Lär dig skilja på fakta och fiktion

Är du osäker på om det du läser är sant? Här är några fakta:

Syiringe

EU vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att det så snart som möjligt finns säkra och effektiva covid-19-vaccin som är tillgängliga för alla.

Tyvärr finns det ännu inget vaccin eller botemedel mot coronaviruset. EU har ännu inte antagit eller godkänt något vaccin mot covid-19. EU har dock hjälpt till att få fram 15,9 miljarder euro genom den globala insamlingen mot coronapandemin. Pengarna ska bland annat gå till att utveckla botemedel och vaccin. I augusti 2020 ingick kommissionen ett första avtal med läkemedelsföretaget AstraZeneca om att köpa ett potentiellt coronavirusvaccin. Samtidigt har kommissionen fört sonderande samtal med flera andra företag. EU försöker se till att säkra och effektiva vaccin mot covid-19 finns tillgängliga så snart som möjligt för alla som kommer att behöva dem. Vaccinationer är en av folkhälsans största framgångar. Runtom i världen räddas 2–3 miljoner liv varje år, och många fler slipper invalidiserande och livslånga sjukdomar. EU stöder aktivt arbetet med vaccinationer, men kommer inte att tvinga på länderna några vaccinationsprogram.

Däremot är det många som sprider ovetenskapliga påståenden som överdriver riskerna med vaccin. Påståendena riktar in sig på människors rädsla och kan skada folkhälsan. Grundlösa påståenden om att vacciner modifierar DNA eller förgiftar patienter – med bristfälliga belägg eller vetenskapligt obeprövade teorier – kan avskräcka människor från att ta en vaccination som skulle kunna skydda dem mot allvarliga medicinska komplikationer eller till och med dödsfall. Sars-cov-2 har visat sig vara ett mycket farligt virus och forskare och virologer runtom i världen kämpar med att hitta ett botemedel så snabbt som möjligt. Med tanke på det brådskande läget och på att vissa vaccin som håller på att utvecklas är baserade på genetiskt modifierade virus, har EU gått med på att påskynda processen genom att slopa kravet på miljöriskbedömningar för kliniska prövningar. Alla vacciner måste dock fortfarande genomgå grundliga kliniska prövningar som garanterar att de är säkra innan allmänheten kan vaccineras.

icon medical

Var försiktig med påståenden på nätet om mirakelkurer.

Medicinska råd från okända eller otillförlitliga källor kan äventyra din hälsa och göra att andra inte får tag på viktiga läkemedel eller nödvändig utrustning. EU finansierar forskning om coronaviruset och möjliga behandlingar och vaccin. När det kommer ett genombrott får vi alla höra om det. Innan dess bör du vara försiktig med behandlingar som inte har godkänts och använts i stor skala. Om du inte skulle lita på dem i vanliga fall ska du inte lita på dem nu!

Tänk efter innan du delar råd om behandlingar som du ser i sociala medier och gå till säkra källor för att dubbelkolla information om nya rön. Ett sådant exempel är diskussionen om malarialäkemedlet hydroxiklorokin som har fått stor uppmärksamhet, trots resultat från kontrollerade studier som hittills visat att läkemedlet inte är effektivt mot coronaviruset.
Försök inte att självmedicinera med hydroxiklorokin eller någon annan ”mirakelkur” som du hittar på nätet utan att rådfråga din läkare.

Var också försiktig med sensationella artiklar om små experimentella behandlingar. Om resultaten inte har bekräftats i omfattande försök och med solida data bör behandlingarna inte ses som ett alternativ till vaccinationsstrategier. Och även om de visar sig fungera är det alltid viktigt för folkhälsan att förebygga sjukdomar och minska belastningen på vården.

Hittills har kommissionen godkänt en behandling mot coronaviruset, efter en vetenskaplig bedömning och rekommendation från Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. I slutet av juli säkrade kommissionen också tillgång till 30 000 behandlingsdoser som nu skickas till medlemsländerna.

mobile phone icon

Coronaviruset sprids via droppsmitta när någon nyser, hostar eller pratar – inte via mobilnätet.

En mycket vanlig myt som sprids på nätet är att det är utbyggnaden av 5G-nät som har orsakat coronapandemin. Det stämmer inte. De konspirationsteorier som felaktigt kopplar 5G till coronaviruset blandar ihop de båda sakerna, kanske för att bägge är relativt nya fenomen som inte kan ses med blotta ögat. 5G är helt enkelt nästa generations mobilteknik och kan, lika lite som 4G-nätet, inte sprida virus. 5G använder radiovågor för att koppla samman olika enheter och kan inte sprida viruset, som bara överlever i små droppar. Dessutom har coronapandemin spridits även till platser som inte har några 5G-nät. Det finns helt enkelt inget samband mellan coronautbrottet och 5G-nätet.

EU har som främsta prioritering att skydda människor och har därför infört stränga gränsvärden för allmänhetens exponering för kemikalier och strålning, enligt principen att ta det säkra före det osäkra. Faktum är att EU:s gränsvärden, bland annat för 5G, är 50 gånger lägre än den nivå som enligt forskarna skulle kunna påverka människors hälsa. All 5G-teknik måste uppfylla dessa höga standarder innan den får användas. Om 5G hade varit en fara för människors hälsa och väl skulle EU inte ha rekommenderat tekniken och medlemsländerna skulle ha förbjudit den.

Icon with three people holding hands under the globe

EU har en samordnad plan för ländernas återhämtning för att stödja människor och företag och skydda folkhälsan.

Även om många EU-länder inför nya restriktioner för att bekämpa lokala utbrott arbetar EU för att få fart på ekonomin och skapa ett rättvisare, grönare och mer digitalt EU. Återhämtningsplanen ska med en budget på 1,85 biljoner euro hjälpa EU att återhämta sig från krisen och stödja flera olika branscher. Planen omfattar bland annat instrumentet ”Next Generation EU”, som ska bidra till en hållbar, inkluderande och rättvis återhämtning för alla, även på landsbygden och för dem som drabbats hårt av coronapandemins effekter. Alla EU-länder har bidragit till återhämtningsinstrumentet, som ska få fart på ekonomin i hela EU. För att få stöd måste länderna genomföra ekonomiska reformer, men det krävs inga åtstramningsåtgärder.

 

EU vill också se till att människor kan fortsätta att resa i EU utan att riskera att smittas. På EU:s webbplats Re-Open EU hittar du aktuell information om de olika ländernas reserestriktioner, inreseregler och smittskyddsåtgärder. EU och medlemsländerna prioriterar människors hälsa och välmående, även på resan.

 

Syiringe

Det finns ingen konspiration bakom världens insatser för att få stopp på pandemin – forskarna försöker hitta ett vaccin för alla.

Om en teori ger oss en syndabock för alla våra problem ska du antagligen inte tro på den. Konspirationsteorier brukar vara fängslande, ge enkla svar på svåra frågor och peka ut en tydlig fiende. De följer standardiserade och förutsägbara mönster som används för olika scenarier och där man bara ändrar syndabockarna. Låt dig inte luras av överförenklade och felaktiga förklaringar på något så komplext som en folkhälsokris. 

Enligt en sådan grundlös teori skulle Bill Gates ha skapat coronaviruset som ett led i ett ondskefullt system. Det är förstås inte sant. Bill och Melinda Gates stiftelse har länge arbetat för att utrota farliga sjukdomar runtom i världen, bland annat polio. Och nu har stiftelsen skänkt 125 miljoner dollar till en internationell, oberoende insats för att få fram diagnosmetoder, behandlingar och vaccin mot coronaviruset. Stiftelsen har också bidragit och gett sitt stöd till den globala coronainsamlingen som kommissionen inledde den 4 maj, och som fått givarlöften på 15,9 miljarder euro. Pengarna ska gå till utveckling och global spridning av diagnosmetoder, behandlingar och vacciner mot coronaviruset. Alla eventuella coronavaccin måste förstås genomgå strikta kliniska prövningar innan de godkänns.

icon virus

Coronaviruset är fortfarande ett hot mot vår hälsa och det kan komma nya utbrott.

Alla generationer ställs inför stora utmaningar eller hot – för vår generation är det coronaviruset. Det som gör viruset till ett stort hot är att det är så smittsamt. Alla kan smittas och få svåra komplikationer. I hela världen har regeringar, experter och organisationer insett det exceptionella med viruset och Världshälsoorganisationen WHO har förklarat att det rör sig om en pandemi. EU vill framför allt rädda människors liv och försörjning. Man samarbetar tätt med medlemsländerna för att samordna och dela information och använder alla verktyg som står till buds för att minska smittspridningen och hitta lösningar. Det är tack vare EU:s, medlemsländernas och människors insatser som vi har kunnat förhindra det värsta – åtminstone än så länge. Vi vet inte hur pandemin kommer att utveckla sig, men vi måste vara förberedda på alla situationer.

icon data protection

EU har bland de strängaste dataskydds- och integritetsreglerna i världen. Coronapandemin ändrar inte på detta.

Den digitala tekniken kan skydda och rädda liv. Användning av smittspårningsappar kan spela en viktig roll i krisens alla faser – framför allt nu när smittspridningen ökar igen – och kompletterar andra insatser som ökad testning. De kan bidra till att stoppa smittspridningen genom att varna användare som befunnit sig i närheten av en smittad person och ge dem råd om vad de bör göra. Alla eventuella spårningsappar ska vara frivilliga att använda, ha tydliga villkor och fungera med andra liknande appar i andra länder. De ska också vara säkra och respektera människors integritet.

Kommissionen ska ta fram en digital infrastruktur som ska se till att appar som används i olika länder kan skicka data till varandra. Den här lösningen omfattar de flesta spårningsapparna i EU och hjälper både affärsresenärer och turister att resa säkert under pandemin.

Kommissionen har också tagit fram en vägledning så att alla appar följer samma standarder för skydd för personuppgifter, säkerhet och effektivitet. Det är frivilligt att använda apparna, men de fungerar bara om många använder dem – vi måste därför kunna lita på dem och våga använda dem. Flera europeiska länder, bland annat Irland och Tyskland, har redan släppt kontaktspårningsappar och fler länder planerar att lansera sina appar de kommande månaderna.

Kommissionen har dessutom bett telebolagen att lämna ut anonymiserade och aggregerade mobildata så att EU-länderna kan ta del av uppgifterna. Genom att analysera hur människor rör sig kan vi bättre förstå hur olika restriktioner påverkar smittspridningen. Alla EU-länder ska få ta del av rönen. I projektet används inga personuppgifter men man följer ändå EU:s allmänna dataskyddsförordning och reglerna om integritet och elektronisk kommunikation, som är bland den strängaste lagstiftningen i världen. Enskilda personuppgifter ska aldrig gå att identifiera.

disinfo

Munskydd kompletterar andra förebyggande åtgärder och är helt säkra, men måste användas på rätt sätt.

Vi vill alla skydda oss mot coronaviruset och munskydd kan vara ett sätt om vi använder och hanterar dem på rätt sätt. Att använda munskydd på allmänna platser är en solidarisk handling. Om du är smittad utan att veta om det kan du lättare undvika att smitta andra när det är mycket folk och svårt att hålla avstånd, t.ex. i affärer eller kollektivtrafiken.

Men munskydden får inte invagga oss i falsk trygghet. De är bara ett komplement till andra förebyggande åtgärder som att tvätta händerna och hålla avstånd och ger inget fullgott skydd som enda åtgärd. Det är också viktigt att använda och slänga munskydden på rätt sätt för annars kan de öka smittrisken i stället.

Man drabbas inte heller av syrebrist eller koldioxidförgiftning när man andas genom munskydd. EU ser till att de munskydd som distribueras via EU:s stödmekanismer håller tillräckligt hög kvalitet genom tester i både exportlandet och EU-länderna, och att munskydd och sjukvårdsutrustning hanteras på rätt sätt som avfall. Rekommendationerna om munskydd ska utgå från den senaste forskningen och den lokala situationen. Följ alltid råden från myndigheterna i ditt land.

icon magnified virus

Alla kan smittas av coronaviruset.

Både unga och gamla kan smittas om de inte följer myndigheternas råd. Det finns ännu inget vaccin mot coronaviruset och det är ännu oklart om eller hur länge vi blir immuna efter att ha haft sjukdomen. Dessutom vet vi fortfarande inte vilka långsiktiga effekter viruset ger. Forskning pågår fortfarande och vi vet helt enkelt inte tillräckligt om viruset för att bedöma hur stor skada det kan orsaka. Vad vi vet är att vem som helst kan drabbas.

Alla kan hjälpa till att minska smittspridningen. Försök att hålla dig frisk, hjälp till att skydda de mest sårbara i samhället och bidra till att sjukvården inte överbelastas. Tvätta händerna ordentligt, peta dig inte i ansiktet, håll avstånd på allmänna platser och håll dig hemma om du har symtom – det är det effektivaste sättet att stoppa smittspridningen. WHO rekommenderar människor i alla åldrar att vidta åtgärder för att skydda sig mot viruset, t.ex. genom att iaktta god handhygien, hosta och nysa i armvecket och isolera sig om man är sjuk eller tillhör en riskgrupp.

Icon with three people holding hands under the globe

Ett EU-lands bästa samarbetspartner är de andra EU-länderna – och nu visar de sin solidaritet mer än någonsin.

Sanningen är att EU-institutionerna och deras partner gör mer än vad man gör i andra länder. EU har inga egna befogenheter på folkhälsoområdet men kan hjälpa till med bl.a. samordning och folkhälsorekommendationer. Vi gör allt som står i vår makt för att bekämpa coronaviruset. Det handlar t.ex. om att hålla gränserna öppna för förnödenheter, hjälpa länderna med samordning och utbyte av erfarenheter, ge omfattande stöd i form av ekonomiskt bistånd, läkemedel och personalresurser och mycket annat.

Coronapandemin är ett allvarligt slag mot ekonomin i hela världen. Kommissionen använder alla verktyg som står till dess förfogande för att reagera snabbt, kraftfullt och samordnat för att skydda invånarna och mildra pandemins negativa socioekonomiska konsekvenser. EU:s insatser omfattar bland annat följande: 100 miljarder euro från Sure-initiativet ska gå till system för korttidsarbete för att rädda jobben och skydda arbetstagarna.
70 miljarder euro direkt från EU:s budget ska stödja bland annat hälso- och sjukvården, små och medelstora företag, forskning och våra partner utanför EU. Mer än 200 miljarder euro ska mobiliseras för att stödja företag, särskilt små och medelstora företag, tack vare Europeiska investeringsbanksgruppen.
240 miljarder euro från Europeiska stabilitetsmekanismens krisstöd vid pandemier ska hjälpa medlemsländerna med direkta och indirekta hälso- och sjukvårdskostnader. De här åtgärderna kompletteras av Europeiska centralbankens stödprogram på totalt cirka 1 350 miljarder euro.

Det är viktigt att länderna samarbetar så att vi kan komma ur krisen både starkare och mer enade. På grundval av principerna om solidaritet och rättvisa är detta målet för EU:s nästa långtidsbudget och återhämtningsplanen ”Next generation EU” som, när de väl har antagits, ska bidra till att bygga upp den europeiska ekonomin och göra den mer rättvis, resilient och hållbar för kommande generationer.

icon data protection

Coronarestriktionerna i EU är tillfälliga och innebär inte slutet för demokratin eller EU:s värden.

Att följa reglerna för fysisk distansering och andra restriktioner räddar liv och bidrar till att stoppa smittspridningen. Restriktionerna bygger på den senaste forskningen och uppgifter som ländernas beslutsfattare har tillgång till. EU samarbetar också med medlemsländerna för att så långt det går mildra åtgärdernas effekter. Vi har lagt fram en europeisk färdplan med rekommendationer till länderna om hur de på ett samordnat sätt kan införa restriktioner för att kontrollera virusutbrott. Samtidigt måste EU-värden som rättsstatsprincipen och de demokratiska rättigheterna respekteras. EU:s grundläggande värden – t.ex. den fria rörligheten och yttrandefriheten – är en del av EU:s modell och vårt sätt att leva och viktigare än någonsin i dessa kristider. EU arbetar alltid för att dessa värden respekteras i unionen, inte bara under den här krisen.

robot

Det nya coronaviruset kommer från djurriket och har inte framställts i ett laboratorium.

Det är viktigare än någonsin att solidariskt samarbeta över hela världen för att bekämpa coronaviruset. Desinformation och grundlösa påståenden om var viruset kommer ifrån kan lätt skada viktiga internationella nätverk och äventyra människors liv. Vi måste samarbeta med andra och inse att det inte har kommit fram några belägg för att coronaviruset har skapats i ett labb, varken avsiktligt eller oavsiktligt.

Covid-19 orsakas av en typ av coronavirus som har fått namnet sars-cov-2. Det finns olika typer av coronavirus som ger luftvägssjukdomar och kan överföras från djur till människor. Man tror att det aktuella coronaviruset spreds till människor på en matmarknad i Wuhan i Kina, där viruset först rapporterades till WHO den 31 december 2019. Vi måste förstås ställa viktiga och nödvändiga frågor om hur utbrottet har rapporterats och hanterats, men enligt vad vi vet i dag är det en helt naturlig händelse. Att skylla sjukdomsutbrottet på andra länder ändrar inget – vi kan bara bekämpa pandemin om vi samarbetar.

Small icon showing a radio signal inside a speech bubble

EU har ett konstruktivt samarbete med sina grannländer, men kommer alltid att avslöja skadlig desinformation och dess källor.

Desinformation påverkar förmågan att fatta bra beslut. Du kan drunkna i en flod av motstridiga uppgifter så att du inte vet vad du ska tro på. Konsekvenserna kan bli allvarliga – t.ex. hot mot människors säkerhet, skadat förtroende för regeringar och medier och sämre förutsättningar för EU:s internationella arbete. Vi är särskilt mottagliga för desinformation när vi är stressade. En del ser till och med coronapandemin som en anledning att strejka när vi är som mest sårbara.

Enligt analytiker i projektet EUvsDisinfo sprids falska påståenden för att skapa förvirring och misstro mot EU:s insatser under coronakrisen. Utländska aktörer och länder utanför EU, särskilt Ryssland och Kina, har bedrivit riktade påverkans- och desinformationskampanjer om coronaviruset i EU och övriga världen för att försöka undergräva den demokratiska debatten, öka samhällets polarisering och förbättra sitt eget anseende när det gäller coronapandemin. Det bästa sättet att komma till rätta med problemet är att avslöja påverkansförsöken, identifiera de ansvariga och själva berätta sanningen i ett tidigt skede – och upprepa informationen. EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska utrikestjänsten arbetar med att kartlägga och öka kunskapen om spridningen av desinformation om viruset.

icon worldwide

Virus bryr sig inte om varifrån du kommer. De bryr sig inte om ditt ursprung eller pass.

I olika delar av världen försöker människor skylla coronaviruset på olika grupper genom att prata om det europeiska viruset, det kinesiska viruset eller det amerikanska viruset. Men coronaviruset sprids via droppsmitta när en smittad person nyser, hostar eller pratar. Viruset finns inte hos någon specifik befolkning eller folkgrupp. Om du läser att viruset med avsikt sprids av migranter eller någon viss etnisk grupp, kan du vara säker på att det inte finns någon vetenskaplig grund för ett sådan påstående. Coronapandemin är en global kris som kräver att alla i hela världen är solidariska.

Shield

EU stöder medlemsländernas folkhälsoarbete.

EU anser att det är bra med gedigna investeringar i folkhälsa och har aldrig krävt några nedskärningar på området genom sina finanspolitiska regler. I EU står människor och deras hälsa i första rummet och det senaste årtiondet har de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård ökat i de flesta EU-länder. Det är en politik som gör att EU ständigt utmärker sig i världen. EU har lagt fram en plan för att hjälpa länderna under krisen och har lättat på de finanspolitiska reglerna så att länderna kan satsa mer på krisåtgärder och fokusera på det som är viktigast – att skydda sina invånare.

Det är inte heller något nytt. Sedan finanskrisen 2008 har EU infört många ekonomiska initiativ för att hjälpa medlemsländerna, särskilt de som drabbats hårdast av krisen, t.ex. Grekland, Spanien och Italien. Hälso- och sjukvården i länder som Grekland har inte skadats av de här reformerna – tvärtom har EU:s ekonomiska anpassningsprogram hjälpt till att stärka hälso- och sjukvårdssystemen så att alla har tillgång till vård. Med sin investeringsplan har EU inte bara kunnat stödja småföretag, forskning, innovation och klimatprojekt utan också flera hälso- och sjukvårdsprojekt, t.ex. för att utveckla nya cancerbehandlingar och bygga ut och modernisera sjukhus. Kommissionen har också antagit ett nytt folkhälsoprogram (EU4Health) som ska stärka EU:s insatser mot pandemier. Programmet har en budget på 9,4 miljarder euro som får användas av EU-länderna, hälsoorganisationer och icke-statliga organisationer.

law icon

EU tar hand om sina ansvarsområden så att ländernas regeringar kan koncentrera sig på sina prioriteringar.

Det är helt och hållet EU-ländernas (eller regionernas) uppgift att vidta åtgärder för att bekämpa coronaviruset – kommissionen har inget rätt att ingripa mot nationella eller regionala lagar och beslut på folkhälsoområdet. Å andra sidan kan EU ta fram strategier för hela EU och samordna EU-initiativ för att motverka krisen tillsammans med medlemsländerna. Besluten att stänga ner vissa länder eller stänga gränserna fattades till exempel på nationell nivå, medan beslutet att satsa över 100 miljoner euro i EU-bidrag på att få fram ett vaccin, nya behandlingsmetoder och diagnostiska test fattades på EU-nivå. Pengarna kommer från EU:s program för forskning och innovation, Horisont 2020. Satsningen kompletterar den globala insamling som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen startade den 4 maj och som hittills fått in 15,9 miljarder euro i givarlöften.

Låt dig inte luras av bottar

Så upptäcker du konspirationsteorier

I kölvattnet av coronapandemin har vi översköljts av en mängd farliga konspirationsteorier som för det mesta sprids på nätet. De här teorierna ger ödesdigra och långsökta förklaringar på varifrån viruset kommer och vem som bär skulden för dess spridning. Därför har EU-kommissionen och Unesco nu tagit fram infografik som ska hjälpa allmänheten att identifiera och bemöta konspirationsteorier.

Läs mer

Se upp för bedrägerier på nätet

Se upp för bedrägerier på internet som gäller produkter som påstås förebygga eller bota covid-19. Ohederliga näringsidkare gör reklam för eller försöker sälja produkter som ansiktsskydd eller handsprit som de påstår kan förebygga eller bota en infektion men det kan röra sig om bluffprodukter och du blir lurad. Här får du råd om hur du kan upptäcka och undvika bedrägerier.

Resurser och verktyg på nätet

Upptäck våra tips på resurser och verktyg på nätet för lärare och studerande – många studerar på distans under utbrottet.

Läs vårt inlägg på Medium om 5 viktiga saker att känna till om coronaviruset