Hälso- och sjukvårdspersonal

Främja reformer

Kommissionen har gett ekonomiskt stöd till flera andra initiativ för att främja reformer av viktiga personalfrågor inom vården. Du kan läsa mer om dem nedan.

Ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer

EU-länderna kan erkänna varandras utbildningar med stöd i direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer. För vissa vårdyrken (läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare, apotekare och veterinärer) erkänns kvalifikationerna automatiskt. Om du är legitimerad i ditt hemland har du alltså automatiskt rätt att utöva ditt yrke i de andra EU-länderna.

Genom direktiv 2013/55/EU förenklades reglerna för att göra det lättare för personer med reglerade yrken att arbeta i andra EU-länder.

Rörlighet för vårdpersonal

Två forskningsprojekt ska ge oss en bättre bild av hur vårdpersonal flyttar inom EU och till länder utanför EU:

Mildra internationaliseringens negativa inverkan på vårdsystemen

Allt fler inom hälso- och sjukvården väljer att arbeta utomlands. Det är framför allt personer från låginkomstländer med bristande hälso- och sjukvård som söker sig till andra länder. För att motverka denna utveckling har WHO antagit en uppförandekod för internationell rekrytering av vårdpersonal.

Uppförandekoden innehåller frivilliga etiska principer för internationell rekrytering av vårdpersonal. Syftet är att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och motverka aktiv rekrytering av personal från utvecklingsländer som har stor brist på vårdpersonal.

Effektiva strategier för att rekrytera och behålla vårdpersonal

Pilotnätverk för vårdutbildningar och tillsynsmyndigheter

Ett pilotnätverk för sjuksköterskeutbildningar och tillsynsmyndigheter ska utbyta bästa praxis för att förbättra utbildningen för undersköterskor och vårdbiträden och göra det lättare för dem att jobba utomlands. Nätverket har tittat på vilken kompetens som nationella utbildningsprogram bör omfatta. Läs rapporten.

Nätverk om kompetenskrav för undersköterskor och vårdbiträden

Med stöd från EU:s folkhälsoprogram 2014 fick ett konsortium lett av det nederländska forskningsinstitutet Nivel i uppdrag att genomföra en studie om EU-ländernas intresse för att ta fram en gemensam hållning om kompetenskraven för undersköterskor och vårdbiträden. Läs rapporten

Fortbildning av vårdpersonal i EU

I EU:s handlingsplan för arbetskraften inom hälso- och sjukvården nämns fortbildning som ett sätt att skydda patientsäkerheten med tanke på personalens och patienternas rörlighet över gränserna. Nationella tolkningar av begreppet fortbildning erbjuder olika metoder och möjligheter att kartlägga och ta fram rekommendationer och bästa praxis i EU.

I en studie granskar fortbildning och kompetensutveckling för läkare, sjuksköterskor, tandläkare, barnmorskor och apotekare i EU- och Eftaländerna. Man kartlägger rekommendationer för att stärka ländernas samarbete och utbyte av bästa praxis i Europa och lyfter fram behovet av att främja fortbildning för alla vårdanställda, bland annat genom att sätta av tid och resurser. Rekommendationerna efterlyser också mer forskning om fortbildning och dess betydelse för patientsäkerheten och vårdens kvalitet.

Branschspecifika kunskapsallianser

Branschspecifika kunskapsallianser ska råda bot på kompetensbrister för en eller flera yrkesprofiler i en viss sektor. Deras uppgift är att kartlägga arbetsmarknadens behov och få utbildningssystemen på alla nivåer att tillgodose dessa behov.

Efec – kompetens i äldreomsorgen är den första kunskapsalliansen inom hälso- och sjukvård och drivs som ett pilotprojekt. Det är ett partnerskap med organisationer från sex EU-länder som ska se hur man kan göra det lättare att jämföra och erkänna personalens kvalifikationer enligt principerna i det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet).

Erasmus+ anordnade 2015 en ansökningsomgång för fler kunskapsallianser inom hälso- och sjukvården.