EU-kommissionens förslag

Den 1 juni 2018 lade kommissionen fram lagförslag om den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2021–2027. Eftersom förhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet fortfarande pågår har det preliminära startdatumet för den nya jordbrukspolitiken flyttats till den 1 januari 2023.

Efter tilldelningen av medel till jordbrukspolitiken för 2021–2027 från EU:s långtidsbudget har man enats om en övergångsförordning för åren 2021 och 2022. Övergångsförordningen innebär att de flesta av reglerna för 2014–2020 förlängs, samtidigt som man inför mer långtgående miljö- och klimatmål och säkrar en smidig övergång till den framtida jordbrukspolitiken enligt kommissionens förslag.

Jordbrukspolitiken ska främja en hållbar och konkurrenskraftig jordbrukssektor som kan bidra till målen i EU:s gröna giv, särskilt när det gäller Från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald. Kommissionens förslag går ut på att

  • ge lantbrukarna rättvisa villkor och en stabil ekonomisk framtid
  • sätta upp mer långtgående miljö- och klimatmål
  • värna jordbrukets roll som samhällets ryggrad.

Kommissionen föreslår också nio specifika mål:

  • Garantera lantbrukarna en skälig inkomst

  • Öka konkurrenskraften

  • Omfördela makten i livsmedelskedjan

  • Motverka klimatförändringarna

  • Vårda miljön

  • Bevara landskap och biologisk mångfald

  • Stödja generationsskiften

  • Bidra till en levande landsbygd

  • Skydda folkhälsan och matens kvalitet

Läs mer

Lagförslag, faktablad och konsekvensbedömningar

Meddelande från kommissionen: Framtiden för livsmedel och jordbruk

EU:s lagstiftningsprocess

Ladda nerPDF - 2 MB
Ladda nerPDF - 494.1 KB

Riktade åtgärder för rättvisare villkor

För att garantera stabilitet och förutsägbarhet kommer inkomststödet även i fortsättningen att vara en viktig del av den gemensamma jordbrukspolitiken och baseras på gårdens storlek i hektar. Men i framtiden måste EU prioritera de små och medelstora jordbruken och uppmuntra unga lantbrukare att ge sig in i yrket.

Därför vill kommissionen

  • höja stödnivån per hektar för små och medelstora jordbruk
  • minska andelen direktstöd som överstiger 60 000 euro per jordbruksföretag och begränsa stödet till 100 000 euro per jordbruksföretag, för att få en rättvisare fördelning av stödet
  • avsätta minst 2 % av anslagen till direktstöd i varje land till att hjälpa unga lantbrukare, kompletterat med ekonomiskt stöd till landsbygdsutveckling och åtgärder för att underlätta tillgången till mark och markförsäljningar
  • se till att bara de som bedriver lantbruk som yrke ska få stöd.
Ladda nerPDF - 1.4 MB

Mer långtgående miljö- och klimatmål

Lantbrukarna har en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, skydda miljön och bevara landskapet och den biologiska mångfalden. Kommissionen vill underlätta deras insatser genom att se till att jordbrukspolitiken bidrar till att

  • motverka klimatförändringarna, klimatanpassa jordbruket och öka användningen av hållbar energi
  • främja en hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, jord och luft
  • skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster och bevara livsmiljöer och landskap.

Insatser för miljön och klimatet

Kommissionen föreslår en ny miljö- och klimatstruktur för jordbrukspolitiken, med skärpta obligatoriska krav och ökat stöd till miljövänligt jordbruk. Några av förslagen handlar om

  • krav på att skydda kolrika våtmarker och använda växelbruk för att bevara en god jordmån
  • ett obligatoriskt verktyg för hantering av näringsämnen som ska hjälpa lantbrukarna att förbättra vattenkvaliteten och minska sina utsläpp av ammoniak och dikväveoxid
  • nya bidrag från budgeten för direktstöd till så kallade miljösystem som ska få lantbrukarna att använda metoder som är bättre för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden.

Genom de här åtgärderna kommer jordbruket att bli ett centralt inslag i EU:s gröna giv, strategin för biologisk mångfald och Från jord till bord-strategin.

Ladda nerPDF - 2.4 MB
Ladda nerPDF - 973.9 KB
Ladda nerPDF - 2.8 MB

Lantbruket är landsbygdens livsnerv

Lantbrukarna spelar en central roll i landsbygdsamhällena och förser oss med livsnödvändiga varor. Den framtida jordbrukspolitiken ska främja landsbygdens utveckling genom att

  • hjälpa nya generationer att satsa på yrket med stöd av mer erfarna lantbrukare, bättre kunskapsöverföring mellan generationerna och planering för generationsskiften
  • främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling på landsbygden, bland annat bioekonomin och ett hållbart skogsbruk
  • se till att EU:s jordbruk bättre tillmötesgår samhällets krav på livsmedel och hälsa, med säkra, näringsrika och hållbara livsmedel, minskat matsvinn och bättre djurskydd
  • ge fortsatt stöd till landsbygdssamhällen genom initiativet smarta byar och lokalt ledd utveckling inom Leaderprogrammet.
Ladda nerPDF - 1.4 MB

Ett nytt sätt att arbeta

EU-kommissionen vill förenkla och modernisera jordbrukspolitiken genom att flytta fokus från regler och efterlevnad till resultat och prestation.

Ett uppdaterat EU-regelverk

Jordbrukspolitiken bygger på nio mål, med fokus på sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Kommissionens förslag innehåller en verktygslåda med breda politiska åtgärder som EU-länderna kan anpassa till sina egna behov och resurser.

Kommissionen ska också ta fram resultatindikatorer som ett led i en ny modell för uppföljning och utvärdering som ska användas för att bedöma hur väl EU-länderna når jordbrukspolitikens mål.

Nationella strategiska planer

EU-länderna ska ta fram en strategisk plan för jordbrukspolitiken där de beskriver hur de ska använda jordbruksstödet för att nå vissa mål och hur dessa mål bidrar till EU:s övergripande mål.

I arbetet med planerna ska länderna samarbeta med kommissionen, samråda med experter och intressenter och göra en omfattande swot-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) av sina särskilda behov.

Innan länderna börjar genomföra sina planer måste kommissionen utvärdera och godkänna dem. Länderna ska varje år lämna in en rapport om arbetet med att nå de uppsatta målen.

Fördelar med det nya arbetssättet

  • En effektivare resultatmodell

Med den nya metoden kombineras detaljerad planering och tydliga mål med fungerande åtgärder och omfattande övervakning för att se till att resultaten nås.

  • Ökad flexibilitet

EU-länderna får större frihet att utforma regler och anslag utifrån sina bönders och landsbygdssamhällens behov, så länge de överensstämmer med EU:s standarder och mål.

  • Enklare administration

Länderna behöver bara lämna in en enda strategisk plan för direktstöd, sektorsstrategier och landsbygdsutveckling, vilket bidrar till ett smidigare genomförande och mindre administration.

  • Starkare miljöskydd

I sina strategiska planer måste länderna visa högre miljöambitioner än i dag. Med det nya arbetssättet kan länderna omvandla EU:s standarder och mål till åtgärder som är relevanta för deras verklighet.

Läs mer

Jordbrukspolitikens mål – landsfakta

Ladda nerPDF - 3 MB

Främja innovation

Kunskap och innovation behövs för ett smart, motståndskraftigt och hållbart jordbruk. EU:s framtida jordbrukspolitik ska uppmuntra till ökade investeringar i forskning och innovation och se till att lantbrukare och landsbygdsområden kan dra nytta av resultaten.

Därför är det viktigt att bygga starkare kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis) för att se till att fler innovationsprojekt kan starta och utvecklas och att deras resultat sprids och används i så stor utsträckning som möjligt. Genom att inkludera nationella Akis-strategier i de strategiska planerna för jordbrukspolitiken skapas incitament för att strukturera och organisera det nationella innovationsekosystemet. Välfungerande kunskaps- och innovationssystem i hela EU bidrar till minskat dubbelarbete, lägre kostnader, större genomslag för EU:s och medlemsländernas finansiering och snabbare innovationsprocess.

Lyckade Akis-strategier omfattar fyra typer av insatser:

  1. Förbättra kunskapsflödet och stärka kopplingen mellan forskning och praktik.
  2. Stärka alla rådgivningstjänster inom jordbruket och främja deras sammanlänkning inom Akis.
  3. Främja ämnesövergripande och interaktiv innovation över gränserna.
  4. Stödja jordbrukets digitalisering.

EU-kommissionen vill anslå 10 miljarder euro från programmet Horisont Europa till forsknings- och innovationsprojekt om livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi. Det europeiska innovationspartnerskapet för jordbruk (EIP-AGRI) kommer att fortsätta föra samman resurserna från Horisont Europa och landsbygdsutveckling för att främja ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk och skogsbruk.

Ladda nerPDF - 770.6 KB
Ladda nerPDF - 13.4 MB

En kraftfull budget

När EU:s långtidsbudget för 2021–2027 har antagits kommer EU:s framtida jordbrukspolitik att ha en stabil finansiering.

  • 387 miljarder euro

    till jordbrukspolitiken

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) får en budget på 291,1 miljarder euro (i löpande priser), medan budgeten för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), inklusive anslagen från Next Generation EU, uppgår till 95,5 miljarder euro.

  • Upp till 8 miljarder euro

    från Next Generation EU

Återhämtningsinstrumentet Next Generation EU kommer att stärka Ejflus budget med 8 miljarder euro för att hjälpa landsbygden att genomföra de strukturförändringar som krävs för att nå målen för EU:s gröna giv och den digitala omställningen.

  • Upp till 25 %

    kan överföras mellan inkomststöd och landsbygdsutveckling

För att EU-länderna ska få bättre möjligheter att anpassa politiken till sina prioriteringar inom jordbrukssektorn får de föra över upp till 25 % av sina jordbruksanslag mellan inkomststöd och landsbygdsutveckling. EU-länderna får tillämpa ytterligare flexibilitet för vissa specifika ändamål, t.ex. stöd till miljö- och klimatmål eller unga lantbrukare, och om deras direktstöd ligger under genomsnittet.

Läs mer

EU:s nästa långtidsbudget

Aktuellt