Inkluderande och samhällsförankrad högre utbildning

Den högre utbildningen måste hjälpa till att lösa de sociala och demokratiska utmaningarna i EU. Utbildningen måste därför vara inkluderande och lärosätena väl förankrade i det lokala samhället.

Vad är inkluderande och samhällsförankrad högre utbildning?

Inkluderande och samhällsförankrade system för högre utbildning handlar om att skapa rätt förutsättningar så att studenter med olika bakgrund klarar utbildningarna. Det handlar inte bara om ekonomiskt stöd till missgynnade grupper, även om det kan vara avgörande för studenter från låginkomstfamiljer.

Man bör också se till att fler personer från missgynnade och underrepresenterade grupper antas till och slutför högre utbildningar så att studenterna speglar samhällets mångfald. Myndigheterna och lärosätena bör därför

  • ta ett helhetsgrepp på antagning, undervisning och utvärdering
  • se till att studenterna får handledning
  • ge akademiskt och annat stöd.

Strategier för att hjälpa missgynnade och underrepresenterade studenter att komma in på och slutföra en högre utbildning är ett lovande sätt att nå dessa mål. Flexibla studier (deltid eller på nätet) och mer allmänt erkännande av tidigare lärande krävs också för att den högre utbildningen ska bli mer tillgänglig, särskilt för vuxenstuderande.

Varför är det viktigt med inkludering och samhällsförankring?

Den högre utbildningen måste hjälpa till att lösa de sociala och demokratiska utmaningarna i EU. Utbildningen måste därför vara inkluderande och lärosätena väl förankrade i det lokala samhället.

De samhällsgrupper som är minst representerade inom den högre utbildningen saknar oftare grundläggande färdigheter (läs- och skrivkunnighet och matematik- och it-kunskaper), erfarenhet av att studera självständigt och en klar bild av vad högre utbildning innebär. Sannolikheten är fortfarande mycket lägre för att personer från missgynnade socioekonomiska grupper och personer med invandrarbakgrund inleder och avslutar en högre utbildning. Könssegregeringen mellan olika utbildningar är också stor.

Vad har EU gjort hittills?

Kommissionen håller ett öga på hindren för högre utbildningsnivåer i EU-länderna och bedömer ländernas framsteg enligt den europeiska planeringsterminen. Den sociala dimensionen av den högre utbildningen är också en viktig del av Bolognaprocessen, vilket bekräftas i Pariskommunikén från 2018.

I den nya agendan för högre utbildning åtar sig kommissionen att

  • använda stöd från Erasmus+ för att hjälpa lärosätena att utveckla och genomföra integrerade institutionella strategier för inkludering, jämställdhet och framgångsrika studier, från antagning till examen, genom samarbete med skolor och yrkesutbildningsanordnare
  • främja utveckling och testning av flexibla och modulbaserade utbildningar för att främja tillgången till högre utbildning genom särskilda prioriteringar för strategiska partnerskap inom Erasmus+
  • uppmuntra lärosätena att ge studenter ECTS-poäng för frivillig- och samhällsarbete, baserat på de positiva exempel som redan finns
  • främja erkännande av flyktingars kvalifikationer för att underlätta deras tillgång till högre utbildning.

För att få ett faktaunderlag om den högre utbildningens sociala dimension har EU-kommissionen samfinansierat projektet Eurostudent. I projektet dokumenterar man sociala och ekonomiska aspekter av studentlivet i Europa genom regelbundna undersökningar bland 320 000 studenter och självskattningar i 27 länder i det europeiska området för högre utbildning. 

En kommissionsstudie har undersökt hur olika antagningssystem påverkar utbildningsresultaten och särskilt hur skolor, lärosäten och studenterna själva väljer inriktning och program. På grundval av ländernas politik och strategier för högskoleförberedande gymnasieutbildningar och lärosätenas autonomi har man gjort en kartläggning av selektiva, öppna och blandade antagningssystem. 

En djupstudie av åtta länder har lett till tio rekommendationer för att stödja skolorna i valet av elever, hjälpa studenterna att välja lärosäte och utbildning och hjälpa lärosätena att välja lämpliga studenter. Hälften av rekommendationerna kan införas i flertalet länder, medan de andra kan leda till pilotprojekt för fördjupad forskning.

Utbildning 2020-arbetsgruppen höll ett seminarium i april 2019, där det kom fram att det finns mycket få nationella långsiktiga inkluderingsstrategier för den högre utbildningen, trots att social inkludering är en prioriterad fråga för EU-länderna. Sådana strategier bör ingå i bredare strategier som omfattar flera sektorer. En nyckel till bättre inkludering är att utveckla och fördjupa lärosätenas kontakter med skolorna. 

Det behövs också bättre faktaunderlag och fler insatser för att identifiera missgynnade grupper och målgrupper, mäta framstegen, kartlägga integrationspolitikens effekter och analysera de olika orsakerna. Det behövs också mer utbildning för lärosätenas personal för att förbättra och anpassa undervisningsmetoderna till studenter från missgynnade grupper.

Hur kan studenterna få hjälp att välja lärosäte och utbildning?

  • Bättre information, rådgivning och studievägledning om högre utbildning. Kommissionen stöder U-Multirank, ett verktyg för att jämföra lärosäten som bygger på användarnas synpunkter.
  • Bättre kursutbud för studenterna. Genom Erasmus+ hjälper kommissionen universiteten att samarbeta för att bredda sitt kursutbud.

Hur kan lärosätena få hjälp att välja lämpliga studenter?

  • Utveckla mer övergripande inkluderingsstrategier för den högre utbildningen med långsiktiga åtaganden och en handlingsplan med politiska prioriteringar och mål.
  • Koppla antagningsmodellen till vad studenterna och arbetsmarknaden efterfrågar. I rådets rekommendation om uppföljning av utexaminerade uppmanas EU-länderna att införa ett system för att följa upp de utexaminerade och se hur relevanta deras system för högre utbildning är.
  • Skapa incitament för lärosätena att verka för social inkludering genom finansieringssystemen. Utbildning 2020-arbetsgruppens seminarium om resultatbaserad finansiering ledde till slutsatser om hur lärosätena bör involveras när man sätter upp strategiska mål
  • Använda verktyg som tagits fram inom Bolognaprocessen för att underlätta övergången till högre utbildning.
  • Stödja personalen på lärosätena för att förbättra undervisningen och studieresultaten. Det europeiska forumet för fördjupat undervisningssamarbete som stöds av Erasmus+ undersöker hur man bättre kan stödja lärosätenas undervisning och studieresultat.