Statistik om dödsorsaker

Hoppa till: navigering , sök

Uppgifter från juni 2020.

Planerad uppdatering av artikeln: oktober 2021.

I korthet

År 2017 hade Ungern de högsta standardiserade dödstalen för lungcancer och tjocktarmscancer bland länderna i EU-27.

År 2017 hade Cypern, Grekland och Malta de lägsta standardiserade dödstalen för självmord bland länderna i EU-27.

För nästan samtliga av de vanligaste dödsorsakerna var de standardiserade dödstalen under 2016 högre för män än för kvinnor i EU-27.

Dödsorsaker – standardiserade dödstal, EU-27, 2016
(per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr2)

I denna artikel ges en översikt av färsk statistik om dödsorsaker i Europeiska unionen (EU). Genom att koppla alla dödsfall bland befolkningen till en underliggande dödsorsak går det att bedöma riskerna för dödsfall till följd av en rad specifika sjukdomar och andra orsaker. Siffrorna kan sedan analyseras ytterligare efter ålder, kön, land där dödsfallet ägde rum/den avlidnes hemvist och region (NUTS Nuts 2), med hjälp av standardiserade dödstal.

Artikeln i sin helhet

Viktigaste resultaten

Den senaste informationen om dödsorsaker i EU-27 gäller referensperioden 2016, samtidigt som det finns tillgängliga uppgifter för 2017 från nästan alla EU:s medlemsländer. Av tabell 1 framgår att hjärt- och kärlsjukdomar och cancer (elakartade tumörer) var de absolut vanligaste dödsorsakerna i EU-27.

Tabell 1: Dödsorsaker – standardiserade dödstal, 2017
(per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr2)

Utvecklingen 2006–2016

De standardiserade dödstalen för cancer, ischemiska hjärtsjukdomar och transportolyckor minskade stadigt mellan 2006 och 2016

Under åren 2006–2016 minskade de standardiserade dödstalen för cancer i EU-27 med 11,1 % för män och 5,1 % för kvinnor – se diagrammen 1 och 2. Kraftiga minskningar redovisades också för ischemiska hjärtsjukdomar, där dödstalen sjönk med 28,4 % för män och 34,2 % för kvinnor. Minskningen av antalet dödsfall till följd av transportolyckor var ännu större – där sjönk dödstalen med 40,7 % för män och 41,3 % för kvinnor. De standardiserade dödstalen för bröstcancer sjönk med 6,9 % för kvinnor. Denna minskning var större än den totala förändringen av antalet dödsfall för kvinnor för alla cancerformer (5,1 %). Däremot ökade dödstalen för sjukdomar i nervsystemet med 23,2 % för män och 25,7 % för kvinnor. På senare år har de standardiserade dödstalen för lungcancer (inklusive cancer i luftstrupen och bronkerna) minskat för män medan de har ökat för kvinnor. För män minskade andelen med 11,7 % mellan 2009 och 2016, och för kvinnor ökade andelen med 15,2 % under samma period.

Diagram 1: Dödsorsaker – standardiserade dödstal per 100 000 invånare, män, EU-27, 2006–2016
(2006 = 100)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr) och (hlth_cd_asdr2)


Diagram 2: Dödsorsaker – standardiserade dödstal per 100 000 invånare, kvinnor, EU-27, 2006–2016
(2006 = 100)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr) och (hlth_cd_asdr2)

Dödsorsaker i medlemsländerna i EU-27 under 2017

De standardiserade dödstalen för ischemiska hjärtsjukdomar i EU-27 var 119,4 dödsfall per 100 000 invånare under 2016

Hjärt- och kärlsjukdomar omfattar sjukdomar relaterade till högt blodtryck, kolesterol, diabetes och rökning. De vanligaste dödsorsakerna när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar var emellertid ischemiska hjärtsjukdomar och cerebrovaskulära sjukdomar. Ischemiska hjärtsjukdomar orsakade 119,4 dödsfall per 100 000 invånare i EU-27 under 2016. De högsta standardiserade dödstalen för ischemiska hjärtsjukdomar i EU-27 rapporterades i Litauen, Ungern, Slovakien och Lettland. Där låg antalet dödsfall under 2017 på mellan 369,8 och 536,2 per 100 000 invånare. I andra änden av skalan fanns Frankrike (2016 års uppgifter), Nederländerna, Spanien, Portugal, Belgien, Danmark, Luxemburg och Italien som hade de lägsta standardiserade dödstalen för ischemiska hjärtsjukdomar med färre än 100 dödsfall per 100 000 invånare 2017. Detsamma gäller Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Ungern hade de högsta standardiserade dödstalen för lungcancer och tjocktarmscancer

Cancer var en betydande dödsorsak i EU-27 under 2016. I genomsnitt berodde 257,1 dödsfall per 100 000 invånare på cancer. De vanligaste cancerformerna, som alla hade standardiserade dödstal på mer än 10,0 per 100 000 invånare, var elakartade tumörer i luftstrupen, bronkerna och lungorna, tjocktarmen, övergången mellan tjocktarm och ändtarm, ändtarmen, anus och analkanalen, brösten, bukspottkörteln, prostatan, magen och levern samt gallgångarna.

Människor i Ungern, Kroatien, Slovakien och Slovenien löpte störst risk att dö i cancer eftersom fler än 308,1 dödsfall per 100 000 invånare under 2017 berodde på cancer i dessa EU-27-länder. I Lettland och Polen, liksom i Serbien, låg dödstalen också mycket nära denna nivå. Ungern hade det absolut högsta standardiserade dödstalet för lungcancer i EU-27-länderna under 2017 (89,2 dödsfall per 100 000 invånare), följt av Kroatien (68,4 dödsfall per 100 000 invånare), Polen och Danmark (67,0 respektive 66,8 dödsfall per 100 000 invånare). Även i Serbien låg det standardiserade dödstalet relativt högt (69,3 dödsfall per 100 000 invånare). Ungern hade också det högsta standardiserade dödstalet för tjock- och ändtarmscancer under 2017 med 53,1 dödsfall per 100 000 invånare. I Kroatien låg det standardiserade dödstalet på 48,4 dödsfall per 100 000 invånare medan det i Slovakien låg på 46,9 dödsfall per 100 000 invånare.

Sjukdomar i andningsorganen var den tredje vanligaste dödsorsaken i EU-27

Sjukdomar i andningsorganen var den tredje vanligaste dödsorsaken i EU-27, efter hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, med i genomsnitt 75,0 dödsfall per 100 000 invånare under 2016. Inom denna sjukdomsgrupp var kroniska sjukdomar i de nedre luftvägarna den vanligaste dödsorsaken, följt av andra sjukdomar i de nedre luftvägarna och lunginflammation. Sjukdomar i andningsorganen är åldersrelaterade, och det stora flertalet dödsfall till följd av dessa sjukdomar registrerades bland personer i åldern 65 år och äldre.

Under 2017 hade Irland det högsta standardiserade dödstalet till följd av sjukdomar i andningsorganen i EU-27 (135,5 per 100 000 invånare), Danmark (123,5 per 100 000 invånare), Cypern och Portugal (116,3 respektive 116,2 per 100 000 invånare). Turkiet (158,6 per 100 000 invånare) och Storbritannien (136,0 per 100 000 invånare) rapporterade också höga standardiserade dödstal till följd av sjukdomar i andningsorganen.

Cypern, Grekland och Malta hade de lägsta standardiserade dödstalen för självmord

Yttre dödsorsaker omfattar bland annat dödsfall på grund av avsiktligt självdestruktiva handlingar (självmord) och transportolyckor. Självmord hör inte till de främsta dödsorsakerna och underrapportering kan påverka vissa EU-27-länders uppgifter. Denna dödsorsak brukar dock ändå betraktas som en viktig indikator på samhällsproblem. I genomsnitt berodde 10,8 dödsfall per 100 000 invånare i EU-27 på självmord under 2016. De lägsta standardiserade dödstalen för självmord 2017 rapporterades i Cypern (4,1 per 100 000 invånare), Grekland och Malta (4,5 respektive 4,6 per 100 000 invånare). Förhållandevis låga nivåer (färre än 8,0 dödsfall per 100 000 invånare) rapporterades också i Italien och Slovakien. Av de länder utanför EU som anges i tabell 1 rapporterades låga nivåer i Turkiet (3,8 dödsfall per 100 000 invånare) och Storbritannien (7,5 per 100 000 invånare). Det standardiserade dödstalet för självmord i Litauen (25,8 dödsfall per 100 000 invånare) var 2,4 gånger högre än genomsnittet för EU-27 (uppgifter från 2016).

Sverige, Irland, Luxemburg och Danmark hade de lägsta standardiserade dödstalen för transportolyckor

Trots att transportolyckor sker dagligen dog färre människor i EU-27 till följd av transportolyckor (ett standardiserat dödstal på 6,0 per 100 000 invånare) än till följd av självmord under 2016. Rumänien, Kroatien och Polen hade de högsta standardiserade dödstalen (mer än 9,0 dödsfall per 100 000 invånare) till följd av transportolyckor 2017. I den andra änden av skalan fanns Sverige, Irland, Luxemburg och Danmark som rapporterade mellan 2,9 och 3,6 dödsfall till följd av transportolyckor per 100 000 invånare. Bland Eftaländerna rapporterade även Island, Norge och Schweiz färre än 4,0 dödsfall per 100 000 invånare. Storbritanniens dödstal var dock lägst av dem alla med 2,5 per 100 000 invånare.

Dödsorsaker efter kön

För nästan samtliga av de vanligaste dödsorsakerna var de standardiserade dödstalen högre för män än för kvinnor

Med undantag för bröstcancer var de standardiserade dödstalen i EU-27 högre för män än för kvinnor när det gäller samtliga av de vanligaste dödsorsakerna under 2016 (se diagram 3). De standardiserade dödstalen för alkoholmissbruk och narkotikaberoende var mer än 4,0 gånger så höga för män som för kvinnor, medan dödstalen för avsiktligt självdestruktiva handlingar och HIV var 3,8 respektive 3,4 gånger så höga för män som för kvinnor.

Diagram 3: Dödsorsaker – standardiserade dödstal, EU-27, 2016
(per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr2)

Även om fler män än kvinnor dör till följd av cancer finns det ett antal cancersjukdomar som är mycket vanligare hos det ena könet, t.ex. bröstcancer hos kvinnor. Andra cancersjukdomar förekommer uteslutande hos det ena könet, t.ex. livmodercancer för kvinnor och prostatacancer för män. Bröstcancer orsakade 32,7 dödsfall per 100 000 kvinnliga invånare i EU-27 under 2016. De högsta standardiserade dödstalen 2017 rapporterades i Slovakien (40,7 per 100 000 kvinnliga invånare), Luxemburg (40,3 per 100 000 kvinnliga invånare), Irland (37,8 per 100 000 kvinnliga invånare), Ungern (37,4 per 100 000 kvinnliga invånare) och Danmark (37,2 per 100 000 kvinnliga invånare). I den andra änden av skalan fanns Spanien, Sverige, Litauen, Portugal, Malta, Finland, Tjeckien och Bulgarien med färre än 30,0 dödsfall till följd av bröstcancer per 100 000 kvinnliga invånare 2017. Detta gällde även för Eftaländerna Liechtenstein, Norge och Schweiz, och för kandidatlandet Turkiet.

Litauen, Ungern, Slovakien och Lettland rapporterade de högsta förekomsterna av ischemiska hjärtsjukdomar hos män och kvinnor

De högsta standardiserade dödstalen för ischemiska hjärtsjukdomar hos både kvinnor och män 2017 rapporterades i Litauen, Ungern, Slovakien och Lettland, medan de lägsta dödstalen för ischemiska hjärtsjukdomar hos både män och kvinnor rapporterades i Frankrike (uppgifter från 2016) och Nederländerna. Antalet dödsfall till följd av ischemiska hjärtsjukdomar var genomgående högre för män än för kvinnor i alla länderna i EU-27 (se diagram 4). Den största skillnaden i absoluta tal rapporterades i Lettland och Litauen. I Lettland var antalet dödsfall för män 544,7 per 100 000 invånare jämfört med 282,0 per 100 000 invånare för kvinnor – en skillnad på 262,6 dödsfall per 100 000 invånare. I Litauen var skillnaden 257,3 dödsfall per 100 000 invånare.

Diagram 4: Dödsfall på grund av ischemiska hjärtsjukdomar – standardiserade dödstal, 2017
(per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr2)

På samma sätt var de standardiserade dödstalen för självmord genomgående högre för män än för kvinnor (se diagram 5). Litauen uppvisade den största skillnaden mellan könen under 2017 i absoluta tal, med 47,2 dödsfall per 100 000 invånare för män jämfört med 9,1 dödsfall per 100 000 invånare för kvinnor. En jämförelse av dödstalen för män och kvinnor visar att i Polen var dödstalet för män 7,0 gånger så högt som för kvinnor. Denna skillnad mellan könen var lägst i Spanien, Finland, Danmark, Luxemburg, Belgien, Sverige och Nederländerna, där det standardiserade dödstalet för självmord hos män var 3,1 gånger högre än för kvinnor.

Diagram 5: Dödsfall på grund av självmord – standardiserade dödstal, 2017
(per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr2)

Dödsorsaker för personer yngre än 65 år under 2017

För personer yngre än 65 år skilde sig de vanligaste dödsorsakerna något i relativ betydelse (se tabell 2). Cancer var den vanligaste dödsorsaken inom denna åldersgrupp där det standardiserade dödstalet var i genomsnitt 77,3 dödsfall per 100 000 invånare i EU-27 under 2016. Det följdes av hjärt- och kärlsjukdomar med 44,8 dödsfall per 100 000 invånare. I motsats till uppgifterna för befolkningen som helhet förekom sjukdomar i andningsorganen inte bland de tre vanligaste dödsorsakerna för invånare yngre än 65 år. De standardiserade dödstalen för sjukdomar i andningsorganen var inte bara lägre än för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar utan också lägre än dödstalen för sjukdomar i matsmältningssystemet (visas inte i tabell 2), olyckor (endast transportolyckor visas i tabell 2) och självmord.

Tabell 2: Främsta dödsorsakerna för invånare yngre än 65 år, 2017
(standardiserade dödstal per 100 000 invånare)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr2)

Dödstalen i EU-27 för invånare yngre än 65 år minskade mellan 2006 och 2016 för var och en av de vanligaste dödsorsakerna som det finns tidsserier för (se diagram 6). Denna minskning var särskilt tydlig för transportolyckor och ischemiska hjärtsjukdomar, där dödstalen minskade med 44,6 % respektive 32,7 % under perioden i fråga.

Diagram 6: Dödsorsaker – standardiserade dödstal per 100 000 invånare yngre än 65 år, EU-27, 2006–2016
(2006 = 100)
Källa: Eurostat (hlth_cd_asdr) och (hlth_cd_asdr2)

Källuppgifter för tabeller och diagram

Excel.jpg Dödsorsaker: tabeller och diagram (på engelska)

Källuppgifter

Statistiken om dödsorsaker baseras dels på medicinska uppgifter i dödsattester, vilka kan användas som en grund för att fastställa dödsorsaken, dels på kodningen av dödsorsaker enligt WHO:s internationella sjukdomsklassifikation (ICD). Alla dödsfall i befolkningen redovisas utifrån underliggande dödsorsak, dvs. den sjukdom eller skadeorsak som inledde den kedja av sjukdomshändelser som direkt ledde till döden, eller de omständigheter vid olyckan eller våldshandlingen som framkallade den dödliga skadan – en definition som antagits av Världshälsoförsamlingen.

Statistikens giltighet och tillförlitlighet när det gäller dödsorsaker beror till viss del på kvaliteten på de uppgifter som lämnas av den läkare som fyller i dödsattesten. Felaktigheter kan uppstå av flera skäl, till exempel följande:

  • Felaktigheter vid utfärdandet av dödsattesten.
  • Problem i samband med den medicinska diagnosen.
  • Felaktigheter vid urvalet av den huvudsakliga dödsorsaken.
  • Felaktigheter vid kodningen av dödsorsaken.

Ibland är dödsorsaken oklar. Förutom den sjukdom som direkt ledde till döden bör de medicinska uppgifterna i dödsattesten även innehålla ett orsakssamband som kan kopplas till den avlidnas sjukdomsförlopp. Det kan därför vara lämpligt att ange andra viktiga hälsotillstånd som inte har samband med den sjukdom som var den direkta dödsorsaken, men som kan ha påverkat sjukdomsförloppet på ett negativt sätt och därmed ha bidragit till dödsfallet. Ibland framförs kritik mot att kodningen av endast en sjukdom som dödsorsak blir alltmer orealistisk med tanke på den ökande förväntade livslängden och de förändringar i sjukdomsmönstren som detta leder till. För majoriteten avlidna personer i åldern 65 år och äldre kan det vara missvisande att bara ange en dödsorsak av flera möjliga. Vissa EU-länder har därför börjat överväga att koda flera dödsorsaker. Eurostat har stöttat EU-länderna i deras försök att utveckla ett gemensamt automatiserat kodningssystem som kallas IRIS och som har som mål att förbättra uppgifterna om dödsorsaker i Europa och göra dem lättare att jämföra.

Reviderad europeisk standardbefolkning

Antalet dödsfall på grund av en viss dödsorsak kan anges i förhållande till befolkningsmängden. Det går att sammanställa ett standardiserat (snarare än ett allmänt) dödstal som är oberoende av en befolknings ålders- och könsstruktur. Skälet till att använda ett standardiserat dödstal är att de flesta dödsorsaker varierar kraftigt beroende på ålder och kön. Standardiseringen gör det lättare att jämföra dödstalen över tid och mellan länder.

Den europeiska standardbefolkning som används för att standardisera de allmänna dödstalen fastställdes 1976 och behövde därför anpassas till de förändringar i åldersstrukturen i EU som har skett sedan mitten av 1970-talet. EU-länderna har kommit överens som en reviderad europeisk standardbefolkning (ESP) som omfattar alla länder i EU-27 utom Kroatien, samt Storbritannien och Eftaländerna. Den grundas på prognoser gjorda 2010 för perioden 2011–2030 och har använts sedan sommaren 2013.

Diagrammen i denna artikel använder följande beteckning:

Värden som anges kursivt     är prognoser, preliminära värden eller uppskattningar, och kommer därför troligtvis att förändras.
: Ej tillgängliga, sekretessbelagda eller icke tillförlitliga värden.

Sammanhang

Statistik om dödsorsaker, som hör till den äldsta medicinska statistik som finns, ger information om utvecklingen över tid och om skillnader i dödsorsaker mellan länder. Denna statistik är en viktig aspekt av det allmänna informationssystemet om hälsotillståndet i EU. Den kan också användas för att visa vilka förebyggande och sjukvårdande åtgärder eller forskningsinvesteringar som kan bidra till att öka befolkningens förväntade livslängd.

Eftersom det saknas heltäckande europeisk statistik om sjukdomar i allmänhet, används dödsorsaksuppgifter ofta som ett verktyg för att utvärdera hälso- och sjukvårdssystemen i EU. De kan även användas för evidensbaserad hälso- och sjukvårdspolitik.

EU främjar ett samlat grepp mot vanliga kroniska sjukdomar, genom integrerade sektorsöverskridande åtgärder mot riskfaktorer i kombination med insatser för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen. Syftet är att förbättra det förebyggande arbetet och kontrollen genom att

  • göra nationell statistik så tillförlitlig och jämförbar som möjligt, så att den fungerar som en god vägledning för en effektiv politik,
  • stödja kampanjer för att öka allmänhetens kunskap och sjukdomsförebyggande kampanjer som är aktivt riktade till grupper och enskilda personer som är särskilt riskutsatta,
  • på ett systematiskt sätt samordna politik och insatser för att minska ojämlikhet i hälsa,
  • erbjuda partnerskap för specifika sjukdomar, exempelvis cancer.
Direkttillgång till
Andra artiklar
Tabeller
Databasen
Tematisk sektion
Publikationer
Metodik
Lagstiftning
Visualiseringar
Externa länkar





  • Health (t_hlth) (på engelska):
Causes of death (t_hlth_cdeath)
  • Health (hlth) (på engelska):
Causes of death (hlth_cdeath)