Innehållsförteckning
Sök i handledningen

Mobilitetsprojekt för yrkesutbildningselever och yrkesutbildningspersonal

1. Bidrag till projektets genomförande

Bidraget till Bidrag till projektets genomförande är ett bidrag till de kostnader som uppstår för organisationerna i samband med verksamhet för att stödja mobilitetsprojekt av hög kvalitet för studenter och personal: Exempel:

  • Tillhandahålla information och stöd till studenter och personal.
  • Urval av studenter och personal.
  • Utformning av avtal om lärande för att säkerställa att studenternas utbildning erkänns fullt ut, utformning och erkännande av avtal om mobilitet för personal.
  • Ge både studenter och personal möjlighet till språkliga och interkulturella förberedelser – särskilt sektorsspecifika språkkurser för yrkesutbildning.
  • Allmän förvaltning i fråga om att inrätta och leda ett mobilitetsprojekt.
  • Se till att det finns effektiva mentors- och övervakningssystem för deltagare i mobilitetsprojekt.
  • Särskilda arrangemang för att säkerställa kvaliteten i praktikperioder på företag.

Kvaliteten i högskolans genomförande och uppföljning av projektet ska beaktas när det slutliga bidraget fastställs. Kvaliteten i genomförandet av mobilitetsprojektet bör följa de riktlinjer som anges i den här bilagan för mobilitet för yrkesutbildningselever och yrkesutbildningspersonal.

2. Före mobilitetsprojektet

A: Ackreditering av deltagande organisationer – Erasmus+-stadgan för mobilitet inom yrkesutbildning

Från och med 2015 är det möjligt för organisationer som inte är ackrediterade att ansöka om en Erasmus+ VET Mobility Charter, vilken utlyses årligen av de nationella kontoren. Förutsättningen för att söka är att organisationerna uppfyller urvalskriterierna och att de kan visa att de har kvalitet och hållbarhet i sina internationaliseringsstrategier. Var vänlig att uppmärksamma att om en organisation tilldelas en ny Erasmus+ VET Mobility Charter ett visst år, kommer de att kunna använda den för att genomföra mobilitet inom yrkesutbildning först vid följande allmänna utlysning. Om organisationen till exempel ansöker om och tilldelas en charter 2016, måste de, om de önskar genomföra mobiliteten under 2016 års utlysning, då ändå ansöka om ett mobilitetsprojekt inom yrkesutbildning utan charter. De kommer att kunna använda chartern först vid följande års utlysning (i detta fall 2017).

Närmare upplysningar finns på Europeiska kommissionens och de nationella kontorens webbplatser.

B: Europeiska kvalitetsstadgan för mobilitet

Yrkesutbildningsorganisationer som planerar att anordna mobilitet för yrkesutbildningselever och yrkesutbildningspersonal måste organisera sin verksamhet enligt de principer och kriterier som anges i Europeiska kvalitetsstadgan för mobilitet (European Quality Charter for Mobility).

European Quality Charter for Mobility utgör kvalitetsreferensdokumentet för utbildnings- och yrkesutbildningsvistelser utomlands. Stadgan ger vägledning om mobilitetsarrangemang i utbildningssyfte och för andra syften, såsom professionell utveckling, för såväl unga elever som personal. Respekten för de principer som anges i stadgan bör bidra till att mobilitetsdeltagarna alltid får en positiv upplevelse, både i värdlandet och i sitt ursprungsland när de har kommit hem, och att utbildnings- och yrkesutbildningsutbytena blir fler och fördjupas. Stadgan finns på

http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11085_en.htm

C: Ecvet – Samförståndsavtal

Yrkesutbildningsorganisationer får tillämpa det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) inom ramen för sin mobilitet (se nedan för mer information). En förutsättning för att använda Ecvet i sådana fall är att det inrättas ett Ecvet-partnerskap. Detta partnerskap måste samla de behöriga organisationer som arbetar med att 1) identifiera lämpliga inlärningsresultat under mobiliteten, 2) tillhandahålla yrkesutbildningsprogram som kan tillgodose dessa behov, 3) bedöma i vilken grad eleverna har uppnått inlärningsresultaten och 4) validera och erkänna elevernas studiemeriter vid återkomsten till heminstitutionen.

Partnerskapet för Ecvet-mobilitet kan formaliseras genom att samförståndsavtal.

Ett samförståndsavtal är ett avtal mellan behöriga organisationer och bildar en ram för överföring av studiemeriter. Det innebär att Ecvet-partnerskapet formaliseras genom att parterna ömsesidigt godtar de inblandade behöriga organisationernas och institutionernas ställning och förfaranden. Dessutom fastställs partnerskapets samarbetsförfaranden.

Samförståndsavtal kan utarbetas av nätverk av behöriga organisationer/högskolor från flera länder/system, men de kan även vara bilaterala, beroende på partnerskapets behov och ambitionsnivå. Du hittar mer information och vägledning om hur man upprättar ett samförståndsavtal i användarhandledningen för Ecvet, som finns på Europeiska kommissionens webbplats eller använd följande länkar: http://ec.europa.eu/education/policy/vocational-policy/ecvet_en.htm och http://www.ecvet-secretariat.eu

D: Mobilitetskonsortium

Organisationer inom yrkesutbildningsområdet kan ansöka som enskild organisation, men även ett nationellt mobilitetskonsortium kan lämna in en ansökan om ett mobilitetsprojekt för yrkesutbildning.

Syftet med mobilitetskonsortier är att underlätta organisationen av mobilitetsverksamhet och erbjuda mervärde i fråga om verksamhetens kvalitet jämfört med vad varje enskild sändande yrkesutbildningsinstitution (t.ex. yrkesutbildningsskola) skulle kunna åstadkomma ensam. Medlemsorganisationerna i ett nationellt mobilitetskonsortium väntas samla eller dela tjänster som berör organisationen av mobilitetsperioder och utveckla sin internationalisering tillsammans genom ömsesidigt samarbete och delning av kontakter. Gemensam verksamhet kan t.ex. vara gemensam administrativ, avtalsenlig och finansiell förvaltning av mobilitetsprojektet, gemensamt urval och gemensam förberedelse av deltagare samt när det är aktuellt en centraliserad punkt för att hitta företag och för att förmedla kontakter mellan företag och deltagare. Det nationella mobilitetskonsortiet kan också fungera som informationsförmedlare för inkommande praktikanter och personal. Däri ingår att hitta en mottagande organisation i den region där partnerna i det nationella mobilitetskonsortiet ligger och ge bistånd vid behov.

Konsortiets samordnare måste, eventuellt tillsammans med andra/mellanliggande organisationer, spela en aktiv roll för att knyta kontakter med företag och hitta möjligheter till praktikplatser och fortbildningsplatser för personal, för att marknadsföra dessa verksamheter, lämna information osv.

Varje sändande yrkesutbildningsorganisation har fortfarande ansvaret för mobilitetsperiodernas kvalitet, innehåll och erkännande. Varje medlem av konsortiet måste underteckna ett avtal med konsortiets samordnare för att fastställa roller och ansvarsområden och de administrativa och finansiella arrangemangen. Bestämmelserna för samarbetet ska gälla frågor som mekanismerna för förberedelse, kvalitetssäkring och uppföljning av mobilitetsperioder.

E: Europeisk utvecklingsplan

Den europeiska utvecklingsplanen berör bara ansökningar från organisationer som inte innehar en Erasmus+ VET Mobility Charter. Dessa organisationer förväntas inte sträva mot internationalisering eller hållbarhet i samma utsträckning som de organisationer som tilldelats en charter, men de förväntas ändå reflektera över vilka effekter mobiliteten – utöver mobiliteten som sådan – har för deras respektive organisationer. Före ansökan måste yrkesutbildningsanordnaren eller koordinatorn för ett nationellt mobilitetskonsortium utveckla en europeisk utvecklingsplan; planen är en del i ansökningsblanketten. I denna del anges hur de planerade mobilitetsaktiviteterna ingår i en bredare och mer långsiktig utvecklingsstrategi och modernisering av de yrkesutbildningsanordnare som deltar i projektet.

Den europeiska utvecklingsplanen är en viktig del när ansökningar om bidrag bedöms, och den ska innehålla information om:

  • yrkesutbildningsanordnarnas behov vad gäller kvalitetsutveckling och internationalisering (till exempel i fråga om administrativa och personella kompetenser, nya undervisningsmetoder och verktyg, den europeiska dimensionen, språkkompetenser, läroplaner/kursplaner, hur undervisning, utbildning och lärande organiseras, stärkta länkar till partnerorganisationer) och hur de planerade aktiviteterna bidrar till att möta dessa behov;
  • den förväntade effekten för studerande, lärare, utbildare och annan personal, och för yrkesutbildningsanordnaren som helhet;
  • hur yrkesutbildningar och företag avser att integrera de kompetenser och erfarenheter som personalen förvärvar i sina utbildningsplaner/kursplaner och/eller utvecklingsplaner;
  • hur internationellt samarbete på ett hållbart sätt kan stärka det arbetsplatsförlagda lärandet.

F: Mobilitetsverktyg (Mobility tool+)

Tidigast när deltagarna väljs ut måste projektorganisationen lägga in allmänna uppgifter om deltagaren och vilken typ av mobilitet som denne ska genomföra (t.ex. deltagarens namn, destination, mobilitetsperiodens längd osv.) i mobilitetsverktyget. Projektorganisationerna ansvarar också för att uppdatera mobilitetsverktyget med alla ändringar som sker i fråga om deltagare eller verksamhet under mobilitetsprojektets löptid. Organisationen kan ta fram redan ifyllda rapporter ur mobilitetsverktyget utifrån de uppgifter som de har lagt in. Mobilitetsverktyget kommer också att generera rapporter som deltagarna i mobilitetsaktiviteterna ska fylla i.

Mer information om mobilitetsverktyget och åtkomst till det ska lämnas i bidragsavtalet mellan det nationella programkontoret och bidragsmottagaren.

G: Villkor för deltagande för elever vid yrkesinriktade utbildningar

Urval

Den sändande organisationen ska genomföra urvalet av deltagare i mobiliteten. Urvalet av elever – och förfarandet för att bevilja bidrag – måste vara rättvist, öppet, konsekvent och dokumenterat, och det ska göras tillgängligt för alla parter som deltar i urvalsprocessen.

Den sändande organisationen ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra eventuella intressekonflikter när det gäller de personer som kan bjudas in för att delta i urvalsorganen eller urvalsförfarandet för enskilda deltagare.

 

Medföljande personer

Yrkesutbildningselever med särskilda behov eller missgynnad bakgrund får åtföljas av en person som ska stödja dem under mobilitetsperioden. Den medföljande personens deltagande bör stå i proportion till antalet berörda elever (vanligtvis en medföljande person per grupp elever som genomgår praktik inom samma mottagande organisation).

Utlandsvistelsens längd för medföljande personer bör också stå i proportion till elevernas behov (vanligtvis brukar en vistelse som varar under hela verksamhetens löptid endast godkännas om eleverna inte är självständiga eller om de är minderåriga).

 

Avtal med eleven

Före sin avresa måste yrkesutbildningseleverna underteckna ett avtal med den sändande och mottagande organisationen som även ska omfatta följande:

  • Ett avtal om lärandemål där det fastställs ett utbildningsprogram som ska följas, enligt överenskommelse mellan eleven, den sändande och den mottagande organisationen. I detta avtal ska de särskilda målen för inlärningsresultat fastställas för studieperioden utomlands, och de formella bestämmelserna för erkännande ska anges (t.ex. Ecvet).
  • Ett åtagande om kvalitet, i form av en bilaga till avtalet om lärande, med rättigheterna och skyldigheterna för eleverna, de sändande och mottagande organisationerna och när det är aktuellt de mellanliggande organisationerna.

När yrkesutbildningselever undertecknar avtalet om lärande får de rätt till ett bidrag för sitt uppehälle under praktikperioden utomlands. Bidraget kan bestå av

  • ett EU-bidrag som beräknas per verksamhetsdag (se avsnittet om finansieringsregler i del B i handledningen), och/eller
  • ett lokalt, regionalt och nationellt bidrag från en offentlig eller privat givare, eller lånesystem.

Yrkesutbildningselever med nollbidrag är tillåtna (dvs. elever som genomgår en praktikperiod som uppfyller Erasmus+-kriterierna för mobilitet i yrkesutbildningssyfte och som får ta del av fördelarna med att vara elev inom Erasmus+ utan att få något mobilitetsbidrag genom Erasmus+). De bestämmelser som anges i den här handledningen, utom dem som gäller fördelning av bidrag, ska också tillämpas på dessa yrkesutbildningselever med nollbidrag.

 

Webbaserat språkstöd

Yrkesutbildningselever som deltar i en mobilitet som varar i minst 19 dagar har rätt till språkstöd före avresan eller under mobiliteten. Därför har kommissionen inrättat en webbaserad tjänst för yrkesutbildningselever där de kan bedöma sina kunskaper i det språk som de ska använda under sin praktikperiod utomlands. Tjänsten kan också vid behov ge dem möjlighet att förbättra sina språkkunskaper innan eller efter mobilitetsperioden. Deltagare vars färdigheter i arbetets huvudspråk uppgår till minst B2 kan i mån av tillgång välja att delta i en webbaserad språkkurs på mottagarlandets språk. Denna webbaserade tjänst införs stegvis under programmets gång. Språkstödet tillhandahålls på följande sätt:

  • Vid ansökan om ett mobilitetsprojekt i yrkesutbildningssyfte ska den sökande organisationen bedöma behovet av språkstöd – för det viktigaste undervisnings- eller arbetsspråket – hos de elever som ska genomgå en praktikperiod inom ramen för mobilitetsprojektet.
  • De nationella programkontoren ger ut webbaserade licenser till stödmottagande organisationer i enlighet med de allmänna kriterier som Europeiska kommissionen har fastställt.
  • Alla elever (utom de som har det aktuella språket som sitt modersmål) som har valts ut av sin utsändande organisation ska göra ett webbaserat prov för att bedöma sina kunskaper i det valda språket, innan de undertecknar avtalet om lärande. Eleven och den utsändande organisationen kommer på begäran att underrättas om resultatet av detta prov. Dessa resultat kommer inte att påverka elevens möjlighet att resa utomlands.
  • Baserat på antalet tillgängliga licenser för webbaserade språkkurser, kan de deltagare som behöver språkstöd erbjudas möjligheten att delta i en webbaserad språkkurs.
  • Vid utgången av sin praktikperiod ska eleven göra en andra bedömning för att mäta framstegen i språket. Eleven, och på begäran även den utsändande organisationen, kommer att underrättas om resultatet.

I programmets inledande faser kommer de webbaserade bedömningarna och kurserna inte att erbjudas på alla EU-språk, och det kan hända att det inte finns språkkurser tillgängliga för alla deltagare som efterfrågar dem. Närmare upplysningar finns på kommissionens och de nationella programkontorens webbplatser.

För språk som inte omfattas av kommissionens tjänst måste de deltagande organisationerna i mobilitetsprojektet för yrkesutbildning anordna språkstöd. Ett särskilt bidrag till språkstöd kan ges för det ändamålet. Dessutom kan de organisationer som medverkar i ett mobilitetsprojekt för yrkesutbildning använda bidraget till Bidrag till projektets genomförande för att tillgodose deltagarnas behov av pedagogiska, interkulturella eller särskilda språkliga förberedelser (se avsnittet om finansieringsregler i del B i handledningen).

H: Villkor för personalens deltagande

Urval

Den sändande organisationen ska välja ut de anställda. Urvals- och bidragsförfarandet måste vara rättvist, öppet, konsekvent och dokumenterat, och det ska göras tillgängligt för alla parter som deltar i urvalsprocessen.

Den sändande organisationen ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra eventuella intressekonflikter när det gäller de personer som kan bjudas in för att delta i urvalsorganen eller urvalsförfarandet för enskilda bidragsmottagare.

Urvalskriterierna (prioritet för personal som åker utomlands för första gången, begränsning av det antal mobilitetsprojekt som en anställd får delta i under en viss tidsperiod osv.) ska offentliggöras.

 

Mobilitetsavtal

Den sändande organisationen ska välja personalen på grundval av ett utkast till mobilitetsprogram som lämnas in av den anställda efter samråd med den mottagande institutionen/det mottagande företaget. Det slutliga mobilitetsprogrammet ska godkännas formellt före avresan av både de utsändande och de mottagande organisationerna (genom skriftväxling eller elektroniska meddelanden).

Både de utsändande och de mottagande organisationerna ska ansvara för kvaliteten i mobilitetsperioden utomlands.

3. Under mobilitetsprojektet

Avbrott i elevers mobilitet

När det gäller praktik får det göras avbrott i studieperioden utomlands under industrisemestern, om företaget håller stängt under den perioden. Bidraget ska bibehållas under den perioden. Stängningsperioden ska inte räknas in i den kortast tillåtna praktikperioden utomlands.

Förlängning av elevers mobilitet

En pågående mobilitetsperiod kan förlängas genom överenskommelse mellan de utsändande och mottagande organisationerna på följande villkor:

  • Bidragsavtalet måste ändras före utgången av den ursprungligen planerade mobilitetsperioden, och alla arrangemang avseende förlängningen måste vara klara. En sådan ändring är särskilt viktig när förlängningen även medför en begäran av förlängning av det månatliga EU-bidraget. Även om mobilitetsperiodens längd ska anges i studentens närvarointyg (detta är den period som de stödmottagande organisationerna ska ange i sin slutrapport) ska det högsta antalet månader som EU-bidraget ska täcka vara det som anges i mobilitetsavtalet eller i dess ändring(ar). Detta gäller även om den varaktighet som anges i avtalen om lärandemål är kortare än den som anges i närvarointyget.
  • Den ytterligare perioden måste följa direkt på den pågående mobilitetsperioden. Det får inte förekomma några uppehåll (lov och perioder då yrkesutbildningsskolan/företaget håller stängt räknas inte som uppehåll), annat än om dessa är vederbörligen motiverade och har godkänts av det nationella programkontoret.

4. Efter mobilitetsprojektet

A: Erkännande av läranderesultat

De deltagande sändande och mottagande organisationerna ska komma överens om att utfärda ett Europassintyg om mobilitet vid mobilitetsperiodens slut. Mer information om hur du går vidare hittar du på Europass webbplats:

http://europass.cedefop.europa.eu/en/home.

När Ecvet används bör de studiepoäng som samlats för inlärningsresultat bli öppna, och de bör anges i samförståndsavtalet mellan de deltagande organisationerna.

 

ECVET

Yrkesutbildningsorganisationer får tillämpa Ecvet-systemet i sin mobilitetsverksamhet. Ecvet är en gemensam metodram som gör det lättare att samla och överföra studiemeriter mellan olika kvalifikationssystem. Syftet är att främja gränsöverskridande mobilitet och tillgång till livslångt lärande. Systemet är inte avsett att ersätta de nationella kvalifikationssystemen utan att göra dem mer jämförbara och kompatibla. Ecvet gäller för alla inlärningsresultat som en enskild person uppnår genom olika utbildnings- och yrkesutbildningsvägar och som sedan överförs, erkänns och ackumuleras för att leda till en kvalifikation. Detta initiativ gör det lättare för EU-medborgarna att få erkännande i ett annat programland för sin yrkesutbildning och sina färdigheter och kunskaper. Du hittar mer information om Ecvet på kommissionens webbplats på:

När Ecvet används bör de studiepoäng som samlats för inlärningsresultat bli öppna, och de bör anges i samförståndsavtalet mellan de deltagande organisationerna.

B: Rapportering

Vid utgången av perioden utomlands måste alla elever vid yrkesinriktad utbildning och personal som har deltagit i en mobilitet fylla i och lämna in en slutrapport. För mobilitet som har varat minst 19 dagar ska rapporten också innehålla en kvalitativ utvärdering av det språkliga stöd som har tagits emot under mobilitetsperioden.

Om en elev eller anställd inte lämnar in sin rapport kan den personen tvingas betala tillbaka EU-bidraget helt eller delvis. Det ska inte krävas någon återbetalning om en elev eller anställd har varit oförmögen att slutföra sin planerade verksamhet utomlands på grund av force majeure. Sådana fall ska rapporteras av den sändande organisationen och måste godkännas skriftligt av det nationella programkontoret.