Syftet med EU:s jordbrukspolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken tillkom 1962 och är ett partnerskap mellan jordbruket och samhället, och mellan EU och lantbrukarna. Den ska

  • stödja lantbrukarna och förbättra jordbrukets produktivitet för att säkra tillgången på livsmedel till rimliga priser
  • se till att EU:s lantbrukare kan försörja sig
  • bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser och kampen mot klimatförändringen
  • bevara landsbygden och landskapet i EU
  • hålla landsbygden levande genom att främja jobb i jordbruket, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och andra närliggande näringar.

EU:s jordbrukspolitik är gemensam för alla medlemsländer. Den förvaltas och finansieras genom EU:s budget.

EU:s jordbrukspolitik i praktiken

Jordbruket skiljer sig från de flesta andra näringar på flera punkter:

  • Trots att livsmedelproduktionen är så viktig tjänar lantbrukarna cirka 40 procent mindre än andra.
  • Jordbruket är mer beroende av väder och klimat än många andra näringar.
  • Det går inte att tillgodose en ändrad efterfrågan på en gång – att odla mer vete eller producera mer mjölk tar helt enkelt tid.

Lantbrukarna ska både vara kostnadseffektiva, arbeta på ett hållbart och miljövänligt sätt och sköta och vårda marken och den biologiska mångfalden.

Osäkerhetsfaktorerna och miljöpåverkan motiverar att den offentliga sektorn har sådan stor betydelse för EU:s lantbrukare. EU:s jordbrukspolitik omfattar

  • inkomststöd genom direktstöd som sörjer för stabila inkomster och ersätter lantbrukarna för att de tar miljöhänsyn och ger oss andra kollektiva nyttigheter som inte går att sälja på marknaden
  • marknadsåtgärder för att hantera svåra marknadsförhållanden, till exempel en plötsligt minskad efterfrågan på grund av hälsolarm, eller prissänkningar till följd av ett tillfälligt överskott på marknaden
  • insatser för landsbygdsutveckling tillsammans med nationella och regionala program för att tillgodose landsbygdens särskilda behov och utmaningar.

Finansiering

Nivån på stödet från EU:s totala budget återspeglar de många variabler som man måste beakta för att kontinuerligt trygga tillgången på livsmedel av hög kvalitet, bland annat genom inkomststöd till lantbrukarna, klimatåtgärder och insatser för en levande landsbygd.

EU:s jordbrukspolitik finansieras genom två fonder som ingår i EU-budgeten:

Utbetalningarna sköter de enskilda EU-länderna själva på nationell nivå. Information om stödmottagare publiceras av varje land i enlighet med EU:s öppenhetsregler.

Läs mer

EU:s årliga budgetcykel

EU:s utgifter och inkomster 2014–2020

Fördelarna med EU:s jordbrukspolitik

Syftet med EU:s jordbrukspolitik är att ge lantbrukarna förutsättningar att bidra till samhället.

Livsmedel

  • Det finns omkring 10 miljoner gårdar i EU och 22 miljoner människor arbetar inom jordbruket. Lantbrukarna levererar ett imponerande utbud och stora mängder prisvärda och säkra produkter av hög kvalitet.
  • EU är känt världen över för sin mat och sina mattraditioner och är en av världens ledande producenter och nettoexportörer av jordbruksbaserade livsmedel. Tack vare de unika jordbruksresurserna kan och bör EU spela en nyckelroll för att trygga livsmedelsförsörjningen även i övriga världen.

Landsbygdsutveckling

  • Många jobb på landet är kopplade till jordbruket och landsbygdens värdefulla naturresurser. Lantbrukarna behöver maskiner, byggnader, bränsle, gödselmedel och veterinärvård i de tidiga produktionsleden.
  • Andra är sysselsatta i senare led, till exempel med beredning, bearbetning, förpackning, lagring, transport och återförsäljning av livsmedel. Jordbruket och livsmedelsbranschen sysselsätter nästan 40 miljoner personer i EU.
  • För att lantbrukarna och alla näringarna ska kunna arbeta effektivt och vara moderna och produktiva, måste det vara lätt att hitta aktuell information om jordbruksfrågor, produktionsmetoder och marknadsutveckling. Under 2014–2020 kommer EU:s jordbrukspolitik att ge cirka 18 miljoner invånare på landsbygden höghastighetsteknik och bättre internettjänster och infrastruktur. Det motsvarar 6,4 procent av EU:s landsbygdsbefolkning.

Miljövänligt jordbruk

  • Lantbrukarna står inför en dubbel utmaning – att producera livsmedel och samtidigt skydda naturen och bevara den biologiska mångfalden. Ett miljövänligt jordbruk, som använder naturens resurser med omsorg, är grunden för vår livsmedelsproduktion och livskvalitet – både nu och i framtiden.

Viktiga aktörer

EU-kommissionen rådfrågar regelbundet grupper för dialog med det civila samhället och jordbrukskommittéer för att utforma jordbrukslagar och jordbruksinsatser på bästa möjliga sätt. Expertgrupper bistår kommissionen i olika frågor, t.ex. arbetsgruppen för jordbruksmarknader när det gäller illojala handelsmetoder.

Kommissionen gör konsekvensbedömningar när man planerar, bereder och föreslår ny EU-lagstiftning, för att avgöra om det behövs EU-initiativ och vad möjliga lösningar kan leda till. Konsekvensbedömningar är en viktig del av EU:s agenda för bättre lagstiftning. Konsekvensbedömningar för jordbruket och landsbygdsutvecklingen gjordes 2003 (halvtidsöversyn), 2008 (hälsokontroll – SEC(2008) 1885) och 2011 (den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 – SEC(2011) 1153).

Även EU:s revisionsrätt spelar en viktig roll när det gäller att kontrollera jordbruksutgifterna.

Kommissionen publicerar regelbundet opinionsundersökningar (så kallade Eurobarometerundersökningar) om EU:s invånare, jordbruk och den gemensamma jordbrukspolitiken. Eurobarometerundersökningarna görs i alla EU-länderna och ger värdefull information om människors syn på EU:s jordbrukspolitik och vad de vet om bland annat EU-stöd, jordbrukspolitikens resultat och betydelse och kvalitets- och miljöfrågor.

Utvärdering av EU:s jordbrukspolitik

Kommissionen gör en bedömning av EU:s jordbrukspolitik genom den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen.

Syftet är att visa vad man har uppnått med jordbrukspolitiken 2014–2020 och göra den effektivare med hjälp av indikatorer.

EU:s jordbrukspolitik efter 2020

Genom åren har politiken utvecklats för att anpassas till nya ekonomiska förutsättningar, tillgodose allmänhetens krav och konsolidera det europeiska jordbruket inför framtiden.

Den 1 juni 2018 presenterade kommissionen lagförslag om EU:s jordbrukspolitik efter 2020.

Förslagen följde på ett offentligt samråd om jordbrukspolitikens framtid som inleddes 2017 och ett meddelande om framtiden för livsmedel och jordbruk.

I sitt meddelande visar kommissionen vägen för en jordbrukspolitik som är enklare och ger mer valuta för pengarna. Kommissionen går igenom den framtida jordbrukspolitikens prioriteringar och lägger grunden för en debatt om flexiblare metoder för att genomföra politiken och uppnå effektivare resultat.

Rättslig grund

EU:s jordbrukspolitik är förankrad i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Jordbrukspolitikens olika aspekter regleras i olika EU-förordningar:

EU:s jordbrukspolitik förvaltas av kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling. Kommissionen kan anta delegerade akter och genomförandeakter för att verkställa EU:s jordbrukspolitik.

Läs mer

Register över gällande EU-lagstiftning

Så här går EU:s lagstiftningsprocess till

Tidslinje

  • 2013

    Jordbrukspolitiken reformeras för att stärka jordbrukets konkurrenskraft, främja innovation och ett hållbart och miljövänligt jordbruk, stödja sysselsättning och tillväxt på landsbygden samt en produktiv markanvändning.

  • 2003

    Inkomststöd till bönderna införs. Genom en ny reform avskaffas kopplingen mellan stöd och produktion. Bönderna får nu ett inkomststöd (gårdsstöd), förutsatt att de sköter sin mark och uppfyller normerna för livsmedelssäkerhet, miljö och djurskydd.

  • 1992

    Politiken går från marknadsstöd till producentstöd. Prisstödet avvecklas och ersätts med direktstöd till bönderna, som uppmanas att ta större miljöhänsyn.

    Reformen sammanfaller med miljötoppmötet i Rio 1992, där principen om hållbar utveckling lanseras.

  • 1984

    Den gemensamma jordbrukspolitiken föds. Den har som mål att förse EU:s invånare med livsmedel till rimliga priser och ge bönderna en skälig levnadsstandard.

  • 1962

    The common agricultural policy is born. The CAP is conceived as a common policy, with the objectives of providing affordable food for EU citizens and a fair standard of living for farmers.

Aktuellt

Dokument

Ladda nerPDF - 544 KB