Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning

Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande.

Vad handlar det om?

Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande.

I Europa 2020-strategin konstateras följande:

  • Systemen för högre utbildning måste ha tillräcklig finansiering. Länderna bör fortsätta att satsa på högre utbildning, eftersom det är ett område som främjar tillväxt.
  • De utmaningar som den högre utbildningen står inför kräver flexiblare styrelseformer och finansieringssystem där man hittar en jämvikt mellan större autonomi för lärosätena och insyn för alla intressenter.

I Bolognaprocessen samarbetar medlemsländerna också för att utveckla ett kvalitetstänkande. Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssäkringssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan.

Varför är det viktigt?

EU-ländernas investeringar i högre utbildning varierar starkt, men rent allmänt satsas det för lite. För att inte sätta för hård press på de offentliga investeringarna är det viktigt att sprida finansieringskällorna och se till att resurserna ger största möjliga genomslag.

Moderniseringen av EU:s högre utbildning är beroende av kompetenta och motiverade lärare och forskare. Antalet anställda har dock ofta inte hållit jämna steg med det ökande antalet studenter, något som pressar de redan ansträngda resurserna.

Bättre arbetsförhållanden med tydliga och rättvisa rekryteringsförfaranden, bättre kompetensutveckling samt bättre erkännande och belöning för framstående undervisning och forskning är avgörande för att EU ska kunna utbilda, locka till sig och behålla den högkvalificerade personal som behövs.

Därför krävs det större flexibilitet. Autonoma lärosäten kan lättare specialisera sig, ge bättre utbildnings- och forskningsresultat och främja spetskunskap. Men lärosätena har ofta svårt att nischa sig och införa egna strategier och strukturer på grund av rättsliga, finansiella och administrativa hinder.

Vad har man gjort hittills?

EU-kommissionen stöder forsknings- och policysamarbetet och hjälper på så sätt medlemsländerna att utveckla effektiva styrelseformer och finansieringsmodeller för den högre utbildningen. I samarbete med OECD granskar kommissionen också finansieringen och incitamenten för systemen för högre utbildning.

EU-kommissionen främjar även inbördes rådgivning mellan medlemsländerna om styrelseformer och finansiering.

Under programperioden 2014–2020 har 17 EU-länder använt medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till den högre utbildningen. Hittills har 5,2 miljarder euro från Europeiska socialfonden gått till att utbilda människor, reformera program och anpassa utbildningar till arbetsmarknaden.

Ytterligare 1,5 miljarder euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden har satsats på att renovera eller bygga ny infrastruktur (t.ex. studentbostäder och laboratorier). Lärosätena kan också få lånebaserat stöd genom EIB-gruppen för att rusta upp lokaler eller ta fram innovativa finansieringsalternativ.

För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssäkringssystem i standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG).

Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning bidrar till att utveckla en EU-dimension inom kvalitetssäkringen. För att få vara med i registret måste kvalitetssäkringsorganen följa ESG-principerna. Kommissionen publicerar lägesrapporter om kvalitetssäkringen i Europa.