EU-kommissionen arbetar på alla fronter för att bromsa spridningen av coronaviruset och vidtar exceptionella åtgärder på både europeisk och nationell nivå för att stödja hälso- och sjukvårdssystemen och motverka pandemins samhällsekonomiska effekter.

EU-kommissionens insatsteam mot coronaviruset

Här är några exempel på hur kommissionen har bidragit till att hantera krisen:

Graphic of the commission's response

Tidslinje för EU-åtgärder

Säkra och effektiva vacciner i EU och övriga världen

Kommissionens vaccinstrategi ska

A picture of a vaccine being administered to someone's arm through a needle

  • säkra vaccintillverkningen i EU
  • säkra tillräckliga leveranser till EU-länderna genom förköpsavtal med vaccinutvecklare
  • anpassa EU-reglerna till den rådande krisen
  • utnyttja flexibiliteten i reglerna för att påskynda arbetet med att utveckla, godkänna och framställa vacciner.

Säkra tillgången till vaccin och stödja vaccination i EU-länderna

Den 6 januari 2021 beviljade kommissionen ett villkorligt godkännande för försäljning av det vaccin mot covid-19 som Moderna tagit fram.

Det är det andra vaccinet som godkänns i EU. Den 21 december 2020 godkändes vaccinet från Biontech och Pfizer.

Vaccineringen inleddes i EU den 27, 28 och 29 december 2020.

Hittills har kommissionen godkänt sex avtal om inköp av totalt 2,3 miljarder doser framtida vaccin: 

Dessutom har kommissionen slutfört sonderande samtal med Novavax om upp till 200 miljoner doser och med Valneva om upp till 60 miljoner doser.

Kommissionens vaccinationsstrategi ska hjälpa till att kartlägga sårbara grupper som bör vaccineras först.

Kommissionen har tagit fram gemensamma rapporteringsregler och en plattform för att följa upp ländernas vaccinationsstrategier.

Kommissionen har också inlett en ny gemensam upphandling av vaccinationsutrustning. Kommissionen föreslår också att sjukhus, vårdcentraler och läkare inte ska behöva betala moms på vacciner och testkit.

Forskningsfinansiering

Kommissionen har satsat drygt 660 miljoner euro inom Horisont 2020 sedan januari på att ta fram vaccin, nya behandlingar, diagnostiska tester och medicinska system som kan förebygga smittspridningen och rädda liv.

Kommissionen har erbjudit Curevac, en mycket innovativ europeisk vaccinutvecklare, ekonomiskt stöd i form av ett EU-garanterat EIB-lån på 75 miljoner euro.

Europeiska investeringsbanken har ingått ett finansieringsavtal på 100 miljoner euro med immunterapiföretaget Biontech SE som ska ta fram ett vaccinprogram. EIB-finansieringen har stöd från både Horisont 2020 och investeringsplanen för Europa.

Globala insatser

En global pandemi kräver en global lösning. Därför vill kommissionen se till att alla får tillgång till vaccin mot covid-19, även i låg- och medelinkomstländer.

Den globala coronainsamlingen har samlat in pengar till nya behandlingar, tester och vacciner. Kampanjen startade i maj och avslutades med en global givarkonferens och konsert i juni 2020.


  • 16 miljarder euro i givarlöften från hela världen, bland annat 1,4 miljarder euro från kommissionen.

Kommissionen deltar i Covax, ett initiativ för rättvis tillgång till covid-19-vacciner, och bidrar med 500 miljoner euro i garantier.

Ekonomiska åtgärder

EU-ledarna har enats om ett återhämtningspaket på totalt 1,8 biljoner euro som omfattar både EU-budgeten för 2021–2027 och återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Enligt uppgörelsen kommer kommissionen att kunna låna upp till 750 miljarder euro på marknaderna.

Under 2020 antog kommissionen också andra stödåtgärder:

paper with a list Ekonomiska åtgärder har antagits som kompletterar Europeiska centralbankens stödprogram föranlett av pandemin på 750 miljarder euro utöver det program på 120 miljarder euro beslutats tidigare.
icon aid rules Tillfälliga regler för statligt stöd har antagits så att regeringarna kan få ut likviditet i sina ekonomier för att hjälpa människor och rädda jobb i EU.
hand and building ”Undantagsklausulen” har aktiverats så att länderna kan utnyttja flexibiliteten i EU:s budgetregler maximalt för att stödja hälso- och sjukvården och näringslivet och se till att människor får behålla sina jobb under krisen.
Folder with papers Granskning av utländska direktinvesteringar – kommissionen har utfärdat riktlinjer för att hjälpa länderna att skydda kritiska tillgångar och viktig teknik under krisen.

Ekonomisk vägledning till EU-länderna

Kommissionens vårpaket inom den europeiska planeringsterminen innehöll riktlinjer för EU-ländernas ekonomiska politik mot bakgrund av pandemin. Rekommendationerna är inriktade på att mildra krisens konsekvenser på kort sikt och skapa tillväxt på lång sikt, i linje med EU:s mål för den gröna och digitala omställningen.

Image of a family

Mobilisera EU-budgeten och Europeiska investeringsbanken för att rädda jobben och stödja krisdrabbade företag

Kommissionens tillfälliga stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) ska hjälpa människor att behålla sina jobb under krisen.

Stödet finansieras med sociala obligationer för att se till att varje euro får en tydlig social effekt. Pengarna ska gå till arton EU-länder för att rädda jobben. Femton länder har redan fått stöd genom SURE.

Kommissionen har också lagt fram riktlinjer för att skydda säsongsarbetare i EU under pandemin. Riktlinjerna ska hjälpa nationella myndigheter, yrkesinspektioner och arbetsmarknadens parter att garantera säsongsarbetarnas rättigheter, skydda deras hälsa och säkerhet och se till att de känner till sina rättigheter.

Office space

Ekonomiskt stöd till svårt drabbade små och medelstora företag

  • EIB-gruppen vill investera ytterligare 20 miljarder euro i små och medelstora företag.
  • Kommissionen har redan mobiliserat 8 miljarder euro för att hjälpa minst 100 000 företag, tillsammans med EIB-gruppen.
masks unloading in Bucharest

Investeringsinitiativet mot coronaeffekter

Kommissionen har föreslagit ett investeringsinitiativ för att förse EU-länderna med omedelbar likviditet. Initiativet bygger på oanvända anslag inom sammanhållningspolitiken och omfattar bl.a.

Support to agriculture

För att stödja bönderna och jordbruket har kommissionen antagit

Folkhälsa

På väg mot en europeisk hälsounion

Den 11 november 2020 lade kommissionen de första byggstenarna till en europeisk hälsounion, som ska stå på två pelare:

  • Ett starkare hälsoskydd:
    • Harmoniserade regionala, nationella och EU-omfattande beredskapsplaner som regelbundet ska ses över och stresstestas av kommissionen och EU:s myndigheter.

    • Ett EU-system för nödlägen för bättre samordning och snabba insatser för att utveckla, lagra och upphandla den utrustning som behövs för att hantera krisen.

  • Starkare EU-myndigheter:
    • EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) ska övervaka sjukdomsutbrott utifrån gemensamma uppgifter.

    • EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) ska ansvara för läkemedel och medicintekniska produkter när det gäller säkerhet, tryggad tillgång till produkter och kliniska prövningar.

    • En ny EU-myndighet för insatser vid hälsokriser ska också inrättas.

Medicinsk vägledning till EU-länderna 

Kommissionens panel med sju oberoende epidemiologer och virologer tar fram riktlinjer och råd om

  • motåtgärder i alla EU-länder
  • skillnader i klinisk hantering
  • prioriteringar inom vård, civilskydd och andra resurser
  • åtgärder om coronavirusets långtgående konsekvenser.

Kommissionen har vidtagit flera åtgärder på grundval av vetenskapliga råd från den rådgivande panelen och EU:s smittskyddsmyndighet ECDC:

  • 19 mars

    Rekommendationer om smittskyddsåtgärder, t.ex. fysisk distansering.

  • 8 april

    Riktlinjer för att optimera tillgången till läkemedel och en vägledning om EU:s antitrustregler så att företag kan samarbeta i begränsad utsträckning, särskilt för att få fram viktiga sjukhusläkemedel. Kommissionen har också inrättat en samordningsfunktion för medicinsk utrustning som hjälper till att kartlägga tillgängliga lager, inklusive testkit, och påskynda matchningen med efterfrågan i EU-länderna.

  • 15 april

    Riktlinjer för testmetoder för att hjälpa medlemsländerna att använda testkit på ett effektivt sätt, särskilt när man lättar på restriktionerna.

  • 16 april

    Vägledning om hur man kan utveckla spårningsappar som helt och hållet följer EU:s dataskyddsregler och som kan användas när restriktionerna gradvis hävs.

  • 16 juni

    EU-länderna enas om tekniska specifikationer, som kommissionen hjälpt till att ta fram, som ska se till att smittspårningsappar delar information på ett säkert sätt.

  • 3 juli

    Beviljande av ett villkorat försäljningsgodkännande för läkemedlet remdesivir, som blir det första EU-godkända läkemedlet för behandling av covid-19.

  • 29 juli

    Undertecknande av ett avtal värt 63 miljoner euro med läkemedelsbolaget Gilead för att säkra tillgången till behandlingsdoser av Veklury, varumärkesnamnet för remdesivir. Leveranser av Veklury skickas till EU-länderna och Storbritannien med samordning och stöd av kommissionen.

  • 19 oktober

    En europeisk nätsluss sjösätts för att länka samman nationella smittspårningsappar. I slutet av november ska 19 appar vara kopplade till systemet.

Kommissionen har anslagit 3 miljarder euro från EU-budgeten till krisstödsinstrumentet och rescEU-lagret med medicinsk utrustning och EU-länderna har bidragit med lika mycket.

Personlig skyddsutrustning

Kommissionen bidrar till att det ska finnas tillräckligt med personlig skyddsutrustning genom att

  • samarbeta med EU-länderna för att bedöma mängden tillgänglig utrustning i EU, produktionskapaciteten och det väntade behovet
  • garantera bedömning av överensstämmelse och marknadskontroll för att öka tillgången på skyddsutrustning utan att göra avkall på hälso- och säkerhetsnormer
  • diskutera med industrin hur produktionslinjerna kan ställas om för att tillverka mer skyddsutrustning och ge tillverkarna vägledning för att öka produktionen av skyddsutrustning, handsprit och desinfektionsmedel.

Tester

Kommissionen har utfärdat en rekommendation till EU-länderna om testningsstrategier, bland annat användning av antigentester (snabbtester). EU anslår 100 miljoner euro från krisstödsinstrumentet för inköp och leverans av sådana tester till medlemsländerna. Samtidigt inleder kommissionen en gemensam upphandling för att hjälpa EU-länderna att få tag på fler sådana tester.

Dessutom har kommissionen anslagit 35,5 miljoner euro från krisstödsinstrumentet till Internationella Röda korset för att utöka testkapaciteten för covid-19 i EU, utbilda frivilliga och skydda de mest utsatta.

Gräns-, rese- och transportåtgärder

Under pandemin har kommissionen tagit fram

  • riktlinjer för gränsförvaltningsåtgärder för att skydda folkhälsan och säkerställa tillgången på varor och viktiga tjänster
  • tillfälliga restriktioner för icke nödvändiga resor till EU
  • en vägledning för att säkerställa den fria rörligheten för arbetstagare, särskilt inom hälso- och sjukvården och livsmedelssektorn
  • en vägledning om hälsa, hemtransport och researrangemang för passagerare på kryssningsfartyg och besättningsmedlemmar på lastfartyg
  • ett förslag till rekommendation som ska se till att ländernas åtgärder för att begränsa den fria rörligheten under pandemin samordnas och meddelas tydligt på EU-nivå – smittnivåerna anges med färgkoder och alla EU-länder ska ha samma regler för de olika färgkoderna och uppmanas dessutom anta en gemensam policy för karantän
  • en vägledning om vilka resenärer som bör undantas från de tillfälliga reserestriktionerna

  • ett testningsprotokoll för flyget och ett EU-formulär för passageraruppgifter för att underlätta ett säkert resande (under utarbetande).

reopen eu visual

Re-open EU är en webbplats som ska hjälpa människor att planera sina resor och semestrar. I december 2020 släpptes också en app. Här hittar du aktuell information om

  • gränser
  • tillgängliga transportmedel
  • reserestriktioner
  • smittskyddsåtgärder
  • en karta med tydliga färgkoder.

Resor och transporter under coronapandemin

Insatser mot desinformation

Kommissionen står i nära kontakt med sociala medieplattformar för att få dem att lyfta fram trovärdigt innehåll, öka användarnas kunskap och begränsa coronarelaterad desinformation och reklam.

Hittills har över 700 falska historier om coronaviruset avslöjats och publicerats på www.EUvsDisinfo.eu. Kommissionen har också en webbsida om coronarelaterad desinformation där man avfärdar myter och erbjuder fakta.

Kommissionen använder alla tillgängliga verktyg och finansierar forskning för att hjälpa till i kampen mot vilseledande och falsk information om coronaviruset.

Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten samarbetar med de andra EU-institutionerna och EU-länderna, bland annat via det snabbvarningssystem som startades i mars 2019. Samarbete pågår också med internationella samarbetspartner som G7 och Nato.

Den 10 juni 2020 presenterade kommissionen en rad åtgärder för att intensifiera insatserna mot desinformation om coronapandemin. Man ska bland annat stärka sin strategiska kommunikation och offentliga diplomati i EU:s grannländer och övriga världen och stödja oberoende medier och journalister.

Åtgärderna bidrar till EU:s arbete mot desinformation, och i december lade kommissionen fram två initiativ. Det första är EU:s handlingsplan för demokrati som ska stärka EU:s arbete mot desinformation, hantera nya hot och påverkansförsök och stödja fria och oberoende medier. Det andra är lagen om digitala tjänster som ska säkra större ansvarsskyldighet för plattformarna när det gäller innehållsmoderering, reklam och algoritmer.

De som har skrivit på uppförandekoden rapporterar varje månad om hur de bekämpar desinformation om coronaviruset, bland annat genom åtgärder mot desinformation om vacciner.

Säkra och effektiva vacciner är inom räckhåll, och det är viktigt att dessa forskningsframsteg inte undergrävs av desinformationskampanjer som skapar rädsla och misstro hos allmänheten.

Dokument

Ladda nerPDF - 8.6 MB