Biocides

Biocidprodukter

Enligt förordningen om biocidprodukter måste alla produkter godkännas av en behörig myndighet innan de får släppas ut på marknaden. Myndigheterna får bara godkänna produkterna om de bedömer att de är säkra för människor, djur och miljö. Produkterna måste också vara dokumenterat effektiva för sitt ändamål.

Biocidprodukter godkänns i två steg:

  • Det verksamma ämnet (som har biocidverkan) ska först godkännas på EU-nivå. Dess farliga egenskaper och möjliga risker för människor, djur och miljö utvärderas.
  • Alla produkter som innehåller det verksamma ämnet ska sedan godkännas för varje specifik typ av beredning (t.ex. vätska eller spray), avsedd användning (t.ex. mot fästingar eller mygg) och användarkategori (t.ex. yrkesmässiga användare eller allmänheten).

Vem godkänner produkterna?

Det EU-land där biocidprodukten ska släppas ut på marknaden ska i regel godkänna produkten (nationellt godkännande). Det finns också ett förfarande för ömsesidigt erkännande mellan EU-länderna, så att företag kan få sina produkter godkända samtidigt i flera länder (parallella ömsesidiga erkännanden) eller i ett senare skede om produkten redan har godkänts i ett EU-land (på varandra följande ömsesidiga erkännanden). På så sätt kan företagen snabbare få tillträde till marknaden på lika villkor i hela EU.

Vissa produkter kan godkännas av EU-kommissionen så att företagen kan sälja dem i hela EU (unionsgodkännande). Läs mer om unionsgodkännanden

Det är företagen som bestämmer vilket förfarande de vill använda.

Allmänna principer för att godkänna biocidprodukter

  • I bilaga V beskrivs de olika produkttyperna.
  • I artikel 23 finns regler för jämförande bedömningar.
  • I kapitel VII beskrivs de harmoniserade förfarandena för att godkänna biocidprodukter genom nationellt godkännande och ömsesidigt erkännande.
  • I kapitel VIII beskrivs förfarandena för unionsgodkännande, bland annat hur man ansöker och hur fördelarna kan uppväga ömsesidigt erkännande. Läs mer
  • I bilaga 1 finns en lista över verksamma ämnen med låg risk och i kapitel V beskrivs ett förenklat förfarande för att godkänna produkter som innehåller sådana ämnen.
  • Kapitel IX handlar om ändringar av produktgodkännanden (administrativa större och mindre ändringar) som måste godkännas av de behöriga myndigheterna.
  • Enligt kapitel X får ett företag importera en produkt och släppa ut den på marknaden i EU-land B om den redan är godkänd i EU-land A, under förutsättning att en identisk produkt också är godkänd i EU-land B (parallell handel).
  • I artiklarna 55–57 finns undantag från de allmänna kraven, undantag för forskning och utveckling samt befrielse från registrering enligt Reach-förordningen.