Health security and infectious diseases

Krishantering

Smittsamma sjukdomar kan snabbt spridas om man inte ingriper i tid. Vid ett sjukdomsutbrott som drabbar flera länder krävs snabba, riktade och samordnade insatser. Likaså kan effekterna av kemikalieolyckor och miljökatastrofer (t.ex. vulkanutbrott) snabbt sprida sig över gränserna eller få dimensioner som den nationella insatskapaciteten inte klarar av.

EU:s funktion vid hälsokriser är främst att samordna insatserna. De specifika folkhälsoåtgärderna är ländernas ansvar med hänsyn till faktorer som smittläget, samhällsstrukturen och vårdsystemets kapacitet.

Kommissionen samarbetar med samtliga EU-länder, så att insatserna blir samstämmiga och väl samordnade. Kommissionen kan också mobilisera instrument på EU-nivå, t.ex. gemensam upphandling, för att ge direktstöd till medlemsländerna.

Den rådande coronapandemin har orsakat en stor hälsokris och kräver omfattande samordnade insatser på EU-nivå. Ett tidigare exempel på EU-samordning är insatserna mot ebolaepidemin i Västafrika.

Hälsosäkerhetskommittén

Snabba EU-insatser vid allvarliga hälsohot samordnas av hälsosäkerhetskommittén. Kommittén är ett viktigt forum för att utbyta information om ländernas specifika insatser och, tillsammans med EU-kommissionen, bestämma hur man ska göra i fråga om beredskap, planering, risk- och kriskommunikation och motåtgärder.

Kommittén består av företrädare för EU-ländernas hälsomyndigheter. Kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna deltar som observatörer. I möten om covid-19 uppmanas också Storbritannien, Schweiz och Ukraina att delta för att stärka samarbetet.

Hälsosäkerhetskommittén sammanträder regelbundet och vid behov, på begäran av kommissionen eller ett EU-land. Kommissionen är ordförande. Kommittén har haft många möten sedan coronapandemin bröt ut.

När ett EU-land planerar att vidta folkhälsoåtgärder vid allvarliga hot som berör flera länder, ska det informera övriga medlemsländer och kommissionen om åtgärdernas art, syfte och omfattning innan de antas, såvida de inte måste antas omedelbart för att skydda folkhälsan.

De nationella hälsomyndigheterna samråder med hälsosäkerhetskommittén tillsammans med kommissionen för att samordna

  • de nationella insatserna mot hälsohoten
  • risk- och kriskommunikationen till allmänheten och sjukvårdspersonalen i enlighet med ländernas behov och särdrag.

Om ett land inte kan hantera ett allvarligt internationellt hälsohot på egen hand får det be de andra EU-länderna om hjälp via civilskyddsmekanismen.

Läkemedelsförfaranden vid pandemier

Vid pandemier eller allvarliga hot mot folkhälsan i EU kan kommission utlysa ett hälsonödläge och därmed tillämpa specialbestämmelser i EU:s läkemedelslagstiftning för att snabbare kunna godkänna läkemedel. Den kan också överväga ett snabbspår för att godkänna vacciner mot säsongsinfluensa.

Kommissionen står också i ständig kontakt med EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och WHO.

Risk- och kriskommunikation

Tydlig information till och effektiv kommunikation med allmänheten och vårdsektorn är en viktig del av den nationella krishanteringen.

EU stöder medlemsländerna i deras riskkommunikation vid sjukdomsutbrott men föreskriver inga gemensamma meddelanden. I stället är det kommissionens uppgift att samordna länderna så att kommunikationen till allmänheten och vårdsektorn är konsekvent och samstämmig.

Nätverk för informatörer och experter

Hälsosäkerhetskommittén har startat ett nätverk för EU-ländernas, kommissionens och EU-organens kommunikations- och riskhanteringsexperter, som sköter kommunikationen i samband med en folkhälsokris.

Nätverket förenklar samarbetet

  • under själva krisen – genom att förenkla informationsutbytet från början och samordna ländernas strategier och kommunikation med allmänheten, så att åtgärderna är konsekventa och samstämmiga samtidigt som de passar nationella förhållanden
  • långsiktigt – genom att möjliggöra utbyte av bästa praxis för kriskommunikation och rekommendera förebyggande åtgärder.

Teknisk arbetsgrupp för diagnostiska covid-19-tester

Mot bakgrund av coronapandemin inrättade hälsosäkerhetskommittén i maj 2021 en teknisk arbetsgrupp för diagnostiska covid-19-tester. Gruppen består av experter från de 27 EU-länderna och Norge samt företrädare för kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, gemensamma forskningscentrumet och ECDC.

Arbetsgruppen ska främst diskutera

  • förslag till uppdateringar av EU:s gemensamma lista med antigensnabbtester, som ska godkännas av hälsosäkerhetskommittén
  • ett harmoniserat protokoll med gemensamma kriterier för oberoende valideringsstudier för bedömning av antigensnabbtesternas kliniska prestanda.

Läs mer om arbetsgruppen