Om samrådet

Samrådsperiod
4 juli 2018 - 16 augusti 2018
Politikområden
Transporter

Läs svaren

Målgrupp

Vi vill gärna få in synpunkter från allmänheten, intressenter och EU-länderna på systemet med sommartid och eventuella ändringar. 

Syftet med samrådet

Efter ett antal förfrågningar från allmänheten, Europaparlamentet och vissa EU-länder har kommissionen beslutat att utreda hur EU:s sommartid fungerar för att se om något behöver ändras.

Vi vill därför få in synpunkter från allmänheten, intressenter och EU-länderna på de nuvarande reglerna för sommartid och eventuella ändringar.

Så lämnar du ditt bidrag

Enkäten finns på alla officiella EU-språk utom iriska. Du får svara på vilket som helst av EU-språken, men vi tar gärna emot bidrag på engelska eftersom vi då kan analysera dem snabbare.

Du kan när som helst ta en paus och fortsätta senare. När du har skickat in dina svar kan du ladda ner dem.

Du kan också ladda upp eller mejla dokument, till exempel en ståndpunkt.

Bidragen kommer att läggas ut på den här sidan. Om du inte vill att dina uppgifter ska offentliggöras kommer vi att publicera ditt svar anonymt. Om du laddar upp ett dokument kan det komma att publiceras oförändrat tillsammans med svaret.

För att öka öppenheten uppmanas alla organisationer som vill delta att ge kommissionen och allmänheten relevant information om sig själva genom att registrera sig i EU:s öppenhetsregister och förbinda sig att följa dess uppförandekod. Om en organisation inte lämnar den informationen behandlar kommissionen bidraget som ett enskilt bidrag (se normerna för samråd, KOM(2002) 704, och meddelandet om uppföljning av det europeiska öppenhetsinitiativet, KOM(2007) 127).

Om din organisation är registrerad i öppenhetsregistret, ber vi dig att ange id-numret i registret när du svarar på enkäten. Ditt bidrag kommer då att representera organisationens synpunkter.

Om din organisation inte är registrerad kan du registrera den nu. Gå sedan tillbaka till den här sidan för att lämna ditt bidrag som företrädare för en registrerad organisation.

Systemet gör en lokal säkerhetskopia av dina enkätsvar. På så sätt kan enkäten skickas även om servern för tillfället inte är tillgänglig, om din dator oavsiktligt stänger ner eller om något annat oförutsett händer. De lokalt lagrade uppgifterna innehåller id-nummer på frågor och svar. När du har skickat enkäten till servern eller när du har sparat ett utkast på servern, raderas de lokalt sparade uppgifterna. Du kan stänga av den här funktionen genom att avmarkera rutan ”Spara säkerhetskopia på din lokala dator (avmarkera om du använder en offentlig eller delad dator)” som finns ovanför enkäten. I så fall lagras inga uppgifter på din dator.

Se också hjälpsidan för deltagare

Mer information

Vad innebär EU:s sommartidsregler?

Sommartid i EU innebär en tidsomställning två gånger om året för att på bästa sätt ta vara på dagsljuset.

De flesta EU-länder har haft sommartid länge, ända sedan första och andra världskriget eller oljekrisen på 1970-talet. Då var anledningen främst att spara energi. Men det har också funnits andra skäl, t.ex. ökad trafiksäkerhet, bättre möjligheter till utomhusaktiviteter tack vare ljusare kvällar eller helt enkelt för att anpassa sig till grannländer eller viktiga handelspartner.

EU:s sommartidsregler har funnits sedan 1980-talet och fastställs i direktiv 2000/84/EG. Enligt direktivet ska länderna gå över till sommartid den sista söndagen i mars och tillbaka till vanlig tid den sista söndagen i oktober. Syftet med EU-lagstiftningen om sommartid var att få enhetliga regler för alla länder på EU:s inre marknad.

Det finns dessutom tre olika tidszoner för normaltid i EU, men de påverkas inte av sommartidsreglerna eller eventuella framtida ändringar. (EU omfattar följande tre tidszoner: västeuropeisk tid eller Greenwichtid (GMT), centraleuropeisk tid (GMT+1) och östeuropeisk tid (GMT+2). Åtta länder (Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Lettland, Litauen och Rumänien) har GMT+2 som sin normaltid. Sjutton länder (Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Kroatien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) har GMT+1, och tre länder (Irland, Portugal och Storbritannien) har GMT.) Normaltiden fastställs i förhållande till GMT (Greenwichtid) eller UTC (koordinerad universell tid).

Det bör också noteras att dagsljuset varierar beroende på ländernas geografiska läge. Norra EU har stora skillnader mellan dag och natt med mörka vintrar med lite dagsljus och ljusa somrar med korta nätter. I södra EU varierar dagsljuset inte så mycket under året (se tabeller över solens upp- och nedgång).

Hur fungerar EU:s nuvarande sommartidssystem?

Ett antal studier har gjorts under årens lopp för att utvärdera EU:s sommartid. Här är några av resultaten (se också listan med referensdokument längst ner med rättsakter, rapporter och studier):

  • Inre marknaden: I nuläget finns bara tydliga belägg på en punkt: att inte samordna ländernas tidsomställning skulle skada den inre marknaden på grund av högre kostnader för handel över gränserna, problem med transporter, kommunikationer och resor samt lägre produktivitet på den inre marknaden för varor och tjänster.
  • Energiförbrukning: Trots att det har varit ett av de viktigaste argumenten för sommartid visar forskning att energibesparingen endast är marginell. Resultaten varierar också beroende på det geografiska läget och andra faktorer.
  • Hälsa: Systemet med sommartid beräknas ge positiva hälsoeffekter eftersom man är mer aktiv utomhus. Å andra sidan tyder forskning på att vår biologiska klocka påverkas mer än man tidigare trott. Men det saknas fortfarande tydliga belägg för de sammanlagda hälsoeffekterna.
  • Trafiksäkerhet: Beläggen är ofullständiga när det gäller kopplingen mellan sommartid och antalet trafikolyckor. I princip skulle sömnbrist till följd av tidsomställningen på våren kunna öka olycksrisken. Samtidigt anses ljusare sommarkvällar förbättra trafiksäkerheten. Men det är i allmänhet svårt att direkt koppla sommartiden till antalet olyckor jämfört med andra faktorer.
  • Lantbruket: Tidigare farhågor för störningar av djurens biologiska rytm och ändrade mjölkningstider till följd av tidsomställningen har i princip försvunnit tack vare ny utrustning, artificiell belysning och automatiserad teknik. En extra timme dagsljus på sommaren kan också vara en fördel för att sköta utomhusjobb på fälten.

Kommissionen får regelbundet in synpunkter från allmänheten på sommartid som ofta gäller negativa hälsoeffekter av tidsomställningen i form av sömnbrist och andra negativa konsekvenser. Men en del vill också behålla systemet eftersom de tycker att det har positiva effekter.

Vissa EU-länder har nyligen tagit upp frågan om sommartid i skrivelser till kommissionen. Finland vill t.ex. slopa tidsomställningen helt och Litauen efterlyser en översyn av det nuvarande systemet för att ta hänsyn till regionala och geografiska skillnader.

Europaparlamentet antog i februari 2018 en resolution där man uppmanar kommissionen att göra en grundlig utvärdering av direktivet och vid behov lägga fram ett förslag om en översyn. Parlamentet framhåller också att det ”är oerhört viktigt att behålla ett enhetligt tidssystem för EU även efter det att omställningen mellan sommar- och vintertid har avslutats”.

Vad händer nu?

De belägg som finns tyder på att det behövs gemensamma regler för att den inre marknaden ska fungera bra. Detta stöds också av Europaparlamentet som i sin resolution framhöll att vi bör behålla ett enhetligt tidssystem i EU.

Som svar på Europaparlamentets resolution ska kommissionen bedöma två huvudalternativ för att säkerställa enhetliga regler i EU:

  1. Behålla EU:s system för sommartid enligt direktiv 2000/84/EG.
  2. Avskaffa sommartidsomställningen i alla EU-länder och förbjuda periodiska tidsomställningar. Detta alternativ påverkar dock inte valet av tidszon, utan länderna får själva bestämma om de ska ha ständig sommartid, normaltid eller en annan tid.