Asylstatistik

Hoppa till: navigering , sök


Uppgifter från den 16 mars 2020 och den 26 maj 2020 (delarna om ansökningar från underåriga utan medföljande vuxen och beslut om asylansökningar).

Planerad uppdatering av artikeln: juli 2021.

I korthet
Under 2019 ansökte 612 700 förstagångsasylsökande om internationellt skydd i EU-27.
De som ansökte om asyl i EU-27 2019 var främst syriska, afghanska och venezuelanska medborgare.
Under 2019 var 38 % av besluten om asylansökningar i första instans i EU-27 positiva.

Antal asylsökande (medborgare i länder utanför EU-27), EU-27, 2008–2019

I den här artikeln beskrivs den senaste utvecklingen när det gäller antalet asylsökande och beslut om asylansökningar i Europeiska unionen (EU). Asyl är en form av internationellt skydd som erbjuds av en stat på dess territorium. Asyl beviljas till personer som inte kan söka skydd i sitt hemland och/eller bosättningsland, i synnerhet när orsaken är fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning.

Artikeln i sin helhet

Antal asylsökande: ökning under 2019

Behovet av att söka internationellt skydd är en av huvudorsakerna till att människor tvingas korsa gränserna. Som diagram 1 visar så ökade antalet asylansökningar gradvis mellan 2008 och 2012 i EU-27. Därefter skedde ökningen snabbare med 400 500 ansökningar 2013, 594 200 2014 och runt 1,3 miljoner 2015. År 2016 planade antalet ut på runt 1,2 miljoner. År 2017 visade asylansökningarna en betydande minskning på 44,5 % i jämförelse med 2016 och de fortsatte att minska även under 2018.

Under 2019 ansökte 676 300 asylsökande om internationellt skydd i de nuvarande 27 EU-länderna (EU-27), vilket var en ökning med 11,2 % jämfört med 2018. Det var första gången antalet asylsökande ökade från ett år till ett annat sedan 2015.

Diagram 1: Antal asylsökande (medborgare i länder utanför EU-27), EU-27 2008–2019
Källa: Eurostat (migr_asyappctza)

Förstagångssökande: 612 700 under 2019

Antalet förstagångsasylsökande i EU-27 [1]år 2019 var den 612 700. Med förstagångssökande av internationellt skydd avses personer som för första gången lämnar in en asylansökan i ett visst EU-land. Detta antal omfattar alltså inte personer som söker asyl på nytt (i det landet) och avspeglar därför bättre antalet nyanlända personer som ansöker om internationellt skydd i det uppgiftslämnande landet. Antalet personer som söker asyl på nytt (personer som lämnat in fler än en ansökan) i EU-27 var under 2019 63 600, vilket utgör 9,4 % av det totala antalet sökande.

För EU-27 som helhet innebar den här senaste siffran för 2019 en ökning med 63 700 förstagångssökande jämfört med föregående år (från 549 000 2018 till 612 700 2019). Ökningen beror i huvudsak på ett större antal sökande från Venezuela, Colombia och Afghanistan, (se diagram 2).

Diagram 2: Medborgarskap för förstagångssökande (från länder utanför EU-27) i EU-27, 2018 och 2019
(tusental)
Källa: Eurostat (migr_asyappctza)

De flesta förstagångssökande kom från Syrien, Afghanistan och Venezuela

Sedan 2013 har Syrien varit det vanligaste hemlandet för asylsökande i EU-27. Under 2019 minskade antalet förstagångsasylsökande från Syrien i EU-27 från 80 000 under 2018 till 74 400, medan andelen syrier i den sammantagna siffran för EU-27 minskade från 14,6 % till 12,1 %.

Afghanska medborgare utgjorde 8,6 % av det totala antalet förstagångssökande, venezuelaner 7,3 % och colombianer och irakier 5,2 % respektive 4,4 %.

Sett till medborgarskap ökade andelen ansökningar från förstagångsasylsökande i EU-27 under 2019 mest jämfört med 2018 bland venezuelanska medborgare (22 600 fler ansökningar eller +101,9 %) följt av colombianska medborgare (21 800 fler eller +216,7 %) och afghanska medborgare (13 600 fler eller +34,8 %). Den största minskningen av antal sökande skedde bland irakiska medborgare (9 500 färre eller -26,2 %) och syriska medborgare (5 700 färre eller -7,1 %) [2].

Tyskland, Frankrike och Spanien var de vanligaste destinationsländerna

Med 142 400 registrerade sökande under 2019 stod Tyskland för 23,3 % av alla förstagångssökande i EU-27. Tyskland följdes av Frankrike (119 900 eller 19,6 %), Spanien (115 200 eller 18,8 %) före Grekland (74 900, eller 12,2 %) och Italien (35 000 eller 5,7 %).

Bland de medlemsstater som hade fler än 5 000 förstagångsasylsökande under 2019 var den relativa ökningen av förstagångssökande jämfört med föregående år störst i Spanien (+118,4 % eller 62 400 fler förstagångsasylsökande 2019 än 2018), Cypern (+66,8 % eller 5 100 fler), före Sverige (+27,9 % eller 5 000 fler), Belgien (+27,4 % eller 5 000 fler), Grekland (+15,3 % eller 9 900 fler), Nederländerna (+9,9 % eller 2 000 fler) och Frankrike (+7,6 % eller 8 500 fler). De största relativa minskningarna noterades i Italien (-34,5 % eller 18 400 färre), Tyskland (-12,0 % eller 19 400 färre) och Österrike (-7,0 % eller 800 färre), se diagram 3.

Diagram 3: Antal förstagångssökande (från länder utanför EU-27) 2018 och 2019
(tusental)
Källa: Eurostat (migr_asyappctza)

I tabell 1 ges en översikt över de fem största grupperna av förstagångsasylsökande (uppdelade enligt medborgarskap) i länderna i EU-27, Förenade kungariket och Efta-länderna. Syrier utgjorde den största gruppen asylsökande i sju av EU:s 27 medlemsländer, inklusive i Tyskland, där det fanns 39 300 sökande från Syrien. Runt 40 300 venezuelaner (det största antalet sökande från ett enskilt land till ett enskilt land i EU-27 under år 2019) och 28 900 colombianer sökte skydd i Spanien, medan det i Grekland registrerades 23 700 sökande från Afghanistan. Räknat i antal återfanns under 2019 därefter de största grupperna sökande med samma medborgarskap i Tyskland (13 700 sökande från Irak och 10 800 från Turkiet), Grekland (10 800 sökande från Syrien) och Frankrike (10 000 sökande från Afghanistan).

Tabell 1: De fem vanligaste hemländerna för asylsökande (från länder utanför EU-27), 2019
(antal, avrundade tal)
Källa: Eurostat (migr_asyappctza)

Förstagångssökandes kön och ålder

Fler än tre av fyra (77,3 %) av de förstagångssökande av asyl i EU-27 år 2019 var under 35 år gamla (se diagram 4). Strax under hälften (47,0 %) av det sammanlagda antalet förstagångssökande var personer i åldrarna 18–34 år, medan nästan en tredjedel (30,3 %) av dem var underåriga, dvs. under 18 år.

Åldersfördelningen bland de asylsökande var densamma i nästan alla länder i EU-27, med flest sökande i åldersgruppen 18–34 år. Det finns dock ett par undantag från detta mönster: Tyskland, Estland, Litauen, Ungern, Österrike och Polen redovisade en större andel asylsökande under 18 år.

Diagram 4: Åldersfördelningen för förstagångssökande (från länder utanför EU-27) 2019
(%)
Källa: Eurostat (migr_asyappctza)

När förstagångasylsökande delas upp efter kön framgår det att fler män (61,9 %) än kvinnor (38,1 %) sökte skydd. I den yngsta åldersgruppen (0–13 år) utgjorde pojkar 51,2 % av det totala antalet asylsökande år 2019. Det var större skillnader i könsfördelningen bland asylsökande som var 14–17 år eller 18–34 år gamla, där 67,9 % respektive 69,0 % var pojkar eller män. Andelen män sjunker sedan igen i åldersgruppen 35–64 år, där männen utgör 58,0 % av de asylsökande. I hela EU-27 fanns det år 2019 fler kvinnliga än manliga asylsökande i åldersgruppen över 65 år. Denna grupp var dock relativt liten; den utgjorde endast 0,8 % (0,5 % kvinnor och 0,3 % män) av det sammantagna antalet förstagångssökande.

Diagram 5: Andel män bland förstagångsasylsökande (från länder utanför EU-27) i EU-27, efter åldersgrupp, år 2019
(%)
Källa: Eurostat (migr_asyappctza)

Ansökningar från underåriga utan medföljande vuxen

En underårig utan medföljande vuxen är en person under 18 år som anländer till territoriet för ett land i EU-27 utan att vara i sällskap med en vuxen som ansvarar för den underårige eller en underårig som lämnas utan medföljande vuxen efter att ha anlänt till ett EU-lands territorium. Under 2019 inkom 14 100 ansökningar [3] från underåriga utan medföljande vuxen i EU-27. 7,1 % av alla underåriga saknade medföljande vuxen (se diagram 6).

I de flesta av länderna i EU 27 var andelen underåriga som saknade medföljande vuxen under 2019 mindre än 20 %. Endast fem medlemsländer registrerade högre andelar: Rumänien (34,5 %), Cypern (46,9 %), Slovakien (69,8 %), Bulgarien (71,8 %) och Slovenien (80,2 %).

Diagram 6: Fördelning av underåriga asylsökande (från länder utanför EU-27) efter status 2019
(%)
Källa: Eurostat (migr_asyappctza) och (migr_asyunaa)

Beslut om asylansökningar

Det finns uppgifter om beslut avseende asylansökningar i två olika rättsinstanser: dels beslut i första instans, dels slutliga beslut som fattats efter överklagande eller omprövning.

Under 2019 fattades nästan 540 800 beslut i första instans om asylansökningar i EU-27-länderna, och ytterligare 296 600 slutliga beslut fattades efter överklaganden. Besluten i första instans resulterade i att 206 000 personer beviljades skydd medan 91 000 andra fick status som skyddsbehövande efter att ha överklagat.

Det överlägset största antalet beslut (både beslut i första instans och slutliga beslut) fattades i Tyskland (se diagram 7), som stod för 28,5 % av det totala antalet beslut i första instans och 44,2 % av det totala antalet slutliga beslut i EU-27 under 2019.

Diagram 7: Antal beslut i första instans och slutliga beslut om asylansökningar (från medborgare i länder utanför EU-27) 2019
(tusental)
Källa: Eurostat (migr_asydcfsta) och (migr_asydcfina)

Beslut om asylansökningar i första instans

I diagram 8 visas utfallet av besluten i första instans. Medan det regleras i EU-rätten vem som är flykting och skyddsbehövande i övrigt styrs humanitära skäl av lagstiftningen i respektive land. Denna kategori är därför inte tillämplig för samtliga EU-länder.

Under 2019 var 38,1 % av besluten i första instans i EU-27 positiva, vilket innebär att status som flykting eller skyddsbehövande i övrigt beviljades eller att uppehållstillstånd gavs av humanitära skäl. I fråga om besluten i första instans innebar cirka 52,9 % av samtliga beslut med positiv utgång i EU-27 under 2019 att flyktingstatus beviljades.

Diagram 8: Fördelning av beslut i första instans om asylansökningar (från medborgare i länder utanför EU-27) efter resultat 2019
(%)
Källa: Eurostat (migr_asydcfsta)

I absoluta tal beviljades totalt 109 000 personer flyktingstatus i första instans i EU-27 år 2019, medan 52 000 gavs status som skyddsbehövande i övrigt och 45 100 beviljades uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Bland länderna i EU-27 återfanns den högsta andelen positiva beslut i första instans av den totala andelen beslut i första instans år 2019 i Spanien (66,2 %), följt av Luxemburg (56,7 %), Österrike (53,5 %), Grekland (53,1 %), Irland (52,1 %) och Danmark (52,0 %). I Italien, Kroatien, Polen, Tjeckien och Ungern var andelen positiva beslut i första instans däremot mellan 19,7 % (Italien) och 8,5 % (Ungern).

Slutliga beslut som fattats efter överklagande

Andelen positiva slutliga beslut efter överklagande eller omprövning (30,7 %; se diagram 9) var lägre i EU-27 under 2019 än andelen beslut i första instans (38,1 %); se diagram 8. Cirka 91 000 personer i EU-27 mottog positiva slutliga beslut efter överklagande eller omprövning under 2019. Av dessa beviljades 33 200 flyktingstatus och 30 000 status som skyddsbehövande i övrigt, medan ytterligare 27 900 fick uppehållstillstånd av humanitära skäl.

Diagram 9: Fördelning av slutliga beslut om asylansökningar (från länder utanför EU-27), efter resultat 2019
(%)
Källa: Eurostat (migr_asydcfina)

De länder i EU-27 som registrerade den högsta andelen slutliga positiva beslut om asylansökningar av den totala andelen slutliga beslut år 2019 var Bulgarien (67,7 %), följt av Österrike (55,7 %), Irland (48,9 %), Nederländerna (48,0 %) och Finland (44,9 %). I Estland, Litauen och Portugal var däremot alla slutliga beslut negativa.

Källuppgifter för tabeller och diagram

Källuppgifter

Eurostat sammanställer statistik över en rad aspekter kopplade till internationell migration. Mellan 1986 och 2007 insamlades uppgifter om asyl inom ramen för en informell överenskommelse byggd på ömsesidigt förtroende. Sedan 2008 har uppgifter tillhandahållits till Eurostat inom ramen för bestämmelserna i artikel 4 i förordning (EG) 862/2007. Den statistik som presenteras i den här artikeln har till största delen insamlats inom ramen för detta regelverk.

Uppgifter överförs till Eurostat en gång i månaden (när det gäller statistik över asylansökningar), en gång i kvartalet (när det gäller beslut i första instans) eller en gång om året (när det gäller slutliga beslut efter överklagande eller omprövning, vidarebosättning och underåriga utan medföljande vuxen). Statistiken bygger på administrativa källor och överförs till Eurostat av statistiska myndigheter, inrikesministerier eller organ med koppling till migrationsfrågor i EU-länderna.

När asylstatistiken analyseras bör två olika kategorier av personer räknas med. Den första kategorin omfattar asylsökande som har ställt ett anspråk genom att lämna in en asylansökan och vars ansökan prövas av behörig myndighet. I den andra kategorin återfinns personer som, efter prövning, har befunnits vara flyktingar, beviljats en annan typ av internationellt skydd (skyddsbehövande i övrigt), eller beviljats skydd på basis av nationell lagstiftning om internationellt skydd (uppehållstillstånd av humanitära skäl) alternativt fått avslag och därmed inte beviljats någon form av skydd.

Sedan förordning (EG) nr 862/2007 trädde i kraft har Eurostat tillgång till statistik över asylbeslut från flera olika steg i asylprocessen. Beslut i första instans är beslut som fattas av den myndighet som är första instans i den administrativa/juridiska asylprocessen i mottagarlandet. Slutliga beslut efter överklagande eller omprövning avser i stället beslut som fattas av sista instans i den administrativa/juridiska asylprocessen och som följer på ett överklagande från en asylsökande som fått avslag i föregående steg. Eftersom asylprocesserna och antalet beslutsnivåer och beslutande organ skiljer sig åt mellan de olika EU-länderna kan den faktiska sista instansen vara det aktuella landets högsta domstol, beroende på lagstiftning och administrativa förfaranden på nationell nivå. Enligt den metod som tillämpas här ska dock slutligt beslut avse ett beslut som i en övervägande majoritet av fallen är slutligt, med andra ord ett beslut som avges när alla normala möjligheter till överklagande har uttömts och det inte går att överklaga beslutet i sak, utan endast av förfarandemässiga skäl.

Sammanhang

I Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning från 1951 (med det tilläggsprotokoll från 1967 som kallas New York-protokollet) anges sedan omkring 70 år tillbaka vem som ska definieras som flykting. Konventionens beskrivning av ett gemensamt sätt att ta sig an flyktingfrågorna har också varit en av grundpelarna för utvecklandet av ett gemensamt asylsystem inom EU. Sedan 1999 arbetar EU för att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem som följer Genèvekonventionen och andra tillämpliga internationella instrument.

Haagprogrammet antogs av stats- och regeringschefer den 5 november 2004. I programmet föreslås ett gemensamt europeiskt asylsystem common European asylum system (Ceas). En stor utmaning i detta sammanhang är att inrätta gemensamma förfaranden och att se till att de som beviljas asyl eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt ges samma rättsliga ställning. Europeiska kommissionens strategiska plan för asylpolitik (KOM(2008) 360 slutlig) som presenterades i juni 2008 omfattar följande tre pelare som ska lägga grunden för utvecklandet av ett gemensamt asylsystem:

  • Mer harmoniserade skyddsnormer genom ytterligare tillnärmning av medlemsstaternas asyllagstiftning.
  • Ett effektivt och väl understött praktiskt samarbete.
  • Mer solidaritet och ansvarstagande mellan medlemsstaterna, liksom mellan EU och länder utanför EU.

Med detta i åtanke föreslog Europeiska kommissionen 2009 att Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) skulle inrättas. Easo stöder EU-länderna i deras strävan att bedriva en mer konsekvent och rättvis asylpolitik. Kontoret bistår också EU-länder som är under särskilt hård press (dvs. sådana länder som tar emot ett stort antal asylsökande) med tekniskt och operationellt stöd. Easo inledde sin verksamhet i full skala i juni 2011 och har arbetat mot en större kapacitet, högre aktivitetsnivå och större inflytande i samarbete med Europeiska kommissionen och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR).

I maj 2010 presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för underåriga utan medföljande vuxen (KOM(2010) 213 slutlig), den kategori som uppfattas som mest utsatt och sårbar i migrationssammanhang. Planen syftar till att samordna EU-ländernas strategier, och ställer höga krav på samtliga EU-länder när det gäller mottagande, skydd och integrering av underåriga utan medföljande vuxen. Som ett komplement till handlingsplanen har det europeiska migrationsnätverket EMN tagit fram en omfattande EU-studie om politiken för mottagande av underåriga utan medföljande vuxen liksom om arrangemangen för återvändande och integration.

Ett antal direktiv har utarbetats inom detta område. De fyra viktigaste rättsliga instrumenten gällande asyl (varav samtliga i enlighet med aktuella förslag ska ersättas av ny lagstiftning eller revideras) är

EU:s operativa och finansiella stöd har hjälpt medlemsstaterna att klara migrationsutmaningen. Europeiska kommissionen erbjuder medlemsstaterna fortsatt finansiellt stöd via Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). Amif har effektivt och framgångsrikt stött unionens sätt att gemensamt hantera migrationskrisen och samtidigt varit en symbol för solidaritet med de medlemsstater som står i frontlinjen.

I april 2016 antog Europeiska kommissionen ett meddelande COM(2016) 197 final där en reform av det gemensamma asylsystemet lanserades. Här ingick olika alternativ för en rättvis och hållbar fördelning av asylsökande mellan EU-länderna, vidare harmonisering av asylförfaranden och normer för att skapa lika förutsättningar i hela EU och därigenom minska de pullfaktorer som leder till sekundära förflyttningar i strid med gällande regler, samt stärkande av Easos mandat.

I maj 2016 presenterade Europeiska kommissionen ett första reformpaket med bl.a. förslag för ett hållbart och rättvist Dublinsystem COM(2016) 270 final, ett förstärkt Eurodacsystem (COM(2016) 272 final) och inrättandet av Europeiska unionens asylbyrå (COM(2016) 271 final).

I juli 2016 lade Europeiska kommissionen fram en andra uppsättning förslag gällande reformen av det gemensamma asylsystemet, bl.a. för att inrätta en unionsram för vidarebosättning (COM(2016) 468 final) och ett gemensamt förfarande för internationellt skydd (COM(2016) 467 final) samt för att omarbeta lagstiftningen om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (COM(2016) 465 final).

I mars 2019 rapporterade Europeiska kommissionen om framstegen under de senaste fyra åren och fastställde de ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att klara omedelbara och framtida utmaningar på migrationsområdet (COM/2019/126 final).

Direkttillgång till
Andra artiklar
Tabeller
Databasen
Tematisk sektion
Publikationer
Metodik
Lagstiftning
Visualiseringar
Externa länkar





Asylum and first time asylum applicants – monthly data (rounded) (tps00189)
Persons subject of asylum applications pending at the end of the month – monthly data (tps00190)
Asylum and first time asylum applicants – annual aggregated data (rounded) (tps00191)
First instance decisions on asylum applications by type of decision – annual aggregated data (tps00192)
Final decisions on asylum applications – annual data (tps00193)
Asylum applicants considered to be unaccompanied minors – annual data (tps00194)
Asylum and Dublin statistics (migr_asy)
Applications (migr_asyapp)
Decisions on applications and resettlement (migr_asydec)
’Dublin’ statistics (migr_dub)

Fotnoter

  1. Siffran för hela EU beräknas genom att sammanställa EU-ländernas uppgifter. EU-ländernas uppgifter avser antalet personer som söker asyl för första gången i det aktuella landet. En person kan dock ansöka om internationellt skydd i mer än ett land under ett och samma år. Siffran för hela EU kan därför omfatta sådana ansökningar i mer än ett land.
  2. I denna analys beaktades endast 30 hemländer, dvs. de som var vanligast bland förstagångssökande.
  3. Sammanställningen för EU-27 innehåller 2018 års data för Spanien.