Innehållsförteckning
Sök i handledningen

Viktiga aspekter av programmet Erasmus+

Följande aspekter av programmet bör lyftas fram särskilt. Några av dem beskrivs mer ingående på kommissionens webbplats.

Erkännande och validering av färdigheter och kvalifikationer

Erasmus+ stöder EU:s verktyg för öppenhet och erkännande i fråga om färdigheter och kvalifikationer, särskilt

  • Europass
  • ungdomspasset
  • den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF)
  • det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS)
  • det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet)
  • den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (Eqavet)
  • det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar)
  • den europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen (ENQA) 

samt EU-omfattande utbildningsnätverk som stöder dessa verktyg, särskilt nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric), Euroguidance-nätverken, de nationella Europass-centrumen och de nationella samordningspunkterna för den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF).

Ett gemensamt syfte med dessa verktyg är att göra det lättare att erkänna och förstå färdigheter och kvalifikationer inom och över nationella gränser, inom alla delsystem för allmän utbildning och yrkesutbildning och även på arbetsmarknaden, oavsett om de förvärvats genom formell utbildning och yrkesutbildning eller genom andra former av lärande (t.ex. arbetserfarenhet, volontärarbete och e-lärande). Verktygen ska också att se till att politiken för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor bidrar till att man når Europa 2020-strategins mål om smart och hållbar tillväxt för alla och huvudmålen för utbildning och sysselsättning som ska nås genom bättre inkludering på arbetsmarknaden och mobilitet.

För att dessa mål ska kunna nås bör verktygen fungera för nya företeelser, som internationaliseringen av utbildningar och ökad användning av digitalt lärande, och stödja flexibla utbildningsvägar som är anpassade till elevernas behov och mål. Verktygen kan också komma att behöva bli enhetligare och enklare i framtiden, så att studerande och arbetstagare kan utbilda sig eller arbeta var de vill.

Mer information finns på: http://ec.europa.eu/education/policy/strategic-framework/skills-qualifications_sv.htm

Spridning och användning av projektresultat

Att sprida och använda resultat är viktiga delar av Erasmusprojekten. Det ger de deltagande organisationerna möjlighet att kommunicera och dela med sig av sina projektresultat och på så sätt ge projekten större effekt, stärka deras hållbarhet och bekräfta det europeiska mervärdet med Erasmus+.

För att kunna sprida och använda projektresultaten på ett bra sätt uppmanas de organisationer som deltar i Erasmusprojekt att tänka igenom hur de ska sprida och använda resultaten redan när projektet utformas och genomförs. Nivån och intensiteten i verksamheten bör stå i proportion till målen, räckvidden och de specifika målen för de olika områdena inom Erasmus+.

Resultaten från ett visst projekt kan ha stor relevans och betydelse även inom områden som inte berörs av projektet, och det är upp till de enskilda projekten att ta fram strategier och metoder som ser till att andra lätt kan få tillgång till det som har utarbetats och producerats. Det finns särskilda riktlinjer för detta i bilaga II till den här programhandledningen.

Krav på öppen tillgång till utbildningsmaterial inom Erasmus+

Erasmus+ främjar öppen tillgång till projektresultat för att stödja lärande, undervisning och ungdomsarbete. Framför allt ska bidragsmottagarna göra utbildningsresurser och verktyg som produceras inom projekten, t.ex dokument, medier, programvara eller annat material, fritt tillgängliga för allmänheten enligt öppna licenser. Materialet ska finnas lätt tillgängligt och ska kunna hämtas utan kostnad eller begränsningar, och de öppna licenserna måste låta allmänheten använda, återanvända, anpassa och dela resursen. Sådana material kallas öppna lärresurser. Resurserna ska laddas upp i ett redigerbart digitalt format, på en lämplig och öppen plattform. Erasmus+ uppmuntrar bidragsmottagarna att använda de mest öppna licenserna.1. Bidragsmottagarna får dock välja licenser som t.ex. begränsar andras kommersiella användning, eller kräva att andra använder samma licens för härledda verk, om det är lämpligt med tanke på projektets karaktär och typen av material, och om allmänheten fortfarande kan använda, återanvända, anpassa och dela resursen. Kravet på öppen tillgång är obligatoriskt och påverkar inte bidragsmottagarnas immateriella rättigheter.

Öppen tillgång till forskning och data inom Erasmus+

Erasmus+ uppmuntrar bidragsmottagarna att publicera forskningsresultat via kanaler med öppen tillgång, dvs. via kanaler som är gratis och saknar andra tillträdesbegränsningar. Bidragsmottagarna uppmuntras också att använda öppna licenser för sådana forskningsresultat. När det är möjligt ska data som samlas in av projekten publiceras som ”öppna data”, dvs. med en öppen licens, i ett lämpligt format och på en lämplig öppen dataplattform.

Internationell dimension

Erasmus+ har ett starkt internationellt inslag (det vill säga samarbete med partnerländerna), främst inom högre utbildning och ungdomsfrågor.

Inom högre utbildning ger Erasmus+ stöd till följande huvudinsatser med fokus på samarbete med partnerländer:

  • Internationella utbyten för enskilda personer som vill skaffa studiepoäng och Erasmus Mundus gemensamma masterprogram (inom programområde 1) för att främja student- och personalutbyte från och till partnerländer.
  • Kapacitetsuppbyggnadsprojekt inom högre utbildning (inom programområde 2) för att främja samarbete och partnerskap som påverkar moderniseringen och internationaliseringen av lärosäten och system för högre utbildning i partnerländer, med särskilt fokus på partnerländer i EU:s grannskap.
  • Stöd till politisk dialog (inom programområde 3) genom nätverket av experter på högskolereformer i partnerländer i EU:s grannskap, den internationella alumniföreningen, politisk dialog med partnerländer och internationella evenemang för ökad attraktionskraft och marknadsföring.
  • Jean Monnet-verksamhet som syftar till att stimulera undervisning, forskning och reflektion inom EU-studier i hela världen.

På ungdomsområdet ger Erasmus+ stöd till följande huvudinsatser:

  • Utbyten för unga och personer som arbetar med unga (inom programområde 1) för att främja ungdomsutbyten och utbyten för ungdomsledare i samarbete med partnerländer i EU:s grannskap.
  • Kapacitetsuppbyggnadsprojekt på ungdomsområdet (inom programområde 2) för att främja samarbete och utbyten som gynnar en bra utveckling av arbetet på ungdomsområdet, ungdomspolitiken och ungdomssystemen samt erkännande av icke-formell utbildning i partnerländer, främst länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länder), Asien och Latinamerika.
  • Möjlighet för unga människor och ungdomsorganisationer från partnerländer i EU:s grannskap att vara med på Dialogprojekt om ungdomsfrågor (inom programområde 3) genom att delta i internationella möten, konferenser och evenemang som främjar dialog mellan ungdomar och beslutsfattare.

Dessutom är andra programområden i programmet (strategiska partnerskap, kunskapsallianser, branschspecifika kunskapsallianser och samarbetspartnerskap) också öppna för organisationer från partnerländer om deras deltagande skapar ett mervärde för projektet (mer information finns i del B i denna handledning).

Flerspråkighet

Flerspråkighet är en av hörnstenarna i EU- projektet och en kraftfull symbol för EU:s strävan att vara enat i mångfalden. Kunskaper i främmande språk ger större möjligheter på arbetsmarknaden och gör det lättare ta vara på de tillfällen som står till buds. EU:s mål är att alla invånare ska ges möjlighet att lära sig minst två främmande språk från tidig ålder.

Att främja språkinlärning och språklig mångfald är ett av de specifika målen för programmet. Bristande språkkunskaper är ett av de största hindren för deltagande i EU:s program för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor. Möjligheterna till språkstöd ska göra utbytena effektivare och mer ändamålsenliga, förbättra läranderesultaten och på så sätt bidra till programmets specifika mål.

Språkstöd finns för det språk som deltagarna använder för att studera eller praktisera utomlands inom ramen för längre utbyten som får stöd inom programområde 1. Språkstödet ska främst erbjudas via Erasmus+ språkstöd på nätet, eftersom e-lärande är lättillgängligt och flexibelt och därmed lämpar sig för språkinlärning.

Erasmus+ språkstöd på nätet innehåller en obligatorisk bedömning av språkkunskaper och frivilliga språkkurser. Språkbedömningen är mycket viktig för att deltagarna ska kunna förbereda sig på rätt sätt och för att bedöma deras språkkunskaper. Språkkunskaperna bedöms före utbytet och efteråt för att se om kunskaperna har förbättrats. Resultaten av språkbedömningarna före avresan ska inte hindra någon från att delta i utbytet, oavsett resultat.

Den webbaserade språkbedömningen ska således inte användas för att välja ut Erasmusdeltagare utan för att ge dem en möjlighet att förbättra sina språkkunskaper om det behövs. Språkstödet ska bygga på ömsesidigt förtroende mellan de sändande och mottagande institutionerna: den sändande institutionen ansvarar för att ge deltagarna lämpligt språkstöd så att de når den rekommenderade nivå som man kommit överens om med den mottagande institutionen i början av utbytet.

Innan de webbaserade verktygen är färdigutvecklade för alla språk ska de som får bidrag för utbyten också få bidrag för att erbjuda språkstöd på de språk som inte finns i kommissionens webbtjänst.

Strategiska partnerskap inom språkundervisning och språkinlärning kommer att uppmuntras inom programområde 2. Innovation och goda exempel för att främja språkkunskaper kan till exempel omfatta undervisnings- och bedömningsmetoder, utarbetande av pedagogiskt material, forskning, datorstödd språkinlärning och entreprenörsverksamhet på främmande språk. Vid behov kan bidragsmottagare även få finansiering för strategiska partnerskap som anordnar längre utbildning och undervisning för personal, ungdomsledare och elever.

När det gäller den europeiska utmärkelsen för språkprojekt uppmuntras de nationella programkontoren att på frivillig basis regelbundet anordna nationella tävlingar i programländerna (varje eller vartannat år). Utmärkelsen bör fungera som motivation för att använda och sprida resultaten av spetskompetens i flerspråkighet och öka allmänhetens intresse för att studera språk.

Inom programområde 3 utökas Erasmus+ språkstöd på nätet i ansökningsomgångarna för 2016, 2017, 2018 och 2019, och så länge budgeten räcker, för att ge ca 100 000 flyktingar möjlighet att kostnadsfritt ta del av språkstödet till Erasmusdeltagarna. Syftet är att stödja medlemsländernas insatser för att integrera flyktingar i utbildningen i EU.

Det är helt frivilligt för Erasmus+ nationella programkontor och bidragsmottagande institutioner/organisationer att delta. I nuvarande ansökningsomgång får de bidragsmottagare inom Erasmus+som vill delta ett antal extra licenser för språkstödet på nätet. De är särskilt avsedda för flyktingar som vill lära sig ett av de språk som omfattas. Bidragsmottagande institutioner och organisationer ansvarar för att dela ut licenserna till flyktingarna och för att redovisa hur de används.

Jämlikhet och inkludering

Syftet med Erasmus+ är att främja jämlikhet och inkludering genom att underlätta för personer med begränsade möjligheter att delta i transnationella aktiviteter. De kan ha svårt att delta på grund av t.ex.

  • funktionsnedsättning (dvs. deltagare med särskilda behov): personer med psykiska fuktionsnedsättningar (begåvningshandikapp, kognitiva störningar, inlärningssvårigheter), fysiska, sensoriska eller andra funktionsnedsättningar
  • pedagogiska svårigheter: unga med inlärningssvårigheter, elever som hoppar av skolan, personer med låga kvalifikationer, unga med dåliga skolresultat
  • ekonomiska hinder: personer med låg levnadsstandard, låg inkomst, bidragsberoende, hemlösa, unga som är långtidsarbetslösa eller fattiga, skuldsatta personer eller personer med ekonomiska problem
  • kulturella skillnader: invandrare eller flyktingar eller barn till invandrare eller flyktingar, personer som tillhör en nationell eller etnisk minoritet, personer som har svårigheter med språkanpassning och kulturell inkludering
  • hälsoproblem: personer med kroniska hälsoproblem, allvarliga sjukdomar eller lider av psykisk ohälsa
  • sociala hinder: personer som drabbas av diskriminering på grund av t.ex. kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, personer med begränsad social kompetens eller riskbeteenden, personer i utsatt ställning, (f.d.) brottslingar, (f.d.) narkotika- eller alkoholmissbrukare, unga eller ensamstående föräldrar, föräldralösa
  • geografiska hinder: personer från avlägset belägna områden eller landsbygdsområden, personer som är bosatta på små öar eller i randområden, personer från problemområden i städer, personer från områden med sämre infrastruktur (begränsad kollektivtrafik, dåliga anläggningar).

På ungdomsområdet finns en inkluderings- och mångfaldsstrategi som ska stödja deltagande och inkludering av unga med begränsade möjligheter i Erasmus+. Strategin finns på kommissionens webbplats2.

Deltagarnas skydd och säkerhet

Skydd och säkerhet för dem som deltar i Erasmus+ är viktiga principer för programmet. Alla deltagare ska kunna dra nytta av alla möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling och utbildning. Det ska åstadkommas i en säker miljö där alla människors rättigheter respekteras och skyddas.

Därför måste alla organisationer som deltar Erasmus+ ha effektiva förfaranden och arrangemang för att främja och garantera säkerheten och skyddet för deltagarna. Alla studenter, praktikanter, lärlingar, elever, vuxenstuderande, ungdomar, personal och volontärer som deltar i ett utbyte inom något av programområdena i Erasmus+ måste därför vara försäkrade mot riskerna i samband med deras deltagande i verksamheten. Utöver volontärverksamhet, som har särskilda försäkringsregler, innehåller Erasmus+ ingen enhetlig försäkringsform och rekommenderar inte heller några särskilda försäkringsbolag. Projektorganisationerna får själva hitta den försäkring som är lämpligast för den typ av projekt som genomförs och för de nationella försäkringsformer som finns. Det är inte heller nödvändigt att skaffa en särskild projektförsäkring om deltagarna redan har ett försäkringsskydd hos projektorganisatörerna.

Följande måste dock alltid ingå:

  • I förekommande fall, reseförsäkring (inklusive skador på eller förlust av bagage).
  • Skadeståndsansvar (inklusive, om så är lämpligt, yrkesansvars– eller ansvarsförsäkring).
  • Olycksfall och allvarlig sjukdom (inklusive permanent eller tillfällig arbetsoförmåga).
  • Dödsfall (inklusive hemtransport för projekt som genomförs utomlands).

Vi rekommenderar starkt att deltagare som vistas utomlands har ett europeiskt sjukförsäkringskort. Det är ett kostnadsfritt kort som ger tillgång till medicinskt nödvändig, offentlig hälso- och sjukvård under en tillfällig vistelse i något av de 28 EU-länderna, Island, Liechtenstein eller Norge, på samma villkor och till samma kostnad (kostnadsfritt i vissa länder) som de som är försäkrade i det landet. Läs mer om kortet och hur du beställer det.

Om projekten vänder sig till unga under 18 år måste de deltagande organisationerna få förhandstillstånd från deras vårdnadshavare för att de ska få delta.

  • 1. T.ex. de allmänt använda licenserna Creative Commons Attribution eller Creative Commons Attribution-ShareAlike för kreativa verk, GNU General Public License och GNU Lesser General Public Licence för programvara eller Open Database License för databaser.
  • 2. EU-kommissionens inkluderings- och mångfaldsstrategi på ungdomsområdet: http://ec.europa.eu/youth/library/reports/inclusion-diversity-strategy_en.pdf