Bra och relevant högre utbildning
En relevant högre utbildning av hög kvalitet ger studenterna de kunskaper och överförbara färdigheter som de behöver för att lyckas efter utbildningen.

Varför måste vi se till att den högre utbildningen är relevant?

I EU råder kompetensbrist och det behövs framför allt fler naturvetare, tekniker, ingenjörer, matematiker, läkare och annan vårdpersonal och lärare. 

EU måste se till att människor utvecklar sin kompetens så att företagen kan behålla sin konkurrenskraft. Fler måste uppmuntras att studera till bristyrken. Alla studenter måste också lära sig mer avancerade övergripande färdigheter och nyckelkompetenser så att de kan få bra jobb efter studierna. 

Det krävs en hög nivå av digital kompetens, räknefärdighet, självständighet, kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Det finns också ett stort behov av flexibla och innovativa pedagogiska metoder för att göra utbildningarna effektivare och skapa större undervisningskapacitet vid lärosätena. 

Ett sätt kan vara att använda it och ny teknik för att komplettera undervisningen och stödja individanpassat lärande, vilket kommissionen beskriver i sitt meddelande om en ny syn på utbildning

Hur bidrar EU till en relevant högre utbildning?

Inom det europeiska utbildningssamarbetet Utbildning 2020 har EU-länderna satt upp som mål för 2020 att 40 procent av alla mellan 30 och 34 år ska ha en högskoleexamen eller motsvarande. 

Med en högre utbildning blir det visserligen lättare att få jobb, men kursplanerna är inte alltid anpassade till arbetsmarknadens nya behov. Enligt kommissionens studie om den högre utbildningens relevans är en högre utbildning relevant om den bidrar till

  • hållbar sysselsättning
  • personlig utveckling
  • samhällsengagemang.

Kommissionen har startat ett europeiskt initiativ om uppföljning av utexaminerade för att öka kunskapen om deras karriärutveckling. Sådan kunskap kan förbättra yrkesvägledningen, utbildningarnas utformning, institutionernas strategier och policyarbetet.  

Efter rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade började länderna samarbeta för att förbättra sina uppföljningsmetoder. För att bidra till arbetet har kommissionen inrättat en informell expertgrupp.

Kommission har dessutom inlett en pilotfas i åtta länder inför en europeisk undersökning om utexaminerade för att samla in jämförbara uppgifter om studiernas relevans för arbetsmarknaden. Tanken är att sedan göra samma undersökning i alla EU-länder.

Kommissionen vill att undervisningen i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik ska bli mer tvärvetenskaplig och sektorsövergripande och omfatta övergripande färdigheter, digital kompetens, kritiskt tänkande, problemlösning, projektledning och entreprenörskunskap. 

Man bör också föra in kreativitet och design i kursplanerna för att driva på innovation och ta upp aktuella samhällsekonomiska frågor och miljöfrågor i den högre utbildningen.  

Kommissionen har därför inlett ett initiativ för att sammanföra olika aktörer inom högskolan, näringslivet och den offentliga sektorn för att uppdatera kursplanerna och få fler att läsa vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och andra inriktningar, bland annat it och artificiell intelligens.