I EU-budgeten finns årliga maxbelopp (tak) för både utgifter och inkomster:

  • Utgifter – långtidsbudgetens tak är de belopp som EU antingen kan anslå eller använda under den sjuåriga fleråriga budgetramen (just nu från 2021 till 2027)
  • Inkomstertaken för egna medel är det maxbelopp som EU kan begära av EU-länderna för att finansiera sina utgifter under en viss period.

Utgiftstak

Långtidsbudgeten innehåller tak för EU:s utgifter totalt sett och för de viktigaste utgiftskategorierna (rubrikerna) för en sjuårsperiod. Det finns två typer av utgiftstak:

  • Ett årligt tak för varje rubrik i form av åtagandebemyndiganden, som är rättsligt bindande löften om att använda pengar. Åtagandebemyndigandena används inte nödvändigtvis innevarande år utan kan spridas över flera budgetår.
  • Ett övergripande årligt tak
    • för åtagandebemyndiganden – det motsvarar summan av taken för varje rubrik
    • för betalningsbemyndiganden – det anger de faktiska maxbelopp som får betalas ut ett visst år.

Utgiftstaken är lägre än inkomsttaken (”egna medel”). För varje år i långtidsbudgeten får de totala betalningsbemyndigandena inte vara så höga att man behöver begära in mer medel från EU-länderna än taket för egna medel.

Särskilda instrument och marginaler

Det finns ett enda undantag som gör att långtidsbudgetens tak får överskridas och det är när det är nödvändigt att använda särskilda instrument, som mobiliseras som svar på oförutsedda händelser. Men även i detta undantagsfall får åtagandebemyndigandena för särskilda instrument inte överskrida taket för egna medel.

Ytterligare manöverutrymme i händelse av oförutsedda behov och kriser finns i skillnaden (”marginalen”) mellan

  • de faktiska budgeterade betalningsbemyndigandena och det totala årliga taket för betalningsbemyndigandena
  • de faktiska budgeterade åtagandebemyndigandena och det årliga taket för varje rubrik.
AvdelningarPolitikområden