Health security and infectious diseases

Beredskaps- och insatsplanering

Kommissionen har föreslagit ett nytt regelverk för hälsoskyddsarbetet som ska ersätta den nuvarande rättsliga grunden (beslut 1082/2013/EU). Förslaget bygger på lärdomarna från coronapandemin och ska förbättra samordningen inom EU och stärka EU-myndigheternas roll när det gäller att samordna beredskapen och insatserna.

Till dess att den nya lagstiftningen har antagits är det beslut 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som reglerar hur beredskapen ska samordnas och insatserna planeras för att stärka ländernas förmåga att övervaka hot mot folkhälsan, varna i tid, bedöma hoten och ingripa.

Beslutet ska

  • uppmuntra EU-länderna att dela med sig av bästa praxis och erfarenheter i fråga om beredskaps- och insatsplanering
  • utgöra stommen för de nationella planerna mot olika hälsohot, till exempel infektionssjukdomar som pandemisk influensa och andra incidenter som orsakas av biologiska eller okända ämnen, kemikalieolyckor, naturkatastrofer eller andra slags katastrofer
  • bidra till att de nationella planerna samverkar bättre – genom samordning, analyser och kommunikation
  • hjälpa EU-länderna att uppfylla WHO:s krav på att kunna upptäcka, bedöma, anmäla och ingripa mot hot mot folkhälsan.

EU anordnar regelbundna övningar för att testa EU:s och ländernas beredskapsplaner. EU:s folkhälsoprogram ger stöd i form av utbildning och övningar och genom att underlätta utbyte av erfarenheter, vägledningar och rutiner mellan EU-länderna. Det ska se till att samarbetet mellan EU-ländernas myndigheter och kommissionen fungerar och att de snabbt kan utbyta information vid en kris.

Genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor (Chafea) har sedan 2003 förvaltat projekt för beredskap och insatser.

I artikel 5 i beslut 1082/2013 finns också bestämmelser om gemensam upphandling av medicinska motåtgärder, som ska säkra en god beredskap och underlätta samordnade insatser mot hälsohot.

Gemensam upphandling av medicinska motåtgärder: god beredskap

Under svininfluensapandemin 2009 blev det uppenbart att EU-ländernas upphandling av vacciner och andra läkemedel inte fungerade tillräckligt bra. Rådet bad därför kommissionen att ta fram ett förslag om gemensam upphandling av medicinska motåtgärder för att bidra till en rättvis och jämlik tillgång till vacciner inför kommande pandemier.

Avtalet om gemensam upphandling av medicinska motåtgärder godkändes av kommissionen den 10 april 2014. Det har nu undertecknats av de 27 EU-länderna, Island, Liechtenstein, Norge, Storbritannien, Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo*.

EU:s institutioner och de länder som har skrivit på avtalet om gemensam upphandling får gemensamt köpa in vacciner, antivirusläkemedel och andra medicinska motåtgärder mot allvarliga internationella hälsohot. Avtalet reglerar

  • de praktiska arrangemangen för upphandlingen
  • beslutsprocessen när det gäller val av förfarande
  • bedömningen av anbud och tilldelningen av kontrakt.

Syftet med gemensam upphandling är att förbättra EU-ländernas beredskap att hantera allvarliga hot mot människors hälsa och se till att alla länder har god och säker tillgång till medicinska motåtgärder till rimliga priser. En gemensam upphandling kan inledas om minst fyra länder och kommissionen röstar för och deltar i upphandlingen.

En stor framgång är de ramavtal för produktion och leverans av influensavacciner som i mars 2019 undertecknades av kommissionen och ett antal EU-länder, där cirka hälften av EU:s befolkning bor.

*Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Läs mer