Bostadsstatistik

Uppgifter från oktober 2011. Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Den engelska versionen är nyare.

I denna artikel presenteras en översikt av färsk bostadsstatistik i Europeiska unionen (EU) och Eftaländerna. Artikeln inriktas särskilt på bostadstyper, boendeformer (äga eller hyra), boendekvalitet och prissättning.

Anständiga bostäder till rimlig kostnad i trygga miljöer är ett basbehov och en grundläggande rättighet. Att tillgodose det behovet, vilket bidrar till att minska fattigdom och social utestängning, är fortfarande en stor utmaning i flera europeiska länder.

Diagram 1: Befolkningsfördelning efter bostadstyp, 2009
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_lvho01)

Viktigaste statistiska resultaten

Diagram 2: Befolkning efter boendeform, 2009 (1)
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_lvho02)

Diagram 3: Trångboddhet, 2009
(% av angiven befolkning) – Källa: Eurostat (ilc_lvho05a)

Diagram 4: Allvarlig bostadsbrist, 2009
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_mdho06a)

Tabell 1: Boendekostnader, överskuldsättningsgrad efter boendeform, 2009
(% av befolkningen) – Källa: Eurostat (ilc_lvho07c) och (ilc_lvho07a)

Bostadstyp

År 2009 bodde 41,8 % av befolkningen i EU-27 i lägenhet, 34,4 % i fristående hus och 23,0 % i parhus. Andelen personer som bodde i lägenhet var högst i Lettland (66,2 %), Estland (65,1 %) och Spanien (64,6 %). Andelen personer som bodde i fristående hus var högst i Slovenien (68,7 %), Ungern (67,6 %), Rumänien (60,7 %) och Danmark (58,4 %). Andelen personer bosatta i fristående hus var hög även i Norge (62,4 %). Den starkaste tendensen att bo i parhus rapporterades i Nederländerna 61,4 %), Storbritannien (60,9 %) och Irland (57,6 %) – se Diagram 1.

Boendeform

År 2009 bodde över en fjärdedel (27,1 %) av befolkningen i EU-27 i ägarbebodda bostäder med utestående bolån eller hypotekslån, medan nästan hälften (46,5 %) av befolkningen bodde i ägarbebodda bostäder utan bolån eller hypotekslån. Detta innebär att sammanlagt nästan tre fjärdedelar (73,6 %) av befolkningen bodde i ägarbebodda lägenheter, medan 13,0 % bodde i bostäder med marknadshyra och 13,5 % i bostäder med nedsatt eller ingen hyra.

Åtminstone hälften av befolkningen i varje EU-medlemsstat (se Diagram 2 – uppgifter för Tyskland saknas) bodde i ägarbebodda bostäder under 2009. Andelen varierade från 57,5 % i Österrike till 96,5 % i Rumänien. I Nederländerna (59,2 %), Sverige (56,8 %) och Danmark (52,8 %) bodde över hälften av befolkningen i ägarbebodda bostäder med utestående bolån eller hypotekslån, och så var även fallet på Island (70,6 %) och i Norge (61,3 %).

Andelen personer som bodde i bostäder med marknadshyra 2009 var lägre än 10 % i 12 av EU-medlemsstaterna samt på Island. I Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike bodde över en fjärdedel av befolkningen i hyrbostäder med marknadshyra. Andelen personer som bodde i en bostad med nedsatt eller ingen hyra uppgick till mindre än 20 % i samtliga medlemsstater utom Polen, där 29,1 % av befolkningen hade en sådan boendeform.

Boendekvalitet

En av de viktigaste faktorerna i bedömningen av boendeförhållanden är tillgång till tillräckligt utrymme i bostaden. Trångboddhetsgraden beskriver andelen personer som är trångbodda, definierat som antalet rum per hushåll, hushållets storlek, hushållsmedlemmarnas ålder samt familjesituation.

Omkring 17,7 % av befolkningen i EU-27 var trångbodda 2009 (se Diagram 3). Människor var mest trångbodda i Lettland (57,7 %), Rumänien (55,3 %), Polen (49,1 %) och Litauen (49,0 %), medan Cypern (1,0 %) och Nederländerna (1,7 %) registrerade den lägsta trångboddhetsgraden.

Inom den del av befolkningen som löper risk att drabbas av fattigdom (med andra ord hushåll där den ekvivalerade disponibla inkomsten per person understiger 60 % av den nationella medianinkomsten), uppgick trångboddhetsgraden inom EU-27 till 30,0 % 2009, cirka 12,3 procentenheter över värdet för befolkningen som helhet. Den största trångboddhetsgraden bland den del av befolkningen som löper risk att drabbas av fattigdom registrerades i Ungern (68,8 %), Polen (64,9 %) och Rumänien (64,8 %), medan trångboddhetsgraden för den del av befolkningen som löper risk att drabbas av fattigdom understeg 6 % (se Diagram 3) på Cypern (2,7 %), i Spanien (5,1 %), Nederländerna (5,5 %) och på Malta (5,6 %).

För att indikatorn för boendekvalitet ska bli så komplett som möjligt tar man förutom trångboddhet även hänsyn till vissa andra aspekter som hänger samman med bostadsbrist – till exempel att det saknas badrum eller toalett, att taket läcker eller att bostaden anses vara för mörk. Allvarlig bostadsbrist definieras som andelen personer som anses vara trångbodda, samtidigt som boendet uppfyller minst ett av måtten på bostadsbrist.

Inom hela EU-27 var 5,9 % av befolkningen utsatta för allvarlig bostadsbrist 2009 (se Diagram 4). I Polen, Litauen, Slovenien, Bulgarien och Lettland var över 15 % av befolkningen utsatta för allvarlig bostadsbrist 2009, och andelen var hela 28,6 % i Rumänien. I Finland, Nederländerna och Cypern hade däremot mindre än 1 % av befolkningen boendeförhållanden som kan betraktas som allvarlig bostadsbrist.

Tillgång till bostäder till ett överkomligt pris

År 2009 bodde 12,1 % av befolkningen i EU-27 i hushåll som spenderade 40 % eller mer av sin ekvivalerade disponibla inkomst på boendet (se Tabell 1). Den andel av befolkningen vars kostnader översteg 40 % av den ekvivalerade disponibla inkomsten var högst för personer i hyrbostäder med marknadshyra (25,6 %) och lägst för personer i ägarbebodda bostäder utan bolån eller hypotekslån (5,8 %).

Genomsnittet i EU-27 döljer betydande skillnader mellan medlemsstaterna: i ett antal medlemsstater levde en förhållandevis liten andel av befolkningen i hushåll med boendekostnader som översteg 40 % av den disponibla inkomsten. Detta gällde särskilt Cypern (2,4 %), Frankrike (3,4 %), Malta (3,5 %), Luxemburg (3,7 %), Slovenien (3,9 %), Irland (4,0 %), Estland och Finland (båda 4,4 %). Å andra sidan spenderade nästan en fjärdedel av befolkningen i Danmark (24,4 %) och Grekland (22,1 %) över 40 % av sin ekvivalerade disponibla inkomst på boendet, långt över de näst högsta andelarna i Storbritannien (16,3 %) och Rumänien (15,5 %).

Uppgifternas tillgänglighet och källor

De uppgifter som används här härrör huvudsakligen från mikrodata från EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC). Referensbefolkningen är i samtliga fall privata hushåll, och deras hushållsmedlemmar är bosatta i medlemsstaten vid tidpunkten för uppgiftsinsamlingen. Människor som lever i kollektiva hushåll och på institutioner utesluts vanligen från referensbefolkningen. Aggregatet för EU-27 är ett befolkningsviktat genomsnitt av de enskilda nationella värdena.

Sammanhang

Sociala bostäder, hemlöshet och integration är viktiga frågor på EU:s socialpolitiska dagordning. I artikel 94 i stadgan om de grundläggande rättigheterna fastslås följande: ”I syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt stöd och till stöd till boendet som, i enlighet med närmare bestämmelser i unionsrätten samt i nationell lagstiftning och praxis, är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel.”

EU har emellertid inga befogenheter på det bostadspolitiska området, utan det är de nationella regeringarna som har ansvar för bostadspolitiken. Många länder står inför liknande utmaningar, till exempel hur de ska förnya bostadsbeståndet, planera och bekämpa okontrollerad stadsutbredning, främja hållbar utveckling, hjälpa ungdomar och missgynnade grupper att komma in på bostadsmarknaden och främja energieffektivitet bland husägare.

Ytterligare information från Eurostat

Publikationer

51 million young EU adults lived with their parent(s) in 2008 - Statistics in focus 50/2010
Combating poverty and social exclusion
Housing conditions in Europe in 2009 - Statistics in focus 4/2011
Income and living conditions in Europe
Over-indebtedness of European households in 2008 - Statistics in focus 61/2010
The social situation in the European Union 2009

Viktigaste tabellerna

Income and living conditions (t_ilc), se:

Data:

Income and living conditions

Income distribution and monetary poverty

Living conditions

Övrig information

Förordning 1177/2003 av den 16 juni 2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–SILC)
Förordning 1553/2005 av den 7 september 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1177/2003 om gemenskapsstatistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU — SILC)
Förordning 1791/2006 av den 20 november 2006 om anpassning av vissa förordningar och beslut när det gäller fri rörlighet för varor, ... statistik, ..., med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning

Externa länkar

Se även