Folksjukdomar

Psykisk hälsa

Vår psykiska hälsa påverkas av många faktorer, bland annat genetiska anlag, socioekonomisk bakgrund, negativa erfarenheter från barndomen, kroniska medicinska tillstånd och alkohol- eller narkotikamissbruk.

Psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande är därför sammanlänkade frågor som påverkas av policyer och åtgärder inom många olika sektorer, t.ex. utbildning, hälsa, sysselsättning, social inkludering och fattigdomsbekämpning.

Allt hänger ihop: utan tillräckligt förebyggande arbete, stöd och behandling när det gäller psykisk hälsa ökar risken för sämre utbildning eller arbetslöshet.

Personer som har god psykisk hälsa kan förverkliga sig själva, skapa relationer med andra människor, bidra till samhällslivet och vara produktiva på arbetsplatsen. De kan också klara av normala påfrestningar, sorger och bakslag i livet.

Även före covid-19-pandemin var den psykiska ohälsan en källa till oro. I ett särskilt kapitel i rapporten Health at a Glance Europe 2018 framhålls att omkring 84 miljoner människor i hela EU lider av psykisk ohälsa. Den totala kostnaden för psykisk ohälsa uppskattas till mer än 4 % av BNP (eller över 600 miljarder euro) i hela EU (28 länder när rapporten offentliggjordes).

Psykisk hälsa och covid-19

Pandemin har försämrat den psykiska hälsan bland befolkningen, då många känner sig rädda, isolerade och osäkra, har förlorat stabilitet och inkomster och mist närstående.

I rapporten Health at a Glance Europe 2020 konstateras att covid-19-pandemin och den efterföljande ekonomiska krisen har ökat den psykiska påfrestningen för människor, med tecken på ökad stress, ångest och depression. Ungdomar och låginkomsttagare är särskilt utsatta. En av pandemins betydande negativa effekter är att personer som redan lider av psykisk ohälsa inte har haft tillgång till den vård de behöver.

Covid-19-pandemin utgör en allt mer komplex utmaning för den psykiska hälsan, vilket gör att kommissionen har försökt hitta lösningar på dess omedelbara och långsiktiga konsekvenser. GD Hälsa och livsmedelssäkerhet har skapat ett särskilt nätverksutrymme på sin folkhälsoplattform, där hälso- och samhällsorganisationer kan utbyta erfarenheter och kunskap om psykisk hälsa i samband med covid-19.

Det virtuella nätverket samordnas av Mental Health Europe och fokuserar på behoven hos utsatta grupper som hemlösa, personer som redan lider av psykisk ohälsa och äldre personer. Webbplatsen har också ett virtuellt bibliotek.

Ett första webbinarium där man meddelade resultaten av en första kartläggning hölls den 16 oktober 2020, med fokus på vårdpersonalens psykiska hälsobehov.

Vad gör EU?

EU-kommissionen har alltid värnat om befolkningens psykiska hälsa, vilket kan ses i den här översikten över tidigare åtgärder.

Kommissionens arbete med icke-överförbara sjukdomar och psykisk hälsa bygger på internationella policyramar, framför allt FN:s mål för hållbar utveckling och Världshälsoorganisationens nio frivilliga globala mål om icke-smittsamma sjukdomar. Kommissionens insatser ska stödja och komplettera EU-ländernas politik.

Styrgruppen för främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av icke-överförbara sjukdomar (en expertgrupp med företrädare för EU-ländernas hälsoministerier) inrättades formellt 2018 för att hjälpa EU-länderna att nå de hälsorelaterade målen för hållbar utveckling.

Kommissionen lägger för styrgruppen fram bästa praxis och strategier som valts ut i enlighet med nationella prioriteringar och EU-prioriteringar. EU-länderna anger sedan vilka lösningar de är intresserade av att genomföra eller bygga vidare på.

Öppna och riktade ansökningsomgångar offentliggörs på portalen för bästa praxis. Där finns också en översikt över metoder som kartlagts och spritts i samband med åtgärder som samfinansieras genom hälsoprogrammen.

År 2018 valde styrgruppen ut psykisk hälsa som ett prioriterat område för bästa praxis. I maj 2019 presenterades ett preliminärt urval för EU-länderna, som sedan rangordnade metoderna enligt sina nationella prioriteringar.

Ekonomiskt stöd har gjorts tillgängligt via hälsoprogrammets årliga arbetsplan för 2020 för att medfinansiera genomförandet av tre lösningar som rangordnades högst:

  • en reform av systemet för psykisk hälsa med inriktning på att stärka klientcentrerade samhällsbaserade tjänster, utvecklad i Belgien
  • ett nationellt flernivåprogram för förebyggande av självmord, utvecklat i Österrike
  • ett stegvist interventionsprogram för att bekämpa depression, utvecklat genom europeiskt samarbete.

Ett förslag till gemensam åtgärd (ImpleMENTAL) för att genomföra reformen av systemet för psykisk hälsa och exemplen på förebyggande av självmord ska tas fram under 2021. Det stegvisa interventionsprogrammet för att bekämpa depression kommer att genomföras via EEAD-Best project.

Syftet med EU:s insatser på området psykisk hälsa är att stödja verkliga, konkreta insatser i medlemsländerna.

Läs mer