Ungdomar brukar få höra att de ska njuta av sin ungdom eftersom det är den bästa tiden i livet. Men för många unga blir det allt svårare att hantera vardagens press med prov och tentor, kärleksproblem och jakten på ett jobb.
Trots att dagens unga är den mest välutbildade generationen hittills är det många som har svårt att klara övergången från utbildning till jobb. I april 2011 rapporterade Eurostat att ungdomsarbetslösheten i EU var 19,6 %, det vill säga dubbelt så hög som för vuxna.
En så hög arbetslöshet får sociala och hälsomässiga konsekvenser. Enligt WHO drabbas alltfler unga i Europa av psykiska problem som ångest, depression, ätstörningar och självskadebeteende.
Det finns inga direkta siffror om ungas psykiska hälsa, men enligt WHO har 10–20 % psykiska problem. Siffran är dessutom mycket högre för utsatta ungdomar och invandrare. Ett tuffare samhälle, ekonomiska problem och arbetslöshet kan orsaka eller förvärra psykiska problem. Om ungdomsarbetslösheten fortsätter att vara hög lär därför den psykiska ohälsan bland ungdomar öka ytterligare.
EU har lyft fram den psykiska hälsan med två insatser: den europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande 2008 och en konferens i september 2009 om barns och ungas psykiska hälsa och välbefinnande som EU-kommissionen och Statens folkhälsoinstitut anordnade med stöd av Europeiska ungdomsforumet. Europeiska unionens råd har också framhållit att den psykiska hälsan är en angelägen fråga, och uppmanar till fortsatt forskning och arbete.
EU:s fortsatta engagemang är välkommet, men för att förbättra de ungas psykiska hälsa måste också beslutsfattare, vårdpersonal och civilsamhällets organisationer samarbeta och gå in med förnyad kraft och beslutsamhet.
