Brottsstatistik - Statistics Explained
    

Brottsstatistik

Hoppa till: navigering , sök


Uppgifter från juli 2020.

Planerad uppdatering av artikeln: november 2021.

I korthet

Antalet polisanmälda rån i EU-27 minskade med 34 % mellan 2012 och 2018.

Under 2018 polisanmäldes 3 993 mord i EU-27, en minskning på 30 % jämfört med 2008.

Rån, genomsnitt 2016–2018
(polisanmälda brott per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

I den här artikeln presenteras brottsstatistik baserad på officiella uppgifter om polisanmälda brott (brottsliga gärningar) i Europa under åren 2008–2018. Resultaten omfattar Europeiska unionen (EU-27), de tre rättsordningarna i Storbritannien, Eftaländerna samt till viss del kandidatländerna och potentiella kandidatländer.

Artikeln i sin helhet

Rånen minskade med 34 % i EU-27 mellan 2012 och 2018

Mellan 2012 och 2018 minskade antalet polisanmälda rån i EU-27 med 34 %, till cirka 299 000. I jämförelse skedde en ökning med 8,8 % mellan 2008 och 2012, den högsta noteringen under perioden 2008–2018 (se diagram 1). Uppgifter från 2018 saknas för Estland, Frankrike, Luxemburg och Finland, så den exakta förändringen för EU-27 från 2017 till 2018 är något osäker. Från 2017 till 2018 minskade antalet rån i de flesta länderna i EU-27, medan de största relativa ökningarna rapporterades i Irland (8 %) och Slovenien (11 %).

Diagram 1: Rån (polisanmälda brott), EU-27, 2008–2018
(antalet brott)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

Diagram 2 visar polisanmälda rån i förhållande till befolkningsstorlek (antalet brott per 100 000 invånare). I genomsnitt under perioden 2016–2018 hade Belgien (154,3), Frankrike (153,3), Spanien (132,5) och Portugal (115,5) de högsta siffrorna i EU-27, medan de lägsta sifforna rapporterades i Estland (17,1), Rumänien (16,2), Tjeckien (14,6), Slovenien (11,7), Cypern (10,5), Slovakien (9,0) och Ungern (9,0). Bland Eftaländerna hade Schweiz det högsta antalet med 20,9 polisanmälda rån per 100 000 invånare.

Diagram 2: Rån, genomsnitt 2016–2018
(polisanmälda brott per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

3 993 mord i EU-27 under 2018

3 993 mord polisanmäldes i EU-27 under 2018, en minskning med nästan 30 % sedan 2008. Tabell 1 visar de rapporterade siffrorna efter land.

Tabell 1: Mord, 2008–2018
(antalet polisanmälda brott)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

Diagram 3 visar antalet mord i förhållande till befolkningsstorleken (polisanmälda brott per 100 000 invånare). Under 2018 hade Lettland (5,2), Litauen (3,5) och Estland (1,9) de högsta siffrorna. I 15 länder låg andelen under 1 per 100 000.

Diagram 3: Mord, 2018
(polisanmälda brott per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

År 2018 rapporterades 583 000 överfall i EU-27

I EU-27 uppgick antalet polisanmälda överfall till cirka 583 000 under 2018, vilket är en minskning med 6,2 % från 621 500 under 2010. Generellt minskade överfallen under åren 2010–2018 (se diagram 4). För åren 2016–2018 är dock de sammanlagda uppgifterna för hela EU delvis baserade på tidigare års siffror, på grund av att uppgifter saknas från Frankrike (2017–2018) och Ungern (2016–2018). De rapporterade siffrorna visar en ökande trend i Frankrike 2010–2016 (232 000 till 243 000) och en minskning i Ungern 2010–2015 (14 600 till 12 500).

Antalet polisanmälda överfall varierar avsevärt i EU-27, även i förhållande till befolkningsstorlek. Olika lagstiftning, anmälningsgrad och registreringspraxis påverkar jämförelsen mellan länder. Vissa nationella siffor omfattar utöver grovt våld, även ringa misshandel, dödligt våld (dråp, mord m.m.) eller sexuella övergrepp (vilket vanligtvis räknas separat).

Diagram 4: Överfall, EU-27, 2010–2018
(antalet polisanmälda brott)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

År 2018 stals 528 000 bilar i EU-27

I EU-27 polisanmäldes cirka 528 000 bilstölder under 2018, en minskning med cirka 40 % jämfört med 2008. Observera dock att för Frankrike (2017–2018), Cypern (2018) och Ungern (2016–2018) har det senaste tillgängliga årets siffra använts för de saknade siffrorna. EU-27 har som helhet haft en nedåtgående trend 2008–2018 (se diagram 5). Irland och Kroatien hade däremot en ökning på 8 % av polisanmälda bildstölder mellan 2017 och 2018.

Diagram 5: Stöld av motordrivna landfordon, EU-27, 2008–2018
(antalet polisanmälda brott)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

Vad gäller antalet polisanmälda bilstölder per 100 000 invånare var siffrorna (genomsnitt 2016–2018) högst i Grekland (260,6), Italien (244,2), Frankrike (241,9), Sverige (237,3) och Nederländerna (169,3). De lägsta siffrorna i EU-27 rapporterades i Slovakien (27,8), Estland (25,1), Kroatien (21,4), Rumänien (10,8) och Danmark (4,0). Bland Eftaländerna hade Schweiz den högsta siffran med 80,5 bilstölder per 100 000 invånare.

”Bilstöld” omfattar stöld av t.ex. motorcyklar, personbilar, bussar, turistbussar, lastbilar och bandschaktare, men rapporteringen och registreringen varierar och påverkar jämförelser mellan länder och år.

Diagram 6: Stöld av motordrivna landfordon, genomsnitt 2016–2018
(polisanmälda brott per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (crim_off_cat)

Källuppgifter för tabeller och diagram

Excel.jpg Källuppgifter för tabeller och diagram (på engelska)

Källuppgifter

Statistik om brott och straffrättsliga system i allmänhet

I källuppgifterna ingår polismyndigheter och andra brottsbekämpande organ, allmänna åklagarmyndigheter, domstolsväsen, kriminalvårdsanstalter, relevanta ministerier och statistikbyråer. De nationella myndigheterna ansvarar för de officiella uppgifter som skickas till Eurostat och FN (FN:s undersökning om brottstrender och verksamheter vid straffrättsliga system).

Uppgifterna i denna artikel

I den här artikeln presenteras resultat som baseras på officiella uppgifter om polisanmälda brott från 2008 och framåt. Eurostat uppdaterar webbdatabasen när länder skickar in nya siffror, vilka kan skilja sig från siffror som lagts fram i tidigare webbartiklar. Ett stort problem när det gäller brottsstatistik på europeisk nivå är att vissa siffror saknas. Flera av de uppgifter för hela EU som läggs fram i denna artikel har justerats på grund av detta. Om en siffra från 2017 saknas används istället siffran från 2016 från samma land och för samma brott. I vissa fall används ett genomsnitt av det föregående och efterföljande året. En annan metod för att hantera saknade uppgifter är att jämföra ett genomsnitt under en treårsperiod. För vissa brott saknas det för många uppgifter för att sammanlagda uppgifter för hela EU ska kunna presenteras. I webbdatabasen visas siffrorna så som de har rapporterats (utan justeringar).

Särskilda brott

Ytterligare uppgifter om mord, våldtäkt och sexuella övergrepp:

Tidigare uppgifter

Sammanhang

Brottsstatistik används av EU-institutionerna, nationella myndigheter, media, politiker, organisationer och av allmänheten. Varje land stiftar sin egen strafflagstiftning, definierar brott, rättsliga förfaranden och påföljder samt specifikationer för den officiella brottsstatistiken (utom för brott som omfattas av internationell lagstiftning eller EU-lagstiftning). Brottsstatistiken är vanligtvis mindre jämförbar mellan länder än internationellt angiven statistik.

Trots ländernas olika strafflagstiftning går det även att visa på många likheter mellan EU-länderna. Detta utgjorde, tillsammans med det allmänna och politiska intresset, grunden till att utveckla EU-omfattande brottsstatistik. De senaste tio åren har EU-institutionerna, nationella myndigheter och FN samarbetat för att förbättra den europeiska brottsstatistiken. En stor kvalitetsförbättring var att börja använda en gemensam klassificering av brott.

Den officiella brottsstatistiken återger huvudsakligen hur myndigheterna registrerar och hanterar målen. Siffrorna tillhandahålls av nationella myndigheter som t.ex. polismyndigheter, åklagarmyndigheter, brottmålsdomstolar och kriminalvårdsanstalter. Av dessa är det polismyndigheternas uppgifter som ger den mest övergripande bilden, eftersom de inkluderar anmälda brott, oavsett om de går vidare till rättegång eller inte. De polisanmälda brotten visar trots det inte den totala förekomsten av brott. Enkelt uttryckt skulle den totala förekomsten vara de anmälda brotten plus de som inte anmäls, minus de felaktigt anmälda brotten. Det är rimligt att anta att anmälningsgraden är högre när det krävs en anmälan för att kunna få försäkringsersättning (t.ex. bilstölder och inbrott).

Direkttillgång till
Andra artiklar
Tabeller
Databasen
Tematisk sektion
Publikationer
Metodik
Lagstiftning
Visualiseringar
Externa länkar