansättning av konsortier. Trots det behöver deras deltagande och roll i projektet och olika verksamheter beskrivas på ett tydligt sätt.

Anknutna enheter (frivilligt): organisationer som bidrar till projektets mål och verksamhet. Anknutna enheter måste identifieras i ansökan och uppfylla de krav som anges i bilaga III (ordlista) i den här programhandledningen.

 

Vilka kriterier används för att bedöma ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt?

Här anger vi de formella kriterier som ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt inom högre utbildning måste uppfylla för att kunna få bidrag från Erasmus+.

 

Allmänna krierier

Vilka partnerländer får delta?

Partnerländer som tillhör regionerna 1–4 och 6–11 (se avsnittet ”Deltagande länder” i del A i handledningen).

Vilka organisationer får delta?8

Deltagande organisationer kan vara

  • offentliga eller privata organisationer, med eventuella anknutna enheter, som erbjuder hela program som leder till högskoleexamen och andra erkända examina från annan högre utbildning9 (definierade som institutioner för högre utbildning och som erkänns som sådana av den behöriga myndigheten)

 

  • offentliga eller privata organisationer, med eventuella anknutna enheter, som är verksamma på arbetsmarknaden eller på utbildnings- eller ungdomsområdet. Sådana organisationer kan t.ex. vara
    • offentliga eller privata små, medelstora eller stora företag (även sociala företag)
    • offentliga organ på lokal, regional eller nationell nivå (även ministerier)
    • arbetsmarknadens parter eller andra företrädare för arbetslivet, t.ex. handelskammare, hantverks- /yrkesorganisationer och fackföreningar
    • forskningsinstitut
    • stiftelser
    • skolor eller institut (på alla nivåer, från förskole- till gymnasieutbildning och även yrkes- och vuxenutbildning)
    • ideella organisationer, föreningar och icke-statliga organisationer (inklusive nationella eller internationella sammanslutningar eller nätverk av högskolor och student- eller lärarsammanslutningar)
    • kulturorganisationer, bibliotek och museum
    • organ som erbjuder yrkesvägledning, karriärrådgivning och informationstjänster.

Alla deltagande organisationer måste vara etablerade i ett programland eller i ett berättigat partnerland.

Lärosäten i ett programland måste vara anslutna till Erasmusstadgan för högre utbildning, men det krävs inte för deltagande lärosäten i berättigade partnerländer.

Sammanslutningar eller organisationer för lärosäten som har till syfte att främja, förbättra och reformera högre utbildning och samarbete inom Europa och mellan Europa och andra delar av världen får delta. Om sådana sammanslutningar, organisationer eller nätverk också täcker andra utbildningssektorer och yrkesutbildning, måste deras verksamheter huvudsakligen vara inriktade på högre utbildning, vilket tydligt ska speglas i organisationens stadgar och styrningsstrukturer. En sammanslutning, organisation eller ett nätverk för lärosäten räknas som en juridisk enhet/partnerinstitution, vilket innebär att den behandlas som en enhet från det land där den har sitt huvudkontor. Dessa organisationer kommer inte att betraktas som lärosäten. Endast de medlemmar som är etablerade i ett programland eller i ett berättigat partnerland kan få bidrag.

Internationella mellanstatliga organisationer får delta som partner i kapacitetsuppbyggnadsprojekt om de finansierar sig själva.

Speciellt för Ukraina: När det gäller Ukraina kan enbart de lärosäten som har godkänts av Ukrainas ministerium för utbildning och vetenskap få bidrag (kontakta Erasmus+ programkontor i Ukraina för ytterligare information).

Vem kan söka?

Följande typer av deltagande organisationer kan ansöka om bidrag: 

  • Lärosäten
  • Sammanslutningar av institutioner för högre utbildning
  • Endast för strukturprojekt: en rättsligt erkänd nationell eller internationell rektors-, lärar- eller studentorganisation

Organisationerna måste vara etablerade i ett programland eller i ett berättigat partnerland.

Organisationen ska lämna in en ansökan som gäller för alla organisationer som deltar i projektet.

Undantag: deltagande organisationer från Libyen, Syrien (region 3) och Ryssland (region 4) kan inte delta som sökande.

Antal och profil för deltagande organisationer

Kapacitetsuppbyggnadsprojekt måste uppfylla följande kriterier:

 

För projekt som riktar sig till enbart ett partnerland (nationella projekt):

Projekten ska omfatta ett berättigat partnerland och minst två programländer.

Projekten måste omfatta ett minimiantal lärosäten som fullvärdiga partner, enligt följande:

  • Minst ett lärosäte från minst två av de programländer som deltar i projektet.
  • Minst tre lärosäten från det partnerland som deltar i projektet.
  • Projekten måste omfatta minst lika många partnerlandslärosäten som programlandslärosäten.

Undantag: I partnerländer där antalet lärosäten är mindre än fem i hela landet eller i fall där ett enskilt lärosäte representerar mer än hälften av landets alla studenter, godtas ansökningar som bara omfattar ett lärosäte.

 

För projekt som riktar sig till två eller flera partnerländer (projekt med flera länder):

Projekten ska omfatta minst två berättigade partnerländer och minst två programländer. Partnerländerna kan vara från samma region10 eller från olika regioner som omfattas av insatsen.

Projekten måste omfatta ett minimiantal lärosäten som fullvärdiga partner, enligt följande:

  • Minst ett lärosäte från minst två av de programländer som deltar i projektet.
  • Minst två lärosäten från varje partnerland som deltar i projektet
  • Projekten måste omfatta minst lika många partnerlandslärosäten som programlandslärosäten.

Undantag: I partnerländer där antalet lärosäten är mindre än fem i hela landet eller i fall där ett enskilt lärosäte representerar mer än hälften av landets alla studenter godtas ansökningar som bara omfattar ett lärosäte, under förutsättning att projektet omfattar minst lika många lärosäten från partnerländerna som från programländerna.

 

Ytterligare kriterier:

  • Strukturprojekt ska även ha som partner de ministerier som ansvarar för högre utbildning i vart och ett av de berättigade partnerländerna i projektet.
  • Projekt med deltagare från region 4 (Ryssland) ska omfatta minst ett ytterligare partnerland.
  • Projekt med partner från region 8 (Latinamerika) ska omfatta minst två partnerländer från den regionen.

 

Andra kriterier

 

Då en sammanslutning, organisation eller ett nätverk med lärosäten ingår, måste kravet på minimiantalet deltagande organisationer enligt ovan uppfyllas, där sammanslutningen, organisationen eller nätverket räknas som enbart en partner från det land där huvudkvarteret finns. Observera att dessa organisationer inte kan betraktas som lärosäten.

Varaktighet

Kapacitetsuppbyggnadsprojekt kan pågå i två eller tre år. Varaktigheten måste anges i ansökan med utgångspunkt i projektets mål och den typ av verksamheter som planeras över tid.

Perioden för bidragsberättigande på högst tolv månader kan endast förlängas i undantagsfall, om det blir omöjligt för samordnaren att slutföra projektet inom den planerade perioden.

Var ska ansökan lämnas?

Till EU:s programkontor – genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur i Bryssel.

När ska ansökan lämnas in?

Du måste lämna in din bidragsansökan senast den 7 februari kl. 12.00 (Bryssels tidszon) för projekt som startar den 15 november samma år eller den 15 januari följande år.

Hur söker man?

Se del C i handledningen för mer information om hur du söker.

 

De sökande organisationerna kan också komma att bedömas enligt gällande uteslutnings- och urvalskriterier. Se del C i handledningen för mer information.

 

Tilldelningskriterier

Projektet kommer att bedömas i två steg utifrån följande kriterier:

Steg 1

Projektets relevans

 

(högst 30 poäng)

 

  • Förslaget och de beräknade resultaten är förenliga med målen för kapacitetsuppbyggnadsinsatsen i aktuella land.
  • Förslaget är tydligt inriktat på de tematiska nationella eller regionala prioriteringar som fastställts för länderna och regionerna.
  • Förslaget förklarar varför de planerade verksamheterna och förväntade resultaten tillgodoser målgruppernas behov på bästa sätt.
  • Förslaget är ett led i moderniserings-, utvecklings- och internationaliseringsstrategin för de lärosäten som är målet för insatsen och överensstämmer med utvecklingsstrategierna för högre utbildning i de partnerländer som får delta, vilket inbegriper en större fokus på inkludering, mångfald och socioekonomiskt sett mindre gynnade deltagare, i förekommande fall.
  • Förslagets mål är tydliga, realistiska och lämpliga, och bygger på en realistisk och adekvat behovsanalys.
  • Förslaget är innovativt och/eller kompletterar andra initiativ eller projekt som redan genomförts under pågående eller tidigare insatser.
  • Förslaget visar att liknande resultat inte skulle kunna uppnås med nationell, regional eller lokal finansiering.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande

 

(högst 30 poäng)

 

 

  • De verksamheter som föreslås under projekttiden är av hög kvalitet, relevanta och lämpliga för att nå målen och de förutsedda resultaten.
  • Den föreslagna metoden är innovativ, genomförbar och lämplig för att nå de förutsedda resultaten.
  • Förslaget är kostnadseffektivt och tillräckliga resurser har anslagits till varje verksamhet.
  • Den övergripande projektutformningen garanterar konsekvens mellan de föreslagna projektmålen, metoderna, verksamheterna och budgeten.
  • Arbetsplanen är tydlig och realistisk med väldefinierade verksamheter, realistiska tidsplaner och tydliga förutsedda resultat och milstolpar. Den visar prov på en logisk och stabil planeringskapacitet och innehåller lämpliga faser för förberedelser, genomförande, utvärdering, uppföljning och spridning av resultat.
  • Utmaningar och risker med förslaget är tydligt identifierade, liksom lämpliga åtgärder för att hantera dem. Det finns metoder för kvalitetskontroll, inklusive indikatorer och riktmärken, för att se till att projektet genomförs på ett bra sätt, i tid och inom budgetramen. Tillförlitliga källor anges för verifiering av indikatorer för att mäta resultaten av insatsen.

Kvaliteten på projektgruppen och arrangemangen för samarbete

 

(högst 20 poäng)

 

 

  • Förslaget har en lämplig blandning av lärosäten som kompletterar varandra.
  • Projektgruppen har de färdigheter, den erfarenhet, sakkunskap och det ledningsstöd som krävs för alla aspekter av förslaget.
  • När så är lämpligt omfattar förslaget även det mest lämpade och mångsidiga urvalet av icke-akademiska partner, för att utnyttja deras varierande erfarenheter, profiler och särskilda sakkunskap.
  • Fördelningen av ansvar och uppgifter visar att alla deltagande organisationer är engagerade och kommer att bidra aktivt med sin särskilda sakkunskap och kapacitet.
  • En effektiv mekanism föreslås för att garantera god samordning, beslutsfattande och kommunikation mellan deltagande organisationer, enskilda deltagare och andra berörda intressenter.
  • Organisationerna från berättigade partnerländer deltar på ett lämpligt sätt i insatsen och beslutsfattandet (inklusive åtgärder för eventuell konfliktlösning).
  • Förslaget omfattar lärosäten som inte tidigare fått stöd för kapacitetsuppbyggnad.

Genomslag och hållbarhet

 

(högst 20 poäng)

 

 

  • Förslaget kommer med stor sannolikhet att ha en betydande inverkan på de deltagande organisationernas kapacitet (särskilt lärosätena) i de berättigade partnerländerna, särskilt för utvecklingen och moderniseringen av den högre utbildningen. Det kommer att hjälpa organisationerna att öppna sig mot arbetsmarknaden och mot samhället och världen i stort och bidra till deras kapacitet att bedriva internationellt samarbete.
  • Förslaget kommer att leda till multiplikatoreffekter utanför de deltagande organisationerna på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Åtgärder kommer att vidtas för att bedöma projektets genomslag i praktiken.
  • Planen för spridning under och efter projektet är tydlig och effektiv, med lämpliga resurser i alla de deltagande organisationerna, för att se till att erfarenheter och resultat från projektet sprids på ett bra sätt till berörda intressenter.
  • Förslaget kommer att garantera en verklig hållbarhet för de föreslagna verksamheterna och resultaten efter projektets slut, särskilt genom att få fram samfinansiering eller andra former av stöd. Detta sörjer också för standardisering och effektiv användning av projektresultat.

 

För att komma i fråga för finansiering måste förslagen till en början få minst 60 av 100 poäng, varav minst 15 poäng för kategorin ”projektets relevans”.

När första steget i bedömningen slutförts kommer de förslag som tillgodoser ovannämnda kriterier att rangordnas utifrån sina totalpoäng i fallande ordning. För att gå vidare till andra steget kommer man för varje region att sammanställa en lista över dubbelt så många sökande som det förväntade antalet finansierade projekt.11

Steg 2

I steg 2 kommer projekten att bedömas utifrån ytterligare ett kriterium:

Genomförbarhet i regionen/regionerna i fråga JA/NEJ

  • Förslaget är genomförbart mot bakgrund av de lokala förhållanden som råder i det partnerland eller de partnerländer som ansökan gäller. För att kunna avgöra detta får bedömningskommittén hjälp av EU-delegationer i berörda länder.

 

Att en ansökan godkänns är inte någon garanti för att det belopp som den sökande begärt kommer att anslås. Den begärda finansieringen kan minskas i enlighet med finansiella regler och resultaten av utvärderingen.

 

Prioriteringar

Beroende på de länder som ingår i projektet kan nationella, regionala eller övergripande prioriteringar definieras för båda projektkategorierna (gemensamma projekt och strukturprojekt). I så fall ska projektet visa hur och i vilken grad det är inriktat på dessa prioriteringar.

Förslag som inte respekterar de nationella och/eller regionala prioriteringarna kommer inte i fråga för finansiering. De övergripande prioriteringarna beaktas i urvalsskedet i valet mellan förslag av liknande kvalitet.

Tre kategorier av nationella/regionala prioriteringar föreslås, som täcker följande områden:

  • Förbättra kvaliteten på utbildningen inom olika ämnesområden (för utveckling av kursplaner).
  • Förbättra lärosätenas förvaltning och drift.
  • Utveckla högskolesektorn i samhället i stort.

Nationella projektmåste överensstämma med nationella prioriteringar, om det finns sådana. Annars måste projekten överensstämma med regionala prioriteringar.

Projekt som riktar sig till flera länder, dvs. projekt med institutioner från minst två berättigade partnerländer, måste följa regionala eller nationella prioriteringar (om de är relevanta) för de deltagande partnerländerna. Det innebär att temat för projektet måste vara angett som en nationell eller regional prioritering för vart och ett av de deltagande partnerländerna. Projekt om ämnesområden som inte i tillräcklig grad täckts av tidigare eller befintliga projekt och som omfattar lärosäten i partnerlandet som inte tidigare fått delta, eller endast deltagit i begränsad utsträckning i det nuvarande eller tidigare upplagor av programmet, kommer att väljas i första hand.

En detaljerad lista med prioriteringar för kapacitetsuppbyggnadsprojekt kommer att läggas ut på webbplatsen för EU:s programkontor.

 

Vad mer behöver jag veta om kapacitetsuppbyggnadsprojekt?

Kapacitetsuppbyggnad inom den högre utbildningen sker i enlighet med prioriteringarna i ”EU:s nya agenda för förändring”12.

Regionalt samarbete

Regionalt samarbete (mellan länder inom samma region) och regionövergripande samarbete (mellan olika regioner i världen) ska vara relevant och motiveras genom en ingående analys av gemensamma behov och mål. Valet av länder måste vara adekvat och följa de föreslagna målen, särskilt för länder från olika regioner. Regionövergripande samarbete är möjligt i projekt med flera deltagande länder, förutsatt att temat för förslaget anges som en regional eller nationell prioritet (när det är relevant) för alla berättigade partnerländer som berörs.

Effekt och spridning

Kapacitetsuppbyggnadsprojekt förväntas ha en långsiktig strukturell effekt på system, organisationer, institutioner och enskilda i de partnerländer som får delta. Projektens innovativa karaktär måste framhållas, liksom resultatens genomslag och hållbarhet. De sökande ska ange hur de planerar att behålla och utveckla resultaten efter projektets slut. Om tillämpligt ska de visa att projekten bygger på resultaten av tidigare EU-finansierade projekt, t.ex. inom de tidigare programmen Alfa, Edulink, Erasmus Mundus och Tempus. För varje förslag ska de visa hur projektresultaten ska spridas till de berörda målgrupperna. Förslag om strukturprojekt som huvudsakligen syftar till effekter på institutionsnivå utan att den sökande visar att projektet kommer att få effekt på nationell nivå kommer inte att väljas ut.

 

Vilka regler gäller för finansieringen av kapacitetsuppbyggnadsprojekt?

Det ekonomiska stödet till projekt för kapacitetsuppbyggnad bygger på en beräknad budget kombinerad med schablonbelopp och faktiska kostnader.

Det uppkommer en rad olika slags kostnader i kapacitetsuppbyggnadsprojekt inom den högre utbildningen, bland annat kostnader för personal, resor och uppehälle, utrustning, underleverantörer, spridning av information, publicering och översättning.

Ordet bidrag avser det finansieringsbelopp som man kan söka från programmet och som utgör EU:s ekonomiska bidrag till projektet. Det är alltså inte fråga om projektets totalkostnader, som måste medfinansieras av partnerinstitutioner och externa intressenter.

EU:s projektbidrag-ska täcka en del av partnerinsitutionernas faktiska kostnader för att genomföra de verksamheter som angetts i projektansökan. Deltagande i ett kapacitetsuppbyggnadsprojekt kräver medfinansiering från de institutioner som tar emot bidraget. Medfinansieringen måste därför uppskattas av projektpartnerna redan då man förbereder ansökan.

Principen om medfinansiering har beaktats vid utformningen av finansieringsstrategin, särskilt när det gäller nivån på de schablonbelopp som används för att beräkna budgeten/bidraget till projektet. De sökande och bidragsmottagarna måste därför upplysa om medfinansieringen av informations- och öppenhetsskäl. Utgifterna behöver inte styrkas.

Utgifter av andra slag (t.ex. allmänna omkostnader och kostnader för spridning, publicering och översättning, om detta inte läggs ut på en underleverantör), beaktas inte vid beräkningen av det föreslagna bidraget och måste därför täckas genom medfinansiering.

Den finansiella rapporteringen av budgetposter bygger på schablonbelopp (bidrag till kostnader för personal samt resor och uppehälle) och på principen om den ”utlösande händelsen”. Bidragsmottagarna måste styrka att verksamheterna verkligen har genomförts på rätt sätt och att de förväntade resultaten uppnåtts, men behöver inte rapportera om hur medlen använts. Bidragsmottagarna kan alltså själva bestämma hur de ska förvalta de tilldelade medel som ska täcka utgifterna för att genomföra projektet, förutsatt att villkoren för verksamheterna uppfylls och resultaten uppnås.

Den finansiella rapporteringen av budgetposter bygger på faktiska kostnader (utrustning och underleverantörer), vilket måste dokumenteras (se nedan).

Det föreslagna bidraget kan aldrig överskrida det begärda bidraget och beror på

  • det bidragsbelopp som begärts av den sökande, verksamheternas bidragsberättigande och projektets kostnadseffektivitet
  • den tillgängliga totalbudgeten för kapacitetsuppbyggnadsprojekt.

Parterna måste komma överens om detaljerna för det finansiella genomförandet av projektet, och överenskommelsen måste formaliseras i ett partneravtal som ska undertecknas i början av projektet.

 

Vad mer behöver jag veta om denna insats?

Särskilda kostnader för dyra resor

De sökande kan söka pengar för dyra resekostnader för deltagare under budgetposten ”Särskilda kostnader” (för upp till 80 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna; se ”Vilka regler gäller för finansieringen?”). De sökande måste kunna styrka att de vanliga budgetreglerna (schablonbelopp i enlighet med avståndet för resan) inte täcker minst 65 % av resekostnaderna för deltagarna. Om särskilda kostnader för dyra resor godkänns så ersätter de standardresebidraget.

 

Projektets budget måste vara utformad enligt följande finansieringsregler (i euro):

Lägsta EU-bidrag till gemensamma projekt och strukturprojekt: 500 000 euro

Högsta EU-bidrag till gemensamma projekt och strukturprojekt: 1 000 000 euro

Bidragsberättigande kostnader

Typ av finansiering

Maxbelopp/tak

Regel för beviljande

Personalkostnader

Bidrag till kostnader för personal som utför uppgifter som är direkt nödvändiga för att uppnå projektets mål.

Schablonbelopp

B4.1 per anställd i ledande befattning och arbetsdag i projektet

Högst 40 % av hela bidraget

Villkor: Den sökande måste motivera typen och volymen av resurser som krävs för att genomföra de föreslagna verksamheterna och uppnå resultaten. Bidraget tillhandahålls på villkor att lönen för samma uppgifter endast ersätts en gång.

B4.2 per forskare/lärare/utbildare och arbetsdag i projektet

B4.3 per tekniker och arbetsdag i projektet

B4.4 per administratör och arbetsdag i projektet

Resekostnader

Bidrag till resekostnader för studenter och personal som deltar i projektet, från ursprungsorten till platsen för verksamheten och tillbaka (inklusive viseringsavgifter och relaterad obligatorisk försäkring, reseförsäkring och avbeställningskostnader, om detta är motiverat).

Verksamheter och relaterade resor måste genomföras i de länder som deltar i projektet. Varje undantag från denna regel måste godkännas av EU:s programkontor. I bilaga I till handledningen finns en utförlig lista över verksamheter som kan få stöd.

Schablonbelopp

För resor på mellan 10 och 99 km:

20 euro per deltagare

Baserat på reseavståndet per deltagare. Resans längd ska beräknas med hjälp av en särskild avståndsberäknare13: Den sökande måste ange avståndet för en enkelresa för att beräkna EUbidraget till tur och retur-resan14. Ekonomiskt stöd ges endast för resor för att uppnå projektets mål.

För resor på mellan 100 och 499 km:

180 euro per deltagare

För resor på mellan 500 och 1 999 km:

 275 euro per deltagare

För resor på mellan 2 000 och 2 999 km:

360 euro per deltagare

För resor på mellan 3 000 och 3 999 km: 530 euro per deltagare

För resor på mellan 4 000 och 7 999 km:

820 euro per deltagare

För resor på minst 8 000 km:

1 500 euro per deltagare

Kostnader för vistelse

Kostnader för uppehälle, inkvartering, lokala och kollektiva transporter (t.ex. buss och taxi), individuell eller valfri sjukförsäkring.

Schablonbelopp

Personal

Upp till 14:e verksamhetsdagen: 120 euro per dag och deltagare

+

mellan den 15:e och den 60:e verksamhetsdagen: 70 euro per dag och deltagare

+

från den 61:e verksamhetsdagen och upp till 3 månader: 50 euro per dag och deltagare

Baserat på vistelsens längd (inklusive restid)

Studenter

Upp till 14:e verksamhetsdagen: 55 euro per dag och deltagare

+

mellan den 15:e och den 90:e verksamhetsdagen: 40 euro per dag och deltagare

Utrustning

Kostnader för inköp av utrustning som krävs för att genomföra projektet. Stöd ges endast för utrustning som köps in till nytta för lärosätena i partnerländerna

Faktiska kostnader

100 % av bidragsberättigande kostnader

Högst 30 % av hela bidraget

Villkor: Begäran om ekonomiskt stöd för att täcka dessa kostnader måste motiveras på ansökningsblanketten.

Anlitande av underleverantörer

Stöd till underleverantörskostnader som krävs för att genomföra projektet, inklusive kostnader för obligatorisk finansiell revision (revisionsintyg) och för eventuell extern kvalitetssäkring.

 

Underkontraktering av projektledningsuppgifter är inte bidragsberättigande.

Faktiska kostnader

100 % av bidragsberättigande kostnader

Högst 10 % av hela bidraget

Externa organ ska bara anlitas undantagsvis. Den specialkompetens och särskilda sakkunskap som krävs för att uppnå projektmålen bör finnas inom konsortiet och ska avgöra dess sammansättning.

Särskilda kostnader Dyra resekostnader för deltagare (ytterligare information finns i avsnittet ”Vad mer behöver jag veta om denna insats?”). Faktiska kostnader Dyra resekostnader: upp till 80 % av bidragsberättigande kostnader.  

 

Tabell A – Personalkostnader (belopp i euro per dag) i programländer

Vilken kategori av personal som ska tillämpas beror på det arbete som ska utföras i projektet, inte på den berörda personens ställning eller titel. Med andra ord ska exempelvis personalkostnader för, till exempel, en administrativ uppgift som utförts av en akademiker debiteras under kategorin ”Administrativ personal”. De faktiska ersättningsformerna för personal som deltar i projektet ska bestämmas gemensamt av de organisationer som ingår i projektet, godkännas av de chefer som är ansvariga för deras anställning och ingå i det partnerskapsavtal som ska ingås mellan partnerna i början av projektet.

Det schablonbelopp som ska användas för att beräkna bidraget är beloppet för det land där personen är anställd, oberoende av var uppgifterna ska utföras (dvs. en person i en organisation i land A som arbetar (delvis) i land B redovisas enligt enhetskostnaderna för land A).

 

Anställd i ledande befattning

Lärare/handledare/forskare/

ungdomsledare

Tekniker

Administrativ personal15

 

B4.1

B4.2

B4.3

B4.4

Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Sverige, Liechtenstein, Norge

294

241

190

157

Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Finland, Storbritannien, Island

280

214

162

131

Tjeckien, Grekland, Spanien, Cypern, Malta, Portugal, Slovenien

164

137

102

78

Bulgarien, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Serbien, Slovakien, Nordmakedonien, Turkiet

88

74

55

39


Tabell B – Personalkostnader (belopp i euro per dag) i partnerländer

Vilken kategori av personal som ska tillämpas beror på det arbete som ska utföras i projektet, inte på den berörda personens ställning eller titel. Med andra ord ska exempelvis personalkostnader för, till exempel, en administrativ uppgift som utförts av en akademiker debiteras under kategorin ”Administrativ personal”. De faktiska ersättningsformerna för personal som deltar i projektet ska bestämmas gemensamt av de organisationer som ingår i projektet, godkännas av de chefer som är ansvariga för deras anställning och ingå i det partnerskapsavtal som ska ingås mellan partnerna i början av projektet.

Det schablonbelopp som ska användas för att beräkna bidraget är beloppet för det land där personen är anställd, oberoende av var uppgifterna ska utföras (dvs. en person i en organisation i land A som arbetar (delvis) i land B redovisas enligt enhetskostnaderna för land A).

 

Anställd i ledande befattning

Lärare/handledare/forskare

Tekniker

Administrativ personal16

 

B4.1

B4.2

B4.3

B4.4

Israel

166

132

102

92

Albanien, Angola, Antigua och Barbuda, Argentina, Barbados, Bosnien och Hercegovina, Brasilien, Colombia, Cooköarna, Dominikanska republiken, Elfenbenskusten, Gabon, Grenada, Komorerna, Kosovo17, Libanon, Libyen, Mexiko, Montenegro, Nigeria, Peru, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, São Tomé och Príncipe, Seychellerna, Thailand, Ukrainas internationellt erkända territorium, Venezuela, Zambia, Zimbabwe

108

80

57

45

Afghanistan, Azerbajdzjan, Bahamas, Bolivia, Burkina Faso, Costa Rica, Djibouti, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Georgien, Guatemala, Guinea-Bissau, Haiti, Irak, Iran, Jamaica, Jordanien, Kamerun, Kazakstan, Kenya, Kina, Kongo (Brazzaville), Marocko, Mikronesien, Moçambique, Namibia, Palestina18, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay, Senegal, Sydafrika, Surinam, Swaziland, Rysslands internationellt erkända territorium, Trinidad och Tobago, Vanuatu

77

57

40

32

Algeriet, Armenien, Bangladesh, Belize, Benin, Bhutan, Botswana, Burundi, Centralafrikanska republiken, Egypten, Eritrea, Etiopien, Ekvatorialguinea, Fijiöarna, Filippinerna, Gambia, Ghana, Guinea, Guyana, Honduras, Indien, Indonesien, Island, Jemen, Kambodja, Kap Verde, Kirgizistan, Kiribati, Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa), Kuba, Laos, Lesotho, Liberia, Madagaskar, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Mali, Marshallöarna, Mauretanien, Mauritius, Moldavien, Mongoliet, Myanmar/Burma, Nauru, Niger, Niue, Nepal, Nicaragua, Nordkorea, Pakistan, Palau, Rwanda, Samoa, Sierra Leone, Solomon, Somalia, Sri Lanka, Sudan, Syrien, Sydsudan, Tadzjikistan, Tanzania, Tchad, Togo, Tonga, Tunisien, Turkmenistan, Tuvalu, Uganda, Uzbekistan, Vietnam, Vitryssland, Östtimor

47

33

22

17

 

  • 1. https://ec.europa.eu/europeaid/new-european-consensus-development-our-world-our-dignity-our-future_en
  • 2.European Higher Education in the World”, Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions, Brussels, 11.07.2013 COM(2013) 499 final
  • 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2014:077:0027:0043:SV:PDF
  • 4.

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020
    http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2014:077:0044:0076:SV:PDF

  • 5.

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II)
    http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2014:077:0011:0026:SV:PDF

  • 6.  Inom denna insats definieras en region som en grupp länder som tillhör ett visst makrogeografiskt område. Den klassificering av regioner som tillämpas i Erasmus+ överensstämmer med kategoriseringarna i EU:s olika instrument för yttre åtgärder.
  • 7. Fullmakten som undertecknas av det juridiska ombudet för partnerorganisationen blir en bilaga till huvudavtalet och vinner därigenom laga kraft. Mallen som EU:s programkontor tillhandahåller måste användas utan några ändringar eller justeringar. Fullmakterna ska följa mallen som publiceras tillsammans med andra officiella dokument i samband med inbjudan att lämna projektförslag.
  • 8.

    Följande typer av organisationer får inte delta:

    • EU-institutioner och andra EU-organ, däribland specialiserade byråer (en uttömmande förteckning finns på webbsidan https://europa.eu/european-union/index_sv).
    • Nationella programkontor i berättigade partnerländer (för att undvika en eventuell intressekonflikt och/eller dubbelfinansiering).
    • Organisationer som förvaltar EU-program (t.ex. nationella programkontor i programländerna) kan läs mer i del C i handledningen.
  • 9. International Standard Classification of Educational Levels (ISCED 2011), högre utbildning, minst nivå 5. Eftergymnasial utbildning utom högre utbildning, ISCED 2013 nivå 4, godkänns inte
  • 10. Inom ramen för denna insats definieras en region som en grupp länder som tillhör ett visst makrogeografiskt område. Den klassificering av regioner som tillämpas i Erasmus+ överensstämmer med de kategoriseringar som görs i EU:s olika instrument för yttre åtgärder.
  • 11. Preliminära belopp för varje region publiceras på följande webbplats: https://eacea.ec.europa.eu/erasmus-plus/funding_en
  • 12. https://ec.europa.eu/europeaid/new-european-consensus-development-our-world-our-dignity-our-future_en
  • 13. Avståndsberäknare: http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/tools/distance_en.htm
  • 14. Exempel: Om en person från Madrid (Spanien) deltar i en verksamhet i Rom (Italien) ska den sökande a) beräkna avståndet från Madrid till Rom (1 365,28 km), b) välja rätt avståndsintervall (dvs. mellan 500 och 1 999 km) och c) beräkna det EUbidrag som bidrar till deltagarens kostnader för tur och retur-resan Madrid–Rom (275 euro).
  • 15. Studenter får arbeta i projektet och deras löner kan då tas från personalkostnader (administrativ personal) förutsatt att de ingått ett anställningsavtal med en institution som är medlem i konsortiet.
  • 16. Studenter får arbeta i projektet och deras löner kan då tas från personalkostnader (administrativ personal) förutsatt att de ingått ett anställningsavtal med en institution som är medlem i konsortiet.
  • 17. Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
  • 18. Denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkt i frågan.