EU-kommissionen arbetar på alla fronter för att bromsa spridningen av coronaviruset och vidtar exceptionella åtgärder på både europeisk och nationell nivå för att stödja hälso- och sjukvårdssystemen och motverka pandemins samhällsekonomiska effekter.

EU-kommissionens insatsteam mot coronaviruset

Här är några exempel på hur kommissionen har bidragit till att hantera krisen:

Graphic of the commission's response

Tidslinje för EU-åtgärder

Säkra och effektiva vacciner i EU och övriga världen

Kommissionens vaccinstrategi ska

Manufacturing icon hjälpa företagen att utöka sin tillverkningskapacitet
Contract icon säkra tillräckliga leveranser till EU-länderna genom förköpsavtal med vaccintillverkare
Medical suitcase icon utnyttja flexibiliteten i reglerna för att påskynda arbetet med att utveckla, godkänna och framställa vacciner.

 

Säkra tillgången till vaccin och stödja vaccination i EU-länderna

Kommissionen har byggt upp en bred portfölj med olika vacciner åt EU:s invånare till rimliga priser. Avtal har ingåtts med sju vaccintillverkare för att säkra upp till 4,6 miljarder doser.

A picture of a vaccine being administered to someone's arm through a needle

 

Mellan december 2020 och mars 2021 godkände kommissionen fyra vaccin mot covid-19 från Biontech och Pfizer (21 december), Moderna (6 januari), Astra Zeneca (29 januari) och Johnson & Johnson (11 mars). 

Vaccinleveranserna till EU-länderna har ökat stadigt sedan december 2020. Vaccinationskampanjerna har också gått framåt, och i slutet av augusti 2021 var 70 % av EU:s vuxna befolkning fullvaccinerade. 

När nya varianter av coronaviruset dök upp anslog kommissionen pengar till brådskande forskning och fortsatte att ingå förköpsavtal om påfyllnadsdoser och anpassning av vacciner till nya virusvarianter.

Kommissionen har också inlett en ny gemensam upphandling av vaccinationsutrustning. Kommissionen föreslår också att sjukhus, vårdcentraler och läkare inte ska behöva betala moms på vacciner och testkit.

Beredskap inför nya virusmutationer

Kommissionen har inrättat en EU-myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) som ska förebygga, upptäcka och snabbt ingripa vid hälsokriser. 
 
Hera fungerar som en resurs- och sambandscentral och ska stärka EU:s beredskap inför hälsohot som kan drabba flera länder. 

A doctor inspects a vaccine dose

Hera ska under normala omständigheter arbeta med att föregripa hot och potentiella hälsokriser genom att samla in information och bygga upp insatskapaciteten. Vid en kris ska Hera se till att det finns läkemedel, vacciner och andra medicinska motåtgärder, t.ex. handskar och munskydd, som det ofta rådde brist på i början av coronapandemin.

Hera är därför en av hörnstenarna i den europeiska hälsounionen och ska fylla en lucka i EU:s beredskap och insatser vid hälsokriser. Kommissionen har också föreslagit ett nytt forskningsuppdrag för hälsoberedskap och resiliens för hela EU, vilket kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade i sitt tal om tillståndet i unionen 2021.

Ursula von der Leyen meddelade också att det nya forskningsuppdraget ska få 50 miljarder euro från Team Europa.

 

Ökad tillverkning

Kommissionen har inrättat en arbetsgrupp som ska arbeta med att

  • få bort flaskhalsar i tillverkningen och snabba på och utöka den
  • anpassa vaccintillverkningen till nya virusvarianter
  • ta fram en plan för att snabbare hantera biologiska hot i EU.

 

Forskningsfinansiering

Kommissionen har satsat drygt 660 miljoner euro inom Horisont 2020 sedan januari 2020 på att ta fram vaccin, nya behandlingar, diagnostiska tester och medicinska system som kan förebygga smittspridningen och rädda liv.

Kommissionen har erbjudit Curevac, en mycket innovativ europeisk vaccinutvecklare, ekonomiskt stöd i form av ett EU-garanterat EIB-lån på 75 miljoner euro.

Europeiska investeringsbanken har ingått ett finansieringsavtal på 100 miljoner euro med immunterapiföretaget Biontech SE som ska ta fram ett vaccinprogram. EIB-finansieringen har stöd från både Horisont 2020 och investeringsplanen för Europa.

 

Globala insatser

En global pandemi kräver en global lösning. Därför vill kommissionen se till att alla får tillgång till vaccin mot covid-19, även i låg- och medelinkomstländer.

Under 2020 samlade den globala coronainsamlingen in pengar till nya behandlingar, tester och vacciner. Kampanjen startade i maj och avslutades med en global givarkonferens och konsert i juni 2020.


  • 16 miljarder euro i givarlöften från hela världen, bland annat 1,4 miljarder euro från kommissionen.

EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken ger sitt fulla stöd till Covax, ett globalt initiativ för rättvis och allmän tillgång till vacciner mot covid-19.

Tillsammans med EU-länderna har Team Europa hittills utlovat över 3 miljarder euro till Covax, vilket gör EU till en av de största givarna.

 

Ekonomiska åtgärder

EU-ledarna har enats om ett återhämtningspaket på totalt 2,018 biljoner euro (i löpande priser) som omfattar både EU-budgeten för 2021–2027 och återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU. Enligt uppgörelsen kommer kommissionen att kunna låna upp till 800 miljarder euro (i löpande priser) på marknaderna.

I en första NextGenerationEU-transaktion den 15 juni 2021 fick kommissionen fram 20 miljarder euro genom att ge ut en tioårig obligation som förfaller den 4 juli 2031. Pengarna ska gå till EU:s återhämtning efter coronakrisen. Efter fler transaktioner i juni och juli har kommissionen hittills lånat upp 45 miljarder euro. Pengarna kommer nu att användas för de första betalningarna inom NextGenerationEU via faciliteten för återhämtning och resiliens och olika EU-budgetprogram. Den första NextGenerationEU-utbetalningen gjordes i slutet av juni genom programmet React-EU. 

I slutet av augusti hade kommissionen bedömt och godkänt 19 av de nationella återhämtnings- och resiliensplaner som hade lämnats in. Den 26 september hade totalt över 49 miljarder euro betalats ut till Belgien, Cypern, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Portugal, Spanien och Tyskland.

Under 2020 antog kommissionen också andra stödåtgärder:

paper with a list Ekonomiska åtgärder har antagits som kompletterar Europeiska centralbankens stödprogram föranlett av pandemin på 1 850 miljarder euro utöver det program på 120 miljarder euro beslutats tidigare.
icon aid rules Tillfälliga regler för statligt stöd har antagits så att regeringarna kan få ut likviditet i sina ekonomier för att hjälpa människor och rädda jobb i EU.
hand and building ”Undantagsklausulen” har aktiverats så att länderna kan utnyttja flexibiliteten i EU:s budgetregler maximalt för att stödja hälso- och sjukvården och näringslivet och se till att människor får behålla sina jobb under krisen.
Folder with papers Granskning av utländska direktinvesteringar – kommissionen har utfärdat riktlinjer för att hjälpa länderna att skydda kritiska tillgångar och viktig teknik under krisen.

 

A clipboard with a checklist on it

Ekonomisk vägledning till EU-länderna

Kommissionens vårpaket inom den europeiska planeringsterminen innehöll riktlinjer för EU-ländernas ekonomiska politik mot bakgrund av pandemin. Rekommendationerna är inriktade på att mildra krisens konsekvenser på kort sikt och skapa tillväxt på lång sikt, i linje med EU:s mål för den gröna och digitala omställningen.

Image of a family

Mobilisera EU-budgeten och Europeiska investeringsbanken för att rädda jobben och stödja krisdrabbade företag

 

Kommissionens tillfälliga stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) ska hjälpa människor att behålla sina jobb under krisen. Stödet finansieras med sociala obligationer för att se till att varje euro får en tydlig social effekt. Nitton länder har fått totalt över 94 miljarder euro i stöd genom det här instrumentet.

 

Kommissionen har också lagt fram riktlinjer för att skydda säsongsarbetare i EU under pandemin. Riktlinjerna ska hjälpa nationella myndigheter, yrkesinspektioner och arbetsmarknadens parter att garantera säsongsarbetarnas rättigheter, skydda deras hälsa och säkerhet och se till att de känner till sina rättigheter.

Office space

Ytterligare ekonomiskt stöd till svårt drabbade små och medelstora företag

  • EIB-gruppen investerar ytterligare 20 miljarder euro i små och medelstora företag.
  • Kommissionen ska mobilisera 8 miljarder euro för att hjälpa minst 100 000 företag, tillsammans med EIB-gruppen.
masks unloading in Bucharest

Investeringsinitiativet mot coronaeffekter

Kommissionen har föreslagit ett investeringsinitiativ för att förse EU-länderna med omedelbar likviditet. Initiativet bygger på oanvända anslag inom sammanhållningspolitiken och omfattar bl.a.

Support to agriculture

För att stödja bönderna och jordbruket har kommissionen antagit

Folkhälsa

På väg mot en europeisk hälsounion

Den 11 november 2020 lade kommissionen de första byggstenarna till en europeisk hälsounion, som ska stå på två pelare:

  • Ett starkare hälsoskydd:
    • Harmoniserade regionala, nationella och EU-omfattande beredskapsplaner som regelbundet ska ses över och stresstestas av kommissionen och EU:s myndigheter.

    • Ett EU-system för nödlägen för bättre samordning och snabba insatser för att utveckla, lagra och upphandla den utrustning som behövs för att hantera krisen.

  • Starkare EU-myndigheter:
    • EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) ska övervaka sjukdomsutbrott utifrån gemensamma uppgifter.

    • EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) ska ansvara för läkemedel och medicintekniska produkter när det gäller säkerhet, tryggad tillgång till produkter och kliniska prövningar.

    • En ny EU-myndighet för insatser vid hälsokriser ska också inrättas.

Medicinsk vägledning till EU-länderna 

Kommissionens panel med sju oberoende epidemiologer och virologer tar fram riktlinjer och råd om

  • motåtgärder i alla EU-länder
  • skillnader i klinisk hantering
  • prioriteringar inom vård, civilskydd och andra resurser
  • åtgärder om coronavirusets långtgående konsekvenser.

Kommissionen har vidtagit flera åtgärder på grundval av vetenskapliga råd från den rådgivande panelen och EU:s smittskyddsmyndighet ECDC:

  • 19 mars

    Rekommendationer om smittskyddsåtgärder, t.ex. fysisk distansering.

  • 8 april

    Riktlinjer för att optimera tillgången till läkemedel och en vägledning om EU:s antitrustregler så att företag kan samarbeta i begränsad utsträckning, särskilt för att få fram viktiga sjukhusläkemedel. Kommissionen har också inrättat en samordningsfunktion för medicinsk utrustning som hjälper till att kartlägga tillgängliga lager, inklusive testkit, och påskynda matchningen med efterfrågan i EU-länderna.

  • 15 april

    Riktlinjer för testmetoder för att hjälpa medlemsländerna att använda testkit på ett effektivt sätt, särskilt när man lättar på restriktionerna.

  • 16 april

    Vägledning om hur man kan utveckla spårningsappar som helt och hållet följer EU:s dataskyddsregler och som kan användas när restriktionerna gradvis hävs.

  • 16 juni

    EU-länderna enas om tekniska specifikationer, som kommissionen hjälpt till att ta fram, som ska se till att smittspårningsappar delar information på ett säkert sätt.

  • 3 juli

    Beviljande av ett villkorat försäljningsgodkännande för läkemedlet remdesivir, som blir det första EU-godkända läkemedlet för behandling av covid-19.

  • 29 juli

    Undertecknande av ett avtal värt 63 miljoner euro med läkemedelsbolaget Gilead för att säkra tillgången till behandlingsdoser av Veklury, varumärkesnamnet för remdesivir. Leveranser av Veklury skickas till EU-länderna och Storbritannien med samordning och stöd av kommissionen.

  • 19 oktober

    En europeisk nätsluss sjösätts för att länka samman nationella smittspårningsappar. I slutet av november ska 19 appar vara kopplade till systemet.

Kommissionen har anslagit 3 miljarder euro från EU-budgeten till krisstödsinstrumentet och rescEU-lagret med medicinsk utrustning och EU-länderna har bidragit med lika mycket.

Personlig skyddsutrustning

Kommissionen bidrar till att det ska finnas tillräckligt med personlig skyddsutrustning genom att

  • samarbeta med EU-länderna för att bedöma mängden tillgänglig utrustning i EU, produktionskapaciteten och det väntade behovet
  • garantera bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll för att öka tillgången på skyddsutrustning utan att göra avkall på hälso- och säkerhetsnormer
  • diskutera med industrin hur produktionslinjerna kan ställas om för att tillverka mer skyddsutrustning och ge tillverkarna vägledning för att öka produktionen av skyddsutrustning, handsprit och desinfektionsmedel.

Tester

A pair of gloved hands opening a testing kit

Kommissionen har utfärdat en rekommendation till EU-länderna om testningsstrategier, bland annat användning av antigentester (snabbtester).

EU har använt 100 miljoner euro från krisstödsinstrumentet till inköp och leverans av sådana tester till medlemsländerna. Kommissionen har också inlett en gemensam upphandling för att hjälpa EU-länderna att få tag på fler sådana tester.

Dessutom har kommissionen anslagit 35,5 miljoner euro från krisstödsinstrumentet till Internationella Röda korset för att utöka testkapaciteten för covid-19 i EU, utbilda frivilliga och skydda de mest utsatta.

 

Gräns-, rese- och transportåtgärder

Under pandemin har kommissionen utfärdat rekommendationer för att se till att EU-länderna agerar på ett samordnat sätt för att både begränsa smittspridningen och säkra den fria rörligheten för människor, varor och våra ekonomier.

Kommissionen har föreslagit att man inför digitala covidintyg för att underlätta den fria rörligheten och ett säkert resande i EU under pandemin.

Förordningen om EU:s digitala covidintyg började tillämpas den 1 juli 2021. Alla som är medborgare eller bosatta i EU-länderna kan nu få ett digitalt covidintyg utfärdat och kontrollerat i hela EU. Intygen kan användas som bevis på vaccinering, negativa testresultat eller genomgången sjukdom. De kan fås digitalt eller på papper och kostar inget.

Under 2020 publicerade kommissionen

  • riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda folkhälsan och säkerställa tillgången på varor och viktiga tjänster
  • en vägledning för att säkerställa den fria rörligheten för arbetstagare, särskilt inom hälso- och sjukvården och livsmedelssektorn
  • en vägledning om hälsa, hemtransport och researrangemang för passagerare på kryssningsfartyg och besättningsmedlemmar på lastfartyg
  • ett förslag till rekommendation som ska se till att ländernas åtgärder för att begränsa den fria rörligheten under pandemin samordnas och meddelas tydligt på EU-nivå – smittnivåerna anges med färgkoder och alla EU-länder ska ha samma regler för de olika färgkoderna och uppmanas dessutom anta en gemensam policy för karantän
  • en vägledning om vilka resenärer som bör undantas från de tillfälliga reserestriktionerna

  • ett testningsprotokoll för flyget och ett EU-formulär för passageraruppgifter för att underlätta ett säkert resande (under utarbetande).

reopen eu visual

Re-open EU är en webbplats som ska hjälpa människor att planera sina resor och semestrar. I december 2020 släpptes också en app. Här hittar du aktuell information om

  • gränser
  • tillgängliga transportmedel
  • reserestriktioner
  • smittskyddsåtgärder
  • en karta med tydliga färgkoder.

Resor och transporter under coronapandemin

Insatser mot desinformation

Kommissionen står i nära kontakt med sociala medieplattformar för att få dem att lyfta fram trovärdigt innehåll, öka användarnas kunskap och begränsa coronarelaterad desinformation och reklam.

Hittills har över 700 falska historier om coronaviruset avslöjats och publicerats på www.EUvsDisinfo.eu. Kommissionen har också en webbsida om coronarelaterad desinformation där man avfärdar myter och erbjuder fakta.

Kommissionen använder alla tillgängliga verktyg och finansierar forskning för att hjälpa till i kampen mot vilseledande och falsk information om coronaviruset.

Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten samarbetar med de andra EU-institutionerna och EU-länderna, bland annat via det snabbvarningssystem som startades i mars 2019. Samarbete pågår också med internationella samarbetspartner som G7 och Nato.

A woman wearing a mask uses her phone Den 10 juni 2020 presenterade kommissionen en rad åtgärder för att intensifiera insatserna mot desinformation om coronapandemin. Man ska bland annat stärka sin strategiska kommunikation och offentliga diplomati i EU:s grannländer och övriga världen och stödja oberoende medier och journalister.

Åtgärderna bidrar till EU:s arbete mot desinformation, och i december 2020 lade kommissionen fram två initiativ. Det första är EU:s handlingsplan för demokrati som ska stärka EU:s arbete mot desinformation, hantera nya hot och påverkansförsök och stödja fria och oberoende medier. Det andra är lagen om digitala tjänster som ska säkra större ansvarsskyldighet för plattformarna när det gäller innehållsmoderering, reklam och algoritmer.

De som har skrivit på uppförandekoden rapporterar varje månad om hur de bekämpar desinformation om coronaviruset, bland annat genom åtgärder mot desinformation om vacciner. I mars 2021 föreslog kommissionen åtgärder för att stärka uppförandekoden på flera områden och göra den både stabil och flexibel.

 

Dokument

Ladda nerPDF - 3.4 MB