Syftet med inkomststöd till lantbrukare

EU:s inkomststöd till lantbrukarna ska

  • fungera som ett säkerhetsnät och göra jordbruket mer lönsamt
  • trygga livsmedelsförsörjningen i EU
  • hjälpa lantbrukarna att producera säkra, hälsosamma och prisvärda livsmedel
  • belöna lantbrukarna för att de ger oss kollektiva nyttigheter som normalt inte går att sälja på marknaden, som att bevara landsbygden och skydda miljön.

Inkomststödet baseras generellt på gårdens storlek i hektar. Alla EU-länder måste erbjuda ett grundstöd, stöd för hållbara jordbruksmetoder (förgröningsstöd) och stöd till unga lantbrukare. Eftersom EU-länderna måste betala ut de här stöden kallas de ofta för obligatoriska stöd.

EU-länderna kan välja att dessutom ge annat stöd till specifika näringar eller driftsinriktningar. Det finns särskilda stödsystem för att hjälpa små och medelstora gårdar, unga bönder, gårdar i områden med naturliga begränsningar och branscher i svårigheter.

Mer information

Grundstöd

Förgröning

Unga lantbrukare

Andra frivilliga stödsystem

Broschyr: Förklaring av den gemensamma jordbrukspolitiken – direktstöd till jordbrukare 2015–2020

Inget stöd om inte reglerna följs

EU:s inkomststöd är i de flesta fall kopplade till följande:

  • Antal hektar som brukas (inte produktionsmängden). Lantbrukarna måste reagera på efterfrågan på marknaden för att öka sin förtjänst. Genom att frikoppla stödet från produktionsmängden undviker man de ”livsmedelsberg” som EU byggde upp i slutet på 1970- och 1980-talen.
  • Miljöhänsyn och växt- och djurskydd som bidrar till ett hållbart jordbruk. Det här kallas tvärvillkor. Lantbrukare som inte följer EU:s regler kan få sitt stöd sänkt eller helt bli av med det.

Mer information

Tvärvillkor

Varför bönderna behöver stöd

För en vanlig gård ligger genomsnittsinkomsten tydligt under genomsnittsinkomsten i EU:s övriga ekonomi.

Jordbruk är en riskfylld – och ofta dyr – verksamhet. Jordbruket är mer beroende av väder och klimat än andra sektorer. Det går inte att tillgodose en ökad efterfrågan på en gång, eftersom det kräver investeringar och tar tid att odla mer vete eller producera mer mjölk. 

EU:s lantbrukare står under press från handelsliberalisering och ökande global handel med livsmedel. Utvecklingen på världsmarknaderna leder till hårdare konkurrens men skapar också nya möjligheter för det europeiska jordbrukets livsmedelsindustri. Globaliseringen och senare års fluktuationer i utbud och efterfrågan har dessutom lett till prisinstabilitet på jordbruksmarknaden, vilket gör det ännu svårare för lantbrukarna.

Dessa osäkerhetsfaktorer inom jordbruket motiverar att den offentliga sektorn får en så stor roll i det säkerhetsnät som ska trygga böndernas inkomster.

Så här fungerar inkomststödet

Som lantbrukare måste man varje år lämna in en ansökan där man deklarerar alla sina skiften. 

Inkomststödet regleras på EU-nivå men sköts av EU-länderna själva (delad förvaltning). De nationella myndigheterna ansvarar för utbetalning och kontroll av direktstödet till landets bönder.

Inom EU:s regelverk har länderna ett visst handlingsutrymme när de beviljar stöd för att ta hänsyn till nationella förhållanden, som kan variera avsevärt i EU. Enligt EU:s öppenhetsregler måste de nationella förvaltningarna publicera information om vem som får stöd.

Mer information

EU:s öppenhetsregler

Stödvillkor

För att få inkomststöd måste man uppfylla en rad villkor.

Generellt gäller följande:

  • Gården måste ligga i EU.
  • Vissa minimikrav måste vara uppfyllda. Inkomststöd beviljas inte om beloppet är för lågt (100–500 euro beroende på EU-land) eller om den stödberättigande arealen är för liten (mindre än 0,3–5 ha beroende på land).
  • Lantbrukarna måste bedriva jordbruksverksamhet (dvs. producera, föda upp eller odla jordbruksprodukter osv. eller sköta marken enligt god jordbrukshävd) på den jordbruksareal (åkermark, permanenta grödor och permanent gräsmark) som de förfogar över,
  • Lantbrukarna måste vara ”aktiva”. Viss verksamhet som bedrivs på gården gör att man inte betraktas som ”aktiv lantbrukare”, t.ex. järnvägstjänster, flygplatser, vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar. Fram till 2017 betraktades inga företagare med någon av dessa verksamheter som aktiva lantbrukare om de inte kunde visa att jordbruksverksamheten inte bara var marginell. Sedan 2018 är den här bestämmelsen frivillig och tillämpas av nio EU-länder/regioner.
  • I de EU-länder där grundstödet bygger på stödrätter måste lantbrukarna ha stödrätter för att få inkomststöd.

Mer information

EU-regler om inkomststöd till lantbrukare

Ladda nerPDF - 157.8 KB
Ladda nerPDF - 518.6 KB

Stödnivå

Nästan 6,3 miljoner gårdar i EU får inkomststöd. Stödet står ofta för en betydande del av gårdens inkomst. De senaste tio åren motsvarade inkomststödet i genomsnitt nästan hälften av lantbrukarnas inkomster.

Inkomststödets nivå kan variera betydligt mellan gårdar, länder och regioner.

EU har infört en mekanism som kallas extern konvergens för att stegvis justera inkomstödet per hektar i varje land så att det hamnar på genomsnittsnivån i EU.

Stödbeloppet justeras i de EU-länder där det nationella genomsnittsstödet (i euro per hektar) ligger

  • under 90 procent av EU-genomsnittet (stödet ökas stegvis med en tredjedel av skillnaden)
  • över EU-genomsnittet (stödet justeras nedåt).

I juni 2018 föreslog EU-kommissionen en ny ram för den gemensamma jordbrukspolitiken för att ytterligare harmonisera stödnivåerna mellan EU-länderna och halvera klyftan mellan EU-ländernas stödnivå per hektar och 90 procent av EU-genomsnittet. Detta bidrar till kommissionens åtagande att garantera en rättvisare fördelning av inkomststödet.

Vad kostar inkomststödet?

År 2018 gick 41,74 miljarder euro av EU:s jordbruksbudget till inkomststöd.

Mer information

Översikt över EU:s gemensamma jordbrukspolitik: hur den finansieras

Regler

Följande bestämmelser reglerar EU:s inkomststöd till jordbruket:

Aktuellt

Dokument

Ladda nerPDF - 1.1 MB
Ladda nerPDF - 1.8 MB
Ladda nerPDF - 1.8 MB
Ladda nerPDF - 2.1 MB
Ladda nerPDF - 3.7 MB
Ladda nerPDF - 1.2 MB
Ladda nerPDF - 2.1 MB
Ladda nerPDF - 2 MB
Ladda nerPDF - 1.9 MB
Ladda nerPDF - 1.6 MB