Nyheter om portalen

Stort behov av läkare i Sverige

Ortopedisk kirurgi, anestesiologi, akut traumakirurgi och gastroenterologi – bristen på läkare med specialistkunskaper verkar närmast kronisk i Sverige.
 Sverige har faktiskt aktivt rekryterat sjukvårdspersonal med dessa specialistkunskaper från andra europeiska länder sedan 1999. Under den här tiden har Eures Sverige hjälp till att rekrytera drygt 700 läkare för att lätta på trycket.                             
 
– Innan vi börjar rekryteringen i ett land frågar vi alltid våra Eures‑kollegor på den offentliga arbetsförmedlingen och den nationella läkarorganisationen om tillstånd.  Om det finns en brist på läkare i ett land kan rekryteringen av läkare innebära en politiskt känslig situation.  Varje år undersöker vi vilka av de länder som ingår i Eures-nätverket som kan ha ett överskott av medicinska experter, säger Hilal Tercan, Eures-rådgivare och projektledare för rekrytering av sjukvårdspersonal på Eures Sverige.         
 
Det hela började 1999 då svenska arbetsgivare inom sjukvården för första gången i historien bad Eures om hjälp för att rekrytera personal från Finland. Idag rekryteras främst medicinska experter och rekryteringen kan ske från vilket annat Eures-land som helst.   Bristen på specialistläkare i Sverige beror till stor del på svårigheten att beräkna behovet av läkare eftersom det tar fem år att bli läkare och ytterligare fem år att bli specialist.   – Det är väldigt svårt att beräkna behovet tolv år innan det uppstår. Trots att det nu är fler studenter på läkarprogrammen i Sverige än tidigare kommer det att ta ytterligare några år innan de är specialiserade. Därför har de bett Eures om hjälp, förklarar Hilal. 
 
I år har Hilal och hennes kollegor på Eures Sverige identifierat Italien som ett möjligt land att rekrytera ifrån.  Innan de kunde sätta igång var de tvungna att genomföra en kvalitetskontroll för att försäkra sig om att utbildningen läkare får där stämmer överrens med vad som krävs i Sverige.  
 
Läkarna som rekryterats blir ombedda att stanna i minst tre år.   Deras svenska arbetsgivare betalar för deras språkutbildning eftersom det är ett krav att kunna tala svenska om man ska ta emot patienter. – I längden tjänar man på utbytet både på ett personligt och på ett professionellt plan.  Rent professionellt utbyter vi bästa praxis och på ett personligt plan har läkarna lärt sig ett nytt språk och en ny kultur, avslutar Hilal. 
 
Läs mer:
 
Mer information om att leva och arbeta i olika europeiska länder finns på den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet.
 
Sök arbete i Eures jobbdatabas
 
Sök kvalificerade arbetstagare i Eures CV-databas   

«

Tillbaka