Allmänt

Krisstödsinstrumentet ska hjälpa EU-länderna under coronapandemin genom att tillgodose de behov som bäst hanteras på ett strategiskt och samordnat sätt på EU-nivå.

Instrumentet bygger på solidaritetsprincipen och samlar resurser för att snabbt kunna tillgodose gemensamma behov på ett strategiskt sätt. Det hjälper till att lindra pandemins omedelbara konsekvenser och föregripa behov i samband med återhämtningen.

Alla nyheter om vilka insatser som krisstödsinstrumentet finansierar och hur de genomförs kommer att läggas ut på den här sidan.

Vacciner

En stor del av krisstödsinstrumentets budget används till att trygga tillgången till säkra och effektiva vacciner mot covid-19 i EU genom avtal om förhandsbeställningar med vaccintillverkare. Instrumentet ingår i EU-kommissionens vaccinstrategi.

Behandlingar

Veklury

Kommissionens krisstödsinstrument har finansierat två avtal med läkemedelsbolaget Gilead för att säkra tillgången till behandlingsdoser av Veklury, varumärkesnamnet för remdesivir, för totalt 70 miljoner euro. Veklury är det första läkemedel som godkänts på EU-nivå för behandling av covid-19. Med stöd från krisstödsinstrumentet har cirka 37 000 patienter med svåra covid-19-symtom kunnat behandlas. Mellan augusti och oktober 2020 levererades 200 000 flaskor med Veklury till EU-länderna och Storbritannien i flera sändningar.

Plasmaferesutrustning

Den 11 januari 2021 meddelade kommissionen att man valt ut 24 projekt som ska utgöra grunden för nya program eller utöka befintliga program för insamling av plasma från donatorer som tillfrisknat från covid-19. Målet är att bygga upp beredskap för snabb insamling av plasma om det inträffar nya smittoppar eller smittvågor. De nationella eller regionala projekten genomförs i 14 EU-länder och Storbritannien och innebär i de flesta fall att medel slussas vidare till ett stort antal lokala blod- och plasmacentraler (över 150 totalt sett).

Kliniska prövningar av ändrad användning av läkemedel

Den 13 november 2020 beviljade kommissionen ett bidrag på 1 miljon euro från krisstödsinstrumentet för att stödja en klinisk prövning om en ändrad användning av raloxifen, ett läkemedel som för närvarande används för att förebygga och behandla osteoporos. Läkemedlet hittades av Horisont 2020:s superdatorplattform Exscalate4CoV som en lovande molekyl för att behandla covidpatienter. Målet för prövningen, som ska involvera 450 deltagare, är att utvärdera om raloxifen är effektivt och säkert och om det kan förhindra att covid-19-viruset replikerar sig i celler och om det kan minska genomsnittstiden för virusutgjutelse i covid-19-patienter som ännu inte har några allvarliga symtom.

Testning

Snabba antigentester

Det är viktigt med testning för att bromsa spridningen av coronaviruset. Kommissionen har anslagit 100 miljoner euro från krisstödsinstrumentet för att köpa in över 20 miljoner antigentest i form av snabbtest som ska levereras till 24 EU-länder från februari 2021.

Högre testningskapacitet i EU-länderna

Den 18 november 2020 undertecknade kommissionen ett avtal med Internationella Röda korset om 35,5 miljoner euro från krisstödsinstrumentet för att öka testningskapaciteten för covid-19 i EU. Stödet går till att utbilda personal i att utföra, samla in och analysera tester, särskilt i mobila teststationer. Tack vare EU:s stöd får Röda korsets mobila testteam tillgång till nödvändig utrustning, laboratorieutrustning och reagenser för att utföra tester och stödja de nationella myndigheterna i deras arbete.

Transport av viktiga varor, sjukvårdsteam och patienter

EU:s krisstödsinstrument ger via ett särskilt transportpaket också ekonomiskt stöd till

Emergency kit transporter av medicinska produkter dit de behövs mest genom att finansiera hjälpsändningar till och mellan EU-länderna
Protective equipment förflyttningar av patienter mellan EU-länder eller från medlemsländer till grannländer så att man kan använda ledig kapacitet och avlasta vården där den riskerar att bli överbelastad och se till att så många patienter som möjligt får vård
Advisory group transporter av sjukvårdspersonal och mobila sjukvårdsteam mellan EU-länder och till EU från grannländer för att hjälpa de människor som har störst behov av vård

Finansieringen beviljas utöver stödet via EU:s civilskyddsmekanism och leveranserna av skyddsutrustning via rescEU.

Kommissionen har fått in 78 ansökningar om stöd från 20 EU-länder och Storbritannien, varav 60 gällde frakt av medicinska artiklar, vaccinationsutrustning och läkemedel och 18 gällde överföring av patienter och vårdteam. Sammanlagt har mer än 173 miljoner euro anslagits till dessa insatser.

Kommissionen har sedan april 2020 anslagit 164 miljoner euro för att hjälpa 20 EU-länder och Storbritannien att finansiera sina godstransporter. Bland annat har sex EU-länder fått stöd på 14,6 miljoner euro i form av bidrag och hjälp med själva transporterna för att kunna frakta vaccinationsutrustning och covidläkemedel.

Stödet har bidragit till att över 1 000 lastflyg och 500 leveranser via land och till havs har transporterat livräddande personlig skyddsutrustning och medicinsk utrustning till Europa.

I november 2021 beviljade kommissionen ytterligare 2,9 miljoner euro för flytt av patienter och transport av vårdpersonal. Det totala anslaget till denna typ av åtgärder uppgår därmed till 9 miljoner euro.

Genom de här projekten har kommissionen bidragit till att transportera cirka 450 läkare och sjuksköterskor och 350 patienter.

Hälso- och sjukvårdsmateriel

Nästan 100 miljoner euro ska gå till inköp av viktigt hälso- och sjukvårdsmateriel, t.ex. personlig skyddsutrustning och läkemedel, för att förebygga och behandla covid-19, samt tjänster för att förbättra produkternas kvalitet och användning.

icon of a mask Personlig skyddsutrustning: Kommissionen har köpt in 10 miljoner munskydd för att skydda vårdpersonal. Munskydden levererades till 19 EU-länder mellan juli och september 2020.
Syiringe Läkemedel: Pengarna har också använts för att köpa in behandlingsdoser av Veklury, varumärkesnamnet för remdesivir (se ovan). Veklury är det första läkemedel som godkänts på EU-nivå för behandling av covid-19.

 

 

Desinfektionsrobotar till sjukhus i EU

Kommissionen har köpt 200 desinfektionsrobotar för 12 miljoner euro från krisstödsinstrumentet. Robotarna använder UV-ljus och kan desinfektera ett vanligt patientrum på bara 15 minuter. De kan därmed hjälpa sjukhusen att minska infektionsrisken och begränsa smittspridningen. Distributionen startade den 26 februari 2021, då 30 robotar levererades till 12 EU-länder. Den 21 september 2021 levererade kommissionen desinfektionsrobot nummer 200 till sjukhuset Consorci Corporació Sanitària Parc Taulí i Barcelona, Spanien. Utöver de här 200 robotarna har kommissionen köpt in ytterligare 100 stycken och det totala antalet donerade robotar uppgår då till 300.


Utbildning av vårdpersonal i intensivvård

I augusti 2020 anslog kommissionen 2,5 miljoner euro från krisstödsinstrumentet till utbildning av vårdpersonal från olika yrkesgrupper så att de kunde stödja och hjälpa till på intensivvårdsavdelningar. Programmet pågick i åtta månader och 17 000 läkare och sjuksköterskor på 700 sjukhus i EU gick kursen. Genom kursen fick vårdpersonal som inte vanligtvis arbetar på intensivvårdsavdelningar utbildning i intensivvård. På så sätt har mer personal kunnat sättas in om det snabbt har behövts fler intensivvårdsplatser under en kortare tid. Kursmaterialet kommer att delas med intresserade länder utanför EU så att de kan snabbutbilda intensivvårdspersonal med tanke på eventuella framtida covid-19-utbrott eller andra hälsokriser.

EU:s digitala covidintyg

Förordningen om EU:s digitala covidintyg trädde i kraft den 1 juli 2021. Redan den 17 mars 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att skapa ett digitalt EU-covidintyg för att göra det lättare för invånarna att röra sig fritt inom EU under pandemin.

Den 27 september 2021 beviljade kommissionen bidrag till 20 EU-länder på totalt 95 miljoner euro till inköp av diagnostiska test för att göra det enklare att utfärda digitala covidintyg. Initiativet kompletterar de pågående vaccinationerna mot covid-19 och ska hjälpa de personer som ännu inte är fullvaccinerade att få tillgång till snabb och korrekt testning till rimlig kostnad, särskilt personer som inte kan vaccineras av medicinska skäl.

Läs kommissionens första rapport om hur covidintyget används i EU

Garantera interoperabilitet

Kommissionen har anslagit cirka 16 miljoner euro från krisstödsinstrumentet för att få fram den infrastruktur som krävs för att utfärda och verifiera de interoperabla intygen om vaccinering, testning eller genomgången covid-19-infektion.

Kommissionen tog tidigare fram en europeisk samordnad nätslusstjänst för datautbyte mellan nationella smittspårningsappar. Med den som utgångspunkt har kommissionen utvecklat en EU-nätsluss. Det är en säker digital infrastruktur som kopplar samman nationella system och garanterar en tillförlitlig verifiering av covidintygen i EU. Efter en första lyckad pilotfas togs EU-nätslussen i bruk den 1 juni 2021. Därmed kan intygen verifieras över gränserna.

Kommissionen har dessutom anslagit ytterligare medel från krisstödsinstrumentet för tekniskt och ekonomiskt stöd på upp till en miljon euro per EU-land för deras anslutning till EU-nätslussen.

EU:s digitala covidintyg

Sammankoppling av nationella smittspårningsappar

De flesta EU-länder har tagit fram en nationell smittspårningsapp eller planerar att göra det. Cirka 10 miljoner euro från krisstödsinstrumentet ska gå till att koppla ihop ländernas appar för att utnyttja deras potential, minska spridningen av coronaviruset och rädda liv, också när människor reser mellan olika länder.

Systemet för nätslussinteroperabilitet bygger på en decentraliserad systemarkitektur och erbjuder en europeisk lösning för ett säkert informationsutbyte mellan nationella appar. Efter en första lyckad pilotfas togs systemet i drift den 19 oktober 2020.

Hittills har 17 nationella appar som hämtats 67 miljoner gånger kopplats till systemet. Fler länder kommer snart att ansluta sig.

Totalt har 3 miljoner euro avsatts från krisstödsinstrumentet för att hjälpa EU-länderna att anpassa sina nationella appar och servrar så att de kan anslutas till nätslussen. Hittills har 13 länder utnyttjat den hjälpen.

Smittspårningsappar i EU-länderna

Länkar

 

Dokument