Lagförslag

Den 1 juni 2018 lade EU-kommissionen fram lagförslag om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Förslagen ska se till att vi bättre kan hantera aktuella och framtida utmaningar som klimatförändringar och generationsskiften och samtidigt fortsätta att stödja lantbrukarna så att vi får ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.

EU utformar sin budget för 2021–2027 så att det går att planera långsiktigt, pragmatiskt och tidsenligt för att ta itu med frågor som är viktiga för människor i EU. Kommissionen föreslår att jordbrukspolitikens budget minskas något – med omkring 5 % – på grund av lägre inkomster när EU bara har 27 medlemsländer.

Läs mer

Lagförslag, faktablad och konsekvensbedömningar

EU:s nästa långtidsbudget

EU:s lagstiftningsprocess

Nio tydliga mål

Med nio tydliga mål ska EU:s framtida jordbrukspolitik fortsätta att säkra tillgången till livsmedel av hög kvalitet och stödja den unika europeiska jordbruksmodellen.

De nio målen är att

  • garantera lantbrukarna en skälig inkomst
  • öka konkurrenskraften
  • omfördela makten i livsmedelskedjan
  • motverka klimatförändringen och klimatanpassa jordbruket
  • vårda miljön
  • bevara landskap och biologisk mångfald
  • stödja generationsskiften
  • bidra till en levande landsbygd
  • skydda folkhälsan och matens kvalitet.

Läs mer

De nio målen – fakta och politisk relevans

Utmaningar för jordbruk och landsbygd

De viktigaste inslagen

Riktade åtgärder för rättvisare villkor

För att garantera stabilitet och förutsägbarhet kommer inkomststödet fortsätta att vara en viktig del av den gemensamma jordbrukspolitiken och baseras på gårdens storlek i hektar. Men i framtiden vill EU prioritera de små och medelstora jordbruken och uppmuntra unga lantbrukare att ge sig in i yrket. Därför vill kommissionen

  • höja stödnivån per hektar för små och medelstora jordbruk
  • minska andelen direktstöd som överstiger 60 000 euro per jordbruksföretag och begränsa stödet till 100 000 euro per jordbruksföretag, för att få en rättvisare fördelning av stödet
  • avsätta minst 2 % av anslagen till direktstöd i varje land till att hjälpa unga lantbrukare, kompletterat med ekonomiskt stöd till landsbygdsutveckling och åtgärder för att underlätta tillgången till mark och marköverföringar
  • se till att bara de som bedriver lantbruk som yrke ska få stöd.

Mer långtgående miljö- och klimatmål

Lantbrukarna har en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, skydda miljön och bevara landskapet och den biologiska mångfalden. I sitt förslag sätter kommissionen upp höga mål för miljö- och klimatarbetet. Lantbrukarna måste

  • bevara kolrika jordar genom skydd av våtmarker och torvmarker
  • använda ett särskilt verktyg för hantering av näringsämnen för att förbättra vattenkvaliteten och minska utsläppen av ammoniak och dikväveoxid
  • använda växelbruk i stället för diversifiering av grödor.

Lantbrukarna kommer att kunna bidra ännu mer och belönas för att de gör mer än de tvingande kraven. EU-länderna ska utveckla miljösystem för att stödja eller ge lantbrukarna incitament att använda metoder som är gynnsamma för klimatet och miljön.

Lantbruket är landsbygdens livsnerv

Lantbrukarna spelar en central roll i landsbygdsamhällena och förser oss med livsnödvändiga varor. Den framtida jordbrukspolitiken ska främja landsbygdens utveckling på olika sätt:

  • Hjälpa nya generationer att satsa på yrket med stöd av mer erfarna lantbrukare, bättre kunskapsöverföring mellan generationerna och planering för generationsskiften.
  • Uppmuntra EU-länderna att göra mer på nationell nivå, exempelvis genom flexiblare regler för beskattning och arv för att göra det lättare för unga lantbrukare att få tillgång till mark.
  • Skärpa kraven för säkra livsmedel av hög kvalitet så att lantbrukarna måste följa reglerna om t.ex. minskad användning av bekämpningsmedel eller antibiotika för att få bidrag.

Läs mer

Ladda nerPDF - 2.8 MB

Ett nytt sätt att arbeta

EU-kommissionen föreslår ett mer flexibelt system för att förenkla och modernisera jordbrukspolitiken. Tyngdpunkten flyttas från regler som måste följas till resultat och prestation.

I strategiska planer ska länderna beskriva hur de tänker nå jordbrukspolitikens nio EU-mål samtidigt som de tillgodoser lantbrukarnas och landsbygdens särskilda behov.

Det nya arbetssättet innebär också andra förenklingar:

  • Rationalisera administrationen: Länderna ska lämna in en enda strategisk plan som omfattar direktstöd, landsbygdsutveckling och sektorsstrategier.
  • Göra det lättare att skydda miljön: Länderna ska anpassa miljö- och klimatåtgärderna efter sina förutsättningar, i enlighet med vissa standarder och mål på EU-nivå.
  • Förenkla stödet till unga lantbrukare: En enda strategisk plan möjliggör konsekventa åtgärder för generationsskifte som omfattar både direktstöd och landsbygdsutveckling. Dessutom kommer unga lantbrukare lättare att få tillgång till kompletterande inkomst- och etableringsstöd eftersom EU-kraven för att få stöd sänks.

Läs mer

EU-kommissionären Phil Hogan talar om förenkling och subsidiaritet på rådets möte om jordbruk och fiske den 16 juli 2018.

Ladda nerPDF - 2.6 MB
Ladda nerPDF - 7.5 MB

Främja innovation

Kunskap och innovation behövs för ett smart, motståndskraftigt och hållbart jordbruk. EU:s framtida jordbrukspolitik kommer att uppmuntra till ökade investeringar i forskning och innovation och se till att lantbrukare och landsbygdsområden kan dra nytta av resultaten.

Därför är det viktigt att bygga starkare kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) för att se till att fler innovationsprojekt kan starta och utvecklas och att deras resultat sprids och används i så stor utsträckning som möjligt. Genom att inkludera nationella Akis-strategier i de strategiska planerna för jordbrukspolitiken, i enlighet med artikel 102 i förslaget till förordning om stöd till nationella strategiska planer inom jordbrukspolitiken, skapas incitament för att strukturera och organisera det nationella innovationsekosystemet. Välfungerande kunskaps- och innovationssystem i hela EU bidrar till minskat dubbelarbete, lägre kostnader, större genomslag för EU:s och medlemsländernas finansiering och snabbare innovationsprocess.

Lyckade Akis-strategier omfattar fyra typer av insatser:

  1. Förbättra kunskapsflödet och stärka kopplingen mellan forskning och praktik.
  2. Stärka alla rådgivningstjänster inom jordbruket och främja deras sammanlänkning inom Akis.
  3. Främja ämnesövergripande och interaktiv innovation över gränserna.
  4. Stödja jordbrukets digitalisering.

EU-kommissionen vill anslå 10 miljarder euro från programmet Horisont Europa till forsknings- och innovationsprojekt om livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi. Det europeiska innovationspartnerskapet för jordbruk (EIP-AGRI) kommer att fortsätta föra samman resurserna från Horisont Europa och landsbygdsutveckling för att främja ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk och skogsbruk.

Aktuellt

Dokument

Ladda nerPDF - 1.4 MB
Ladda nerPDF - 973.9 KB
Ladda nerPDF - 1.4 MB
Ladda nerPDF - 770.6 KB
Ladda nerPDF - 13.4 MB