Den 1 december infaller Världsaidsdagen. Hiv och aids påverkar mångas liv på ett eller annat sätt. Du kanske själv lever med hiv eller aids, eller har någon närstående som gör det. Runtom i världen uppmärksammar stödföreningar dagen med en rad evenemang. Världsaidsdagen inger paradoxalt nog både hopp och oro.
Hopp, då vi får höra att över 95 % av hivpositiva gravida kvinnor i Östeuropa har tillgång till behandling så att inte viruset överförs till barnet, och att spridningen mellan mor och barn skulle kunna stoppas helt till 2015 i dessa länder. Hopp, eftersom vi ser att det hivförebyggande arbetet ger resultat: I flera länder i Afrika och Asien minskar nu antalet nysmittade, och 4 miljoner människor tar bromsmediciner.
Oro, eftersom vi måste fortsätta att hålla jämna steg med epidemin, trots den ekonomiska krisen och andra svårigheter. Det finns alldeles för få resurser, och stigmatiseringen av hivpositiva är fortfarande ett stort problem. Löftena måste omsättas i konkreta resultat, bl.a. när det gäller millenniemålen. Att stoppa spridningen av hiv och aids är en förutsättning för att vi ska nå även de andra målen till 2015.
Mer än 33 miljoner människor runtom i världen lever i dag med hiv. För varje två personer som börjar en behandling är det fem nya som smittas. Hivpreventionen måste ge bättre resultat. I de regioner där man inte har anpassat åtgärderna till riskgrupperna är antalet nya hivfall oförändrat eller högre.
EU-kommissionen har de senaste åren främjat en rad viktiga insatser och tillsammans med andra aktörer måste man arbeta vidare mot två övergripande mål: För det första måste alla få lika tillgång till prevention, behandling och vård före slutet av 2010, vilket länderna utlovade 2006. För det andra måste vi tillsammans ta fram en långsiktig strategi för att hantera en epidemi, som vi kommer att få leva med i årtionden framöver.
