Målen

  • Sysselsättning
    • – 75 % av alla i åldern 20–64 ska arbeta
  • Forskning och utveckling (FoU)
    • – 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU
  • Klimat och energi
    • – Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än nivåerna 1990
    • – 20 % av energin ska komma från förnybara källor
    • – 20 % ökning av energieffektiviteten
  • Utbildning
    • – Andelen som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 %
    • – Minst 40 % av alla i åldern 30–34 ska ha avslutad högre utbildning
  • Fattigdom och social utestängning
    • – Minst 20 miljoner färre ska leva i eller riskera fattigdom eller social utestängning

Hur är målen utformade?

  • Målen ger en bild av hur långt EU vill nå i viktiga frågor till år 2020.
  • De har omvandlats till nationella mål så att varje EU-land kan mäta sina egna resultat.
  • Det finns ingen bördefördelning – målen är gemensamma för alla EU-länder, och de ska nås genom en mix av åtgärder på nationell och europeisk nivå.
  • Målen är sammanlänkade och förstärker varandra:
    • – Bättre utbildning bidrar till anställbarhet och minskar fattigdomen.
    • – FoU/innovation och effektivare energianvändning hjälper oss att bli mer konkurrenskraftiga och skapar jobb.
    • – Investeringar i ren teknik minskar klimatförändringarna och skapar samtidigt nya företag och fler jobb.

Hur genomförs strategin?

Europa 2020-strategin används som referensram för EU:s, ländernas och regionernas insatser.

EU-länderna har fastställt nationella mål för att bidra till de övergripande EU-målen, och rapporterar om dem i sina nationella reformprogram. Läs mer i de nationella målen och rapporterna.

Hur följs strategin upp?

EU:s statistikkontor Eurostat publicerar regelbundet omfattande rapporter om målen.

Mellan 2014 och 2015 gjorde kommissionen en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin. Ett offentligt samråd visade att strategin fortfarande anses vara en lämplig ram för att främja jobb och tillväxt.

På basis av översynen beslutade kommissionen att gå vidare med strategin och övervaka och genomföra den genom en process som kallas för den europeiska planeringsterminen.