Tydliga skyldigheter för grindvaktsplattformar i hela EU

I dag bedriver grindvakterna sin verksamhet till stor del oreglerat eller baserat på regelverk som infördes före den digitala ekonomin. Det gäller för hela EU.

Problem som rör grindvakter kan inte lösas effektivt med den gällande lagstiftningen.

Vad ändras genom rättsakten om digitala marknader?

  • Grindvakterna kommer att identifieras utifrån tydligt definierade villkor. Företag som utpekas som ”grindvakter” i rättsakten om digitala marknader måste följa flera tydligt definierade förbud och skyldigheter för att undvika ett antal otillbörliga affärsmetoder.
  • Det gäller bland annat förbud mot diskriminering till fördel för egna tjänster, skyldigheter att säkra driftskompabilitet med den egna plattformen och skyldigheter att i enlighet med integritetsreglerna dela data som levereras eller genereras genom företagsanvändarnas och deras kunders interaktioner på grindvaktsplattformen. På andra områden kan grindvakterna fortsätta att erbjuda nya och innovativa tjänster på samma sätt som tidigare, men utan att dra nytta av otillbörliga metoder.

Rättslig säkerhet för plattformarna

I dag kan nationella lagstiftningsinitiativ i EU-länderna delvis avhjälpa de aktuella problemen, men också leda till ökad fragmentering av lagstiftningen i EU. Det kan skapa ökade kostnader för att följa reglerna för plattformar som bedriver verksamhet i flera länder.

Europa Dice

Vad ändras genom rättsakten om digitala marknader?

  • Grindvakterna kommer att veta på förhand vilka skyldigheter de måste uppfylla.
  • Andra plattformar kommer inte att omfattas av de här reglerna, men kommer att kunna dra nytta av rättvisare metoder när de gör affärer med grindvakter.
  • Kostnaderna för att följa reglerna minskar för grindvakterna och deras företagsanvändare.

Vad ändras genom rättsakten om digitala tjänster?

  • En uppsättning regler införs för hela EU.
  • Genom de nya reglerna inrättas mekanismer som gör det möjligt för kommissionen och medlemsländerna att samordna sina åtgärder och se till att regelverket genomförs korrekt i hela EU.

Skräddarsydda asymmetriska skyldigheter

I dag utsätts användarna för olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll, och besluten fattas oftast av plattformarna. Störst genomslag har de plattformar som nästan har blivit som offentliga rum för kommunikation och handel.

Vad ändras genom rättsakten om digitala tjänster?

  • Åtgärder för att bekämpa olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll på nätet, bland annat ett sätt för användare att anmäla sådant innehåll och för plattformar att samarbeta med ”betrodda anmälare”.
  • Nya skyldigheter om spårbarhet för företagsanvändare på e-handelsplatser, för att hjälpa till att identifiera dem som säljer olagliga varor.
  • Effektiva skyddsåtgärder för användare, bland annat möjligheten att ifrågasätta plattformars beslut om innehållsmoderering.
  • Öppenhetsåtgärder för internetplattformar i en rad frågor, bland annat de algoritmer som används för rekommendationer.
  • Skyldigheter för mycket stora plattformar som når mer än 10 procent av EU:s befolkning att förhindra missbruk av sina system genom riskbaserade åtgärder och oberoende granskningar av sina riskhanteringssystem.
  • Forskartillgång till data från de största plattformarna för att studera hur plattformarna fungerar.
  • Uppförandekoder och tekniska standarder ska hjälpa plattformarna och andra aktörer att följa de nya reglerna. Andra uppförandekoder ska stärka åtgärderna för att göra plattformarna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning eller stödja ytterligare åtgärder när det gäller reklam.
  • Alla mellanhänder på nätet som erbjuder tjänster på den inre marknaden måste följa de nya reglerna, oavsett om de är etablerade i eller utanför EU.
  • Tillsynsstruktur för att hantera internets komplexitet – EU-länderna kommer att ha den främsta rollen, med stöd av en ny europeisk nämnd för digitala tjänster. För mycket stora plattformar ska kommissionen utöva tillsyn och kontroll av efterlevnaden.
 

Mellanhandstjänster

(kumulativa skyldigheter)

Värdtjänster

(kumulativa skyldigheter)

Internetplattformar

(kumulativa skyldigheter)

Mycket stora plattformar

(kumulativa skyldigheter)

Rapportering om öppenhet och insyn
Krav på användarvillkor som tar hänsyn till grundläggande rättigheter
Samarbete med nationella myndigheter efter uppmaning
Kontaktpunkter och om nödvändigt ett juridiskt ombud
Anmälning och åtgärd samt skyldighet att informera användarna  
Rapportering av brott  
Klagomåls- och prövningsmekanismer för tvistlösning utanför domstol    
Betrodda anmälare    
Åtgärder mot otillbörliga anmälningar och motanmälningar    
Särskilda skyldigheter för marknadsplatser, t.ex. kundkännedom om tredjepartsleverantörer, inbyggd regelefterlevnad och slumpmässiga kontroller    
Förbud mot reklam riktad till barn och reklam som bygger på användarnas särdrag    
Insyn i rekommendationssystem    
Insyn för användarna när det gäller nätreklam    
Riskhanteringsskyldigheter och krishantering      
Extern och oberoende revision, intern funktion för regelefterlevnad och offentlig ansvarsskyldighet      
Möjlighet för användaren att välja bort rekommendationer som bygger på profilering      
Delning av data med myndigheter och forskare      
Uppförandekoder      
Krishanteringssamarbete      

Tydligare ansvar och effektiv efterlevnadsmekanism

Undantaget från ansvar för mellanhänderna på nätet är en hörnsten i internetregelverket. Genom undantaget är det möjligt att snabbt ta itu med olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll, men det innebär också att plattformarna inte uppmuntras att ta bort lagligt innehåll och inte är skyldiga att övervaka sina användare. I dag har vissa av reglerna lett till fragmentering på den inre marknaden och det råder osäkerhet för seriösa plattformar som vill vidta åtgärder och skydda sina användare från olagligt innehåll.

Vad ändras genom rättsakten om digitala tjänster?

  • Villkoren för undantag från ansvar stärks och klargörs: Plattformarna och andra mellanhänder är inte ansvariga för användarnas olagliga beteende om de inte är medvetna om de olagliga handlingarna och underlåter att ta bort dem.
  • Reglerna för ansvarsundantaget blir enhetliga i hela EU tack vare en direkt tillämplig förordning.
  • Det ska förtydligas hur dessa villkor gäller för skadeståndsansvar för konsumenter.
  • Man ska lösa paradoxen med frivilliga åtgärder som vidtas av små plattformar: Seriösa plattformar är inte ansvariga för olagligt innehåll som de upptäcker själva.
  • Den rättsliga säkerheten när det gäller interaktion med myndigheter ska öka: Plattformarna måste samarbeta med myndigheter som utfärdar rättsordningar med gemensamma minimikriterier.

Små internetplattformar expanderar i EU

Det finns över 10 000 plattformar i EU och enligt kommissionens uppskattning är mer än 90 procent av dem små och medelstora företag. De digitala tjänsterna i EU måste för närvarande förhålla sig till 27 olika nationella regelverk. Bara de största företagen har råd att följa alla länders regler.

Vad ändras genom rättsakten om digitala tjänster?

  • Man ska se till att små internetplattformar inte drabbas oproportionerligt hårt, samtidigt som de ska förbli ansvariga.
  • Mikroföretag och småföretag ska undantas från de dyraste kraven men vara fria att tillämpa bästa praxis och får på så sätt en konkurrensfördel.
  • Ett gemensamt regelverk för hela EU kommer att bana väg för en blomstrande marknad för digitala tjänster över gränserna. Det kan skapa upp till 2 procent mer digital handel över gränserna på den inre marknaden. 
  • Små aktörer kommer att få hjälp av standarder och vägledningar och därmed rättslig säkerhet så att de kan utveckla tjänster och skydda användarna från olaglig verksamhet.